Alliansregimen föreslår att det skall införas lärarlegitimation, och att detta skall höja de samhällsbärande lärarnas status. Lärarna applåderar, alla applåderar.
Men legitimationen är bara ett papper, som i praktiken innebär att läraren har tagit lärarexamen. Precis som förut alltså. Enda skillnaden är att den nu också kan dras in vid grova överträdelser. Med tanke på hur ofta läkare blir av med legitimationen så lär det knappast drabba många lärare.
Nej, det här kommer inte ge Sverige bättre lärare. Legitimationen innebär att lärarna har fått en utbildning där de bland annat skall ligga på golvet och skrika för att få kontakt med det inre barnet, men inte en utbildning där de lär sig att lära ut.
Och framför allt så är det lönen som avgör. Istället för en hög lön, och det status som den innebär så skall man nu alltså få en legitimation. Grattis, du fick ett booleanskt positivt värde i en databas.
Inom de ämnen där Sveriges framtid finns och jobben skapas, dvs matematik, teknologi och naturvetenskap så finns det alldeles för få duktiga personer med hög ämneskompetens som söker sig till läraryrket. För du får rejält mycket högre lön i näringslivet istället. Vill vi ha duktiga lärare så skall vi höja lönerna för läraryrket. Fast varifrån pengarna skall komma låter jag vara osagt, och dessutom skulle ett påslag på 10-15000 i månaden för lärarna (dvs i många fall mer än 50% högre lön än idag) leda till krav på liknande lönelyft från annat håll.
En möjlighet till pengar är att helt enkelt minska undervisningen i meningslösa ämnen, och med det korta ner skoldagarna. Kan man stryka 30% av meningslösa undervisningstimmar inom ämnen som inte är speciellt nödvändiga för Sveriges framtid, så kan man höja lönen med ca 50% för kvarvarande lärare. Dessutom kan man minska behovet av lokaler. Satsa på kärnämnen som matematik, svenska, engelska och naturvetenskaperna. Resten kan lätt halveras, eller rent av helt strykas. De flesta minns inte ett dugg av historia eller religon ändå, vilket t ex bevisas av ungdomars vurmande för vänsterideologier eller högerextremism, och när barnen väl blivit vuxna har samhället ändå förändrats. Samhällskunskap kan man läsa lite sista året på gymnasiet innan det är dags för att kastas ut i verkligheten, om nu någon bryr sig. Och talangämnen som musik eller bild eller vad sådant heter numera kan med lätthet hanteras frivilligt av talangerna på sin fritid eller i specialskolor, finns ingen anledning att lägga undervisningstid och skattepengar på tondöva. Som både tondöv och helt utan förmåga att uttrycka mig i bild så kan jag lova att de uppåt 1000 timmar i dessa ämnen dåtida skattebetalare slängde på mig i grundskolan var fullkomligt bortkastade. Dyrt och onödigt.
Nej, lärarna formar framtidens svenskar, och vi har valt att sätta medelmåttor till att göra detta inom de ämnen som räknas. Däremot hittar vi säkert duktiga lärare inom samhällskunskap och humaniora, eftersom de som intresserar sig för detta inte har några andra jobb att se fram emot och alltså inte kan bidra till ekonomin annat än att fixa nya lärare inom samhällskunskap och humaniora. Sedan finns alltid undantag, personer som brinner för sitt yrke och även om de kanske inte är bäst i ämnet åtminstone klarar av att entuiasmera sina elever. Men det är undantag. En del av dessa förmågor är rent av obehöriga lärare, kanske rent av personer med hög utbildning och mångårig arbetslivserfarenhet, men eftersom de är “obehöriga” och inte lärt sig ligga på golvet och skrika som barn och suga på tummen så är de inga bra lärare. Jag vet t ex att det finns gott om disputerade (dvs examensgrad doktor i sitt ämne), med mångårig erfarenhet av att undervisa på universitet och högskolor, som i väntan på ett riktigt jobb undervisar på gymnasiet. Men dessa är ju inte behöriga och därför inte värda något.
Den som bräker av glädje över en lärarlegitimation bevisar bara sin normalbegåvning. Att lärarfacken bräker med bekräftar bara att det inte är de starkast lysande lamporna som dels söker sig till läraryrket och dels söker sig till facket.
Möjligen skall man se förslaget som valfläsk. Kostar nästan ingenting, men alliansregimen kan därmed säga att man gjort mer för skolan än de rödgröna axelmakterna. Men skolan blir inte ett dugg bättre, bara tydligare indelad i ett A- och B-lag. Tvärt om visar nu alliansen att de inte heller klarar av att förstå vad som är fel med den svenska skolan.
Nej, låt lärarnas förmåga till att ge sina elever bra studieresultat vara en grund till legitimation. Inte någon formell utbildning.
Fotnot: Historia och samhällskunskap repeterades minst 2-3x i grundskola + gymnasium. Varför läsa samma sak tre gånger? Visserligen höjs nivån lite för varje repetition, men varför inte bara skippa detta och faktiskt bara läsa världshistorien och den svenska historien en gång under hela skolgången + gymnasium? Hur många ggr måste man repetera stenålder, bronsålder, greker, romare, medeltiden, upplysningstiden, industriella revolutionen, 1900-talet?
34 kommentarer
Hej! Bra blogg du har!
Skolan, ja.. I hög grad är den ett kontrollinstrument helt enkelt, så det kan prickas av var de initialt oindoktrinerade, fortfarande energiska och frågvisa små medborgarna håller hus och vad de sysslar med (läs: indoktrineras, avtrubbas och passiviceras), och givetvis måste tiden fyllas ut på nåt sätt som SYNES vettigt och utbildande.
Läste en intressant artikel om den inlärningskapacitet de allra flesta barn egentligen besitter, och där hävdades med viss emfas att en verkligt effektiv och inriktad utbildning lär barn att läsa, skriva och räkna på väldigt kort tid, i stil med 100-200 timmar, och då snackar vi från scratch!
Det här är inget jag hittar på, även om jag inte har nån länk framför mig nu. Men även om man inte köper att det skulle vara möjligt på så¨kort tid för de flesta unga, så borde man kunna hålla med om att en verkligt driven, effektiv, entusiasmerande och intelligent grundutbildning har vi inte idag och har inte haft på läääänge.
Det är inte humbug att barn, under rätta och effektiva omständigheter, har en enorm inlärningsförmåga, så egentligen borde föräldrar akta sig för att skicka barn till den "vanliga" skolan, det är min övertygelse.
Men ditt resonemang stupar på en sak: skolan är i många stycken en förvaringsplats där barnen måste vara eftersom båda föräldrarna jobbar.
FredrikN
FredrikN, då får man lösa förvaringen på ett billigare sätt som inte heller tröttar ut barnens vilja att lära sig. Och efter en viss ålder kan faktiskt barn vara hemma själva efter skolan utan att de måste ha tillsyn. Istället ökar man antalet timmar i skolan ju äldre de blir.
Anonym, vid rätt åldrar har barn en fantastisk förmåga till inlärning. På sina håll i Asien lär man sig matte på lågstadiet i en nivå som de flesta svenskar knappt lär sig på gymnasiet. Barn kan för övrigt lära sig läsa fullständigt och obehindrat redan vid 5 års ålder.
Kan hålla med om det du skriver men matte är helt klart det mest överskattate i skolan. Hur många sitter inte och plågar sig igenom integraler och derivata helt i onödan. Historia som du anser meningslöst är det som behövs mest. En undersökning bland barn i England visade att:
En av 20 tror att Förintelsen är den högtid som firar att kriget tog slut. En av tio tror att Adolf Hitlers mördarpack SS i själva verket står för barnboksförfattaren Enid Blytons bokserie Secret Seven.
En fjärdedel av de tillfrågade tror att landstigninsdagen D-Day betyder domedagen – "Dooms Day".
Ytterligare en fjärdedel tror att en atombomb släpptes över Pearl Harbour och därmed tvingade in USA i kriget.
Och att Hitler var tysk förbundskapten i fotboll och Auschwitz en temapark om andra världskriget.
Då hjälper det inte så mycket om man kan 10 decimaler på PI.
Och hur gamla var de barnen? Det väsentliga är vad de vet när de är färdiga med skolan. Möjligen visar detta att man borde fokusera mer på 1900-talets historia och mindre på annat.
Och matte är inte att lära sig decimalerna på pi.
De var 9-15. Troligtvis vet de inte mer sen och de är de personerna som kommer rösta på politiker som skickar ut landet i krig såsom hände med irak och deras massförstörelsevapen.
Kanske skall det mer nutidshistoria in och mindre etrusker och romare.
Fredrik, du stärker bara det jag skriver ovan, nämligen att de flesta inte kommer ihåg något (av historia) ändå. Mer timmar löser inte problemet.
De bästa lärarna brukar empiriskt vara de som saknar examen, men kan sitt ämne.
Det går inte att korta timmarna i skolan eftersom då misslyckas förvaringssyftet. Blir mer skadegörelse och bus.
Ja, just det. Barn är födda till att ägna sig åt skadegörelse och vandaliserar automatiskt om de inte får vara i skolan…
Nej, de som står för skadegörelse och bus gör detta ändå, även om de råkar bevista skolan ibland.
Fast du var förstås ironisk.
Jag håller inte med om att man skall skrota de flesta andra ämnen för att få mer pengar över till undervisning och lärarkompetens men ditt resonemang är intressant. Det skulle vara roligt att höra en lärares kommentar. 🙂
Jag har en dotter på 9 som går i kommunal skola. Tyvärr är skolan katastrofalt dålig. De har i princip aldrig några läxor. När vi vid de två senaste kvartssamtalen påpekat bristen på läxor svarade lärarna att de inte trodde på läxor till barnen! Argumentet var att "när du kommer hem från jobbet vill väl du också vara ledig och inte ha med dig en massa jobb hem?". Resonemanget var så dumt att vi bara gapade.
Det händer aldrig att hon kommer hem från skolan och berättar att hon lärt sig något eller kan visa att hennes kunskaper inom mattematik, svenska, engelska eller andra ämnen på något sätt ökat. Allt hon kan inom mattematik, svenska, välskrivning etc är sådant som vi lärt henne vid några få timmars enskilda studier.
Dottern ska nu tack och lov från och med nästa termin börja i engelska skolan. Vi har varit på besök och skillnaden mellan skolorna är milsvidd. Skolan ser i princip nybyggd ut. Överallt hänger material och bevis på fantastiska elevprestationer inom musik, mattematik, bild, foto etc. När vi kom in i musiksalen fanns där ca 16 keybords, 16 gitarrer samt många andra musikinstrument. När vi frågade dottern hur många instrument de har i sin skola idag svarade hon, en gitarr, men den är sönder! På lektionerna får de också lära sig spela på instrumenten från och emd lektion ett. När jag frågade ex träslöjdsläraren vad de får skapa för något berättade han för mig att de lät eleverna välja själva. Det viktigaste var att de lärde sig olika identifierade färdigheter. Dessutom samverkar lärarna mellan olika årskurser så att barnen är förberedda för de kunskaper som de behöver inför nästa årskurs. Jag kan hålla på länge och berätta hur mycket engelska skolan imponerade på mig. Kort sagt så räckte det med att ställa en fråga till varje ämneslärare och deras svar var hos alla så bra att de inte bara besvarade frågan utan de nästföljande 5 frågorna också. Jag arbetar med verksamhetsutveckling så jag vet att det alltid går att förbättra saker och ting men på denna skola var det mycket svårt att överhuvudtaget se förbättringsmöjligheter.
Det som jag förundras över är bara hur det kan skilja så otroligt mycket. Viserligen är lärarna exceptionellt motiverade. De flesta av dem är engelsktalande via sitt modermål och i stort sett samtliga har flyttat till Sverige för att bla arbeta i engelska skolan. Men denna skola och den kommunala skolan borde väl få lika mycket pengar till sin verksamhet. Hur kan det då komma sig att den ena skolan har avancerade digitalkameror mfl och den andra är en misär? Någon som vet?
Det kan jag svara på. Lokalhyrorna. Kommunerna får ju statsbidrag till skolan, men tar bort detta från skolorna genom att höja internhyrorna. Behöver man pengar någon annanstans så höjer man bara hyrorna. Elevpengen är den samma, men andelen som försvinner i internfakturering av hyra inom kommunen används som en kommunal budgetregulator.
"Vi måste spara på skolan" är en ren lögn. När skolan har sparkrav beror detta uteslutande på att kommunen höjt sina egna hyror, och för att betala dessa sparkar lite lärare.
Niclas J, för övrigt illustrerar ditt exempel att lärarlegitimation inte ändrar ett dugg. Dotterns gamla skola kommer ha exakt samma resurser (minus administrativa kostnader för legitimationen) och exakt samma usla lärare. Fast med legitimation.
På Engelska skolan kommer däremot flera lärare sakna legitimation eftersom de inte har fått sin lärarutbildning i Sverige.
Det låter rimligt. Men får inte engelska skolan betala hyror de med till kommunen eller kan det vara så att de hyr av en privat värd? Om det bara är detta som är skillnaden så är det en skandal utan dess like. Snälla Cornu skriv i så fall en lite längre artikel om hur kommunen tar pengar från skolan genom höjda hyror till sig själv. Det låter som ett scoop som också gammeledia borde intressera sig för..
Niclas J, det där är inget nytt. Det började när skolan kommunaliserades, vilket också var den brytpunkt då skolan riktigt gick åt skogen. Skolans funktion har sedan dess blivit en budgetregulator i den kommunala budgeten, medan den när den var statlig hade ett utbildande mål.
För en friskola eller en statlig skola kan man inte kommunen ändra hyrorna bäst man vill, utan det hanteras istället via kontrakt.
En annan aspekt är att för varje barn som går över till en friskola så förlorar kommunen pengar, eftersom de inte kan smussla undan skolpengen via hyror. Det blir en samfälligheternas tragedi.
Det låter rimligt. Jag vet nämligen att Stockholms kommun gör samma sak när det gäller statliga pengar som de får för vård av handikappade. När den handikappade får vård inom kommunen där de anställda personliga assistenter så låga löner att personalen max arbetar 1-2 år innan de slutar. När man byter vårdgivare till ett privat bolag (vilket man kan göra) så får man själv ansvara för hela vårdpengen och får därför mer pengar som man kan använda för att ge ca 20 % mer i lön till de personliga assistenterna.
Frågan är vad det är som gör att kommunen går så dåligt? Vilken verksamhet är det svarta fåret och drar ner de andra i misär och elände? Det kanske man borde skriva om. Det borde folk få veta inför valet när snacket om mer pengar till vård, skola och omsorg kommer igång (från alla partier).
Någon mer än jag som ser ironin i personliga assistenter som lämnar sina barn på dagis för att gå och ta hand om en utomstående hela dagen?
Niclas J, byråkrati, tjänstemän, småpåvar, kommunala monument (uppsnyggning av centrum etc), kommunala lekstugor (kommunala olönsamma bolag som subventioneras av kommunensbudgeten). Antagligen också en hel del korruption, speciellt i småkommuner där man kanske genomför onödiga byggprojekt som svågerpolitik. En grävmaskin där, lite renovering här osv.
Jag tror att det effektivaste sättet att frigöra pengar till skolor, sjukvård, försvar etc är helt enkelt att se över lokalkostnaderna. Låt skolor och regementen få köpa tillbaka sina fastigheter från de statliga och kommunala, vinstdrivande fastighetsbolagen så att de kan driva sina lokaler till självkostnadspris istället för ockerhyror så kan även de kommunala skolorna få råd med digitalkameror och gitarrer, och kanske rent av välbetalda lärare inom naturvetenskap och matematik.
Eller så inför man en lag som säger att kommunala/statliga bolag och funktioner inte får debitera kommunala och statliga funktioner (som polis, brandkår, skola, försvar etc) mer än självkostnadspris för varor och tjänster, eftersom en intjänad vinst på bekostnad av en samhällsfunktion är till men för skattebetalarna, och statliga och kommunala bolag skall inte gå med vinst på bekostnad av samhället.
De stora förlorarna är väl att ett antal stackars direktörer inte kan plocka ut feta bonusar på de vinster de gjort genom att beröva barnen pengarna till skolböcker.
För övrigt tycker jag allt att bild, musik, slöjd, idrott och framför allt historia har en roll att fylla. Dels så kan det vara bra för oss som inte är så matematiskt begåvade i hjärnan, utan mer lagt åt det kreativa hållet, ett avbräck i korvstoppningen, ett andningshål som ändå kan ge lite ny kunskap. Dels så är det bra om man "smakar på allt" så att säga. Historia tycker jag definitivt är ett av kärnvärdena. Tyvärr lärs det väl ut på fel sätt. I alla fall på min tid så känns det som att det mest var en massa rabblande, och stenålder/vikingatid/medeltid värderades högre än nutidshistoria. Faktum är att andra världskriget behandlades lite snabbt sista veckan innan sommarlovet i nian. Stenålder/Vikingatid/Medeltid är ju sånt som man kan lära ut i lågstadiet, sen tycker jag att man skulle lägga betydligt mer krut på att gå igenom hur 1800-talets och 1900-talets historia påverkar oss i våra dagar, med konflikterna i mellanöstern, afghanistan etc. Det är ju 1900-talets historiska efterverkningar som drabbar oss dagligen i nyheterna, och det kan ju vara bra för kidsen att fatta att det inte var George W Bush ensam som skapade konflikterna vi ser idag.
Just nutidshistoria (1900-tal inklusive världskrigen) faller ofta helt bort pga tidsbrist. Man hann helt enkelt inte så långt. Det finns de som gått genom hela skoltiden utan att ha läst WW2 alls, då man inte hann med det vare sig på högstadiet eller gymnasiet.
Har faktiskt jobbat som obehörig lärarvikarie ett år, och fått undervisa nior i andra världskriget. Total tid som lades på andra världskriget var ett dubbelpass om 2×45 minuter (eller var det 2×40?). Det här var mycket riktigt näst sista veckan på terminen. Lyckades dock trollbinda eleverna och fick i princip helt tyst skolans stökigaste klass, och vi ställde faktiskt in rasten då de ville att jag skulle fortsätta. Så det blev 2×45+15 minuters undervisning, samt ett 10-tal elever som stannade kvar efteråt och överöste mig med frågor. Fick rejält med beröm av läraren när hon kom tillbaka efter sjukdomen, och hon undrade vad jag hade gjort. Klassen blev helt plötsligt intresserad av resten av 1900-talets historia och började ställa massa frågor om kopplingar och orsakssamband.
Nu har väl de flesta glömt bort allt igen, men kanske satte sig något iaf.
Vet dock inte vad min poäng här kan vara. Att a) obehöriga lärare kan förmedla kunskap och entuiasmera elever att tänka själva b) att det går att komprimera historieundervisningen om det görs på rätt sätt c) att det går att få vem som helst intresserad av ett ämne om man förpackar och presenterar kunskapen på rätt sätt (i fallet ovan pga kunskapsöverskott).
Tror iaf att en anledning till dåliga kunskaper om 1900-talets historia just beror på att man förlägger undervisningen kring denna sist och ofta inte hinner med.
Niclas J,
"Allt hon kan inom mattematik, svenska, välskrivning etc är sådant som vi lärt henne vid några få timmars enskilda studier."
Jag önskar du lär din dotter att ordet matematik bara har två t:n.
Jag hade en matematiklärare på gymnasiet som inte tålde att folk sade "matte", jag märker nu att jag inte tål att matematik stavas fel.
🙂
Nog för att du är en provokatör av rang men nu blev det väl ändå stolligt….
Syftet med praktisk/estetiska och humanistiska ämnen är inte att eleven ska memorera en massa fakta. Även om det lär tragglas en del årtal i historieämnet fortfarande. De praktisk/estetiska ämnena är upplevelseämnen, vars nytta består i att du utvecklar alla dina sinnen och inte minst din problemlösningsförmåga. Inte minst träslöjd kan vara otroligt användbart efter peak oil. Bild tränar dig att visualisera, läsa ritningar mm. Musik och matematik har en direkt koppling. osv.
De humanistiska ämnena breddar elevernas perspektiv och utvecklar förmågan till kritiskt tänkande. Något som tack och lov tycks ha fastnat inte minst hos dig.
Utan dessa ämnen skulle vi få osjälvständiga robotar som lätt kunde bli lydiga redskap i händerna på en diktator. En mycket farlig väg.
Håller med om att legitimation är trams – mer papper och mindre verkstad. Hellre då en rejäl satsning på att höja nivån på alla ämnen genom mer återföring från forskningen, mer utmanande uppgifter, givetvis läxor, och högre löner för duktiga lärare.
Tycker du är lite hård mot legitimationsförslaget… Även om det väl mest är ett "papper" så är det dock så att legitimationsyrken har en högre status – och just statusen är kanske läraryrkets största problem. Kanske är detta förslag ändå ett (litet) steg i rätt riktning. För jag menar, det här att statusen hänger på lönen stämmer ju uppenbarligen inte – det finns många, många yrken (journalist, t.ex.) som har hög status men låg lön.
"Vet dock inte vad min poäng här kan vara. Att a) obehöriga lärare kan förmedla kunskap och entuiasmera elever att tänka själva b) att det går att komprimera historieundervisningen om det görs på rätt sätt c) att det går att få vem som helst intresserad av ett ämne om man förpackar och presenterar kunskapen på rätt sätt (i fallet ovan pga kunskapsöverskott)."
All of the above tror jag benhårt på.
Ta till exempel den medeltidsundervisning jag minsn från skolan. Det var lite digerdör, en jäkla massa kungar och årtal. Skittrist. Men för några år sedan läste jag Arn-böckerna, och blev lite nyfiken på Sverige under medeltiden, och läste en bok av Dick Harrison. Klart mycket intressantare, eftersom han levandegjorde historien på ett sätt som läroboken i historia aldrig kan. Att Harrison hade 500+ sidor till att bara skriva om medeltiden, och att läroboken bara hade kanske hälften till att skriva om allt från Babylon till mordet på president Nasser (japp, där slutade den) kan ju ha sin orsak förstås.
Vad jag vill komma till är att med rätt lärare och läromaterial kan ungdomarna kanske intresseras att självmant låna en tjock bok på biblioteket (eller motsvarande 2000-tals version som att köpa boken på nätet och läsa den/få den uppläst i iphonen).
När det gäller 1900-talshistoria så är det ju tragiskt att den ofta faller bort. Det är nästan så att man skulle börja med 1900-talshistoria, men eftersom sambandet orsak-påverkan, nutid-dåtid kanske är lite för komplext för 6-7 åringar så bör man i alla fall vänta till högstadiet. Men väl på högstadienivå borde man, i historieundervisningen, fokusera på 1900-talet och framförallt hur dåtidens politik, imperialism, krig och idéer påverkar världen omkring oss.
När man sedan förstår hur 1900-talet påverkar 00-talet kanske man undrar hur 1800-talet påverkade 1900-talet osv, sen kommer den nyfikne snart vara tillbaka på medeltiden igen.
Håller med Ivan angående de praktiska ämnena. De behövs. De behövs nog dessutom mer och mer, eftersom allt fler fjärmas från det mer praktiska arbetet under sin uppväxt. Själv har jag växt upp med en farsa som fixar allt från husbygge till byte av växellåda på bilen. Mina ungar får på sin höjd se pappa byta hårddisk i PS3an.
/E
En kommentar litet vid sidan om.
Såvitt jag vet nämns inte teknikens historia på något sätt i skolan. Någon typ av teknisk allmännbildning saknas också.
Det sägs att om tekniken ligger på tillräckligt hög nivå över kunnandet, så går det inte att skilja på magi och teknik.
Jag har en känsla att alltför många lever i en värld av magi. En värld där ett horoskop är lika trovärdigt som t ex en energisparlampa.
Detta är i mitt tycke en farlig okunskap.
Åke M
Jag har jobbat som lärare i två år på gymnasienivå med en lön på 29 000. Har ingen lärarutbildning, men mycket kunskaper inom det område jag undervisar.
Under de här två åren har jag haft ca 200 elever, och av döma av de omdömen jag fått av min elever när de bedömt min lärarinsats så är de extremt nöjda (från 1 – 10 så har jag ett snittbetyg på ca 9,5). Jag har en naturlig läggning och talangför att lära ut saker.
Många av mina före detta kollegor har lärarexamen, men är inte särskilt bra lärare.
Tvklöst så är det så att jag har bytt yrke eftersom villkoren inte är särskilt förmånliga och jag kan få mycket bättre lön, utvecklingsmöjligheter osv i andra jobb.
"Det sägs att om tekniken ligger på tillräckligt hög nivå över kunnandet, så går det inte att skilja på magi och teknik. "
Japp, Arthur C Clarke var det som sade:
"Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from magic."
Fast jag minns att det pratades om både ångmaskiner och vävmaskiner på någon lektion. Men jag misstänker att det var när vi läste om 1700-talet på gymnasiet. Eller som min historielärare gillade att fråga: Varför skedde franska revolutionen i Frankrike?
I gymnasiet hann vi aldrig fram till vk2 (men vi vet varför franska revolutionen skedde i Frankrike), men jag gjorde ett elevarbete om operation Overlord i alla fall, alltid något.
Tyvärr är det väl så att tekniken är så komplex idag, att det inte spelar någon roll om du vet att det är elektroner, inte enhörningspulver som driver din iphone. Hur den fungerar mer exakt är ändå något som du bör vara ingenjör för att kunna ta till dig.
Farsan bytte som sagt växellåda på sin SAAB 99. Jag tror inte många hemmapulare kan byta en DSG-låda eller liknande på sin moderna, av datorer nedlusade bil. Jag tänker då inte försöka. Fast hade jag varit lite mer mekaniker kanske jag hade bytt bromsbelägg själv istället för att betala Bilia 4000:- för besväret..
/E
Många intressanta synpunkter. Tror dock att det går att kraftigt skära i många ämnen.
Musik och matematik är en floskel. Jag är/var en fena på matte, men är en nolla på musik.
Som sagt, för de intresserade kan de praktisk/estetiska ämnena med fördel hanteras på fritiden, undantaget lite pliktskyldig lektionstid något år i högstadiet kanske, där man kan få lite allmänbildning som lära sig hur noter ser ut och fungerar, och lära sig hur färger fungerar eller nåt.
Skall man hårddra det som vurmarna för de meningslösa ämnena vill, så borde väl "skönhetsvård" eller kanske "kroppskonst" bli ett obligatoriskt ämne också där man får lära sig att sminka sig, klippa naglarna, klippa håret, färga håret, raka sig under armarna (och i ansiktet och på benen) etc. Lika meningsfullt som att få undervisning i att sätta lite färg på ett papper. Att just konstnärligt uttryck på papper skall få tid i skolan och uttryck på kroppen skall missgynnas måste ju i så fall ses som diskriminering.
Och så kan man fortsätta. Balett. 40min mimkonst i veckan. Opera. Teater.
Kan exempelvis konstatera att jag lärde mig mer om "träslöjd" under det halvår på gamla 4-årig teknisk som vi varannan veckan hade fyra lektionstimmar byggpraktik. Eftersom 4-årig teknisk var en yrkesutbildning till gamla yrket gymnasieingenjör så hade man en termin byggpraktisk utbildning, en elpraktisk, en mekpraktisk (gänga, kröka, bocka, fräsa, svarva mm) och en svetspraktisk om jag minns rätt. Meken resulterade i en tving, och svetspraktiken i en sådan där bock som man kan ställa upp hjullösa bilar på. Finns 10 000-tals sådana runt om i garage och lador från alla som gick 4-årig teknisk misstänker jag…
På den byggpraktiska fick jag för första gången sedan träslöjden på lågstadiet lära mig hur man höll i en hammare, alltså att man inte skall böja på handleden utan ha hand-underarm i linje, och arbeta med armbågen för större styrka och bättre precision. Varför ingen träslöjdslärare någonsin fick för sig att komma med denna enkla instruktion övergår mitt förstånd.
Nej, tveksamt att finansiera en massa nischad undervisning som berör väldigt få. Spar den till gymnasiet där folk får välja själva. Satsa istället på kärnämnen i grundskolan, istället för trams.
Med rätt lärare kan även "tramset" bli vettigt, men "tramsämnena" har ju, har jag fått intrycket av, lägre status hos de som vill bli lärare, varför många "tramsämnen" lärs ut av folk som är ännu mindre lämpade att lära ut i just de ämnena.
Ännu sämre har det ju blivit sedan hysterin med behöriga (snart legitimierade" lärare drog igång. Förr kunde ju vilken snickerikunnig människa med anlag för utlärande lära ut träslöjd. Men sedan kom debatten om behöriga lärare igång, och nu ska svenskaläraren lära ut träslöjd (hon är ju behörig lärare) och matteläraren, förlåt, matematikläraren håller i idrotten eftersom slöjdläraren hade satsat på en karriär som snickare, och därför missat högskolan, och den före detta elitidrottaren var upptagen med att idrotta när matematikläraren pluggade.
Jag håller med om att naturvetenskap och matematik är viktiga ämnen, och att Sveriges välgång hänger på att vi fostrar driftiga och duktiga tekniker och vetenskapsmänniskor som kan se till att vårt land håller sig i teknikens framkant, så att vi inte stagnerar och blir ett u-land där de rika grannarna i öst och väst kan begrava sina atomsopor 🙂
Men samtidigt är jag också emot tanken på att alla ska bli ingenjörer, forskare och biomekanikprofessorer. Vi behöver vanliga hantverkare också, vi behöver kulturarbetare, vi behöver framför allt inse att alla inte har läshuvud och lust att plugga på högskola. Det måste fortfarande finnas plats för de som inte vill "bli nåt". Man kanske inte behöver 4,5 års hårda högskolestudier för att bli elektriker, snickare, målare, industriarbetare med mera.
Grundskolan måste ju vara platsen där eleverna själva får upptäcka sina talanger och intressen. Att tvinga de som inte har intresse av tredjegradsekvationer och avancerad statistik att gå gymnasie/högskola kostar nog mer än de pengar du sparade på att inte ha slöjd. Särskilt som de inte "blir nåt" i slutänden eller hoppar av halvvägs. Bättre då att de eleverna upptäcker att det finns annat än matteboken, och låta de söka yrkesförberedande linjer istället.
Jag är också övertygad om att det finns gott om möjligheter till framgång i skarven mellan teknik och "trams". Apple hade inte varit någonting om det inte hade funnit musik att fylla iPoden med, designer som gör produkterna så estetiskt tilltalande att vi vill köpa dem, teknikerna som ser till att "enhörningspulvret" kommer in i de tighta aluminiumskalen, kreatörerna som köper produkterna för att skapa på dem och till sist de som köper produkterna för att konsumera det som kreatörerna skapat.
Så jag tycker att "trams" och 2+2 har lika stor roll att spela. Det går inte bara att ha det ena. Ta Leonardo Da Vinci, var han naturvetare eller humanist? Konstnär eller ingenjör?
/E
Mmmmm, min son kommer med största sannorlikhet aldrig gå eller beblandasig med det kommunala utbildningen, har sett för många skräck exempel, (flickvän som är lärare för yngre, hennes far är lärare i mellanstadiet) privat skola är det som gäller här.. även om det betyder att man får punga ut lite pengar så äre fan värt det imho.
Mattematik, o shit är bra o ha.. faktiskt, men imho man borde börja tidigt med att vara vääääldigt bred för att sen bli smalare och smalare när det gäller ämnena.. ta stenåldern.. det behöver du inte spendera en månad med att fula dig med på lågstadiet. Vad jag minns så gick vi igenom stenåldern på ngn vecka i lågstadiet, MEN, där blandade vi in blid, slöjd i det hela.. dvs vi fick göra collage o liknande på stenåldern, vad de pysslade med osv.. samt att i träslöjden fick vi göra lite "verktyg" och i syslöjden fick vi göra lite läder arbeten.. skitbra sätt o knyta ihop det hela.. lärare måste interagera med varandra för att få med alla sinnena, heck innom hemkunskapen skulle man kunna grilla en kanin på "stenåldersvis".. dvs.. inga kryddor o shit.. 😉
Imho, en outbildad men motiverad lärare är 100% bättre än en utbildad omotiverad lärare med legitimation…
Lärar leg imho är spel för galerierna..
Nkari, överens. Lärare med legitimation är samma skitlärare som tidigare, men med legitimation.
Erik, tyvärr har socialisterna gjort så att man skall tvinga folk att läsa teoretiskt gymnasium i tre år även om man ville bli snickare. Det om något är trams. Grundskolan skall ge behövliga kunskaper i matematik, svenska, och engelska, samt orientering i resten. Den som sedan inte vill läsa mer teori skall få en gammal hederlig 2-årig praktisk gymnasieskola med minimalt med teoretisk bänktid.
Fast utvecklingen går nog snarare mot att man snart måste vara utbildad hygientekniker med minst tre år på högskola för att få torka en toalett.
"Fast utvecklingen går nog snarare mot att man snart måste vara utbildad hygientekniker med minst tre år på högskola för att få torka en toalett."
Jo, jag är rädd för det. Ska man extrapolera lite på verkligheten så krävs det tre års högskoleutbildning med godkänd examina i ämnen som "känn dig själv", "värdegrund" och "dokusåpan genom tiderna" för att bli städ.. LEGITIMERAD hygienteknisk konsult.
🙂
/E
I sann socialistisk ideologi är vi alla lika.
Men verkligheten är en annan, i en klass finns det en duktig grupp, en stor mellangrupp samt en svag grupp.
Det officiella svaret är att individualisera undervisningen, vilket skämtord. Med oftast över trettio elever i klassen och då endast en del av en 40 minuters lektion kan splittras på enskilda elever, blir denna individualisering i bästa fall 30 sekunder per elev.
Då det inte går att hålla tre lektioner på en gång, blir det mellangruppen läraren håller lektion för, med många avbrott att hjälpa den svaga gruppen. Den duktiga gruppen lämnas vind för våg, de får klara sig själva så gott de kan.
Då det är förbjudet att nivågruppera eleverna, får de svaga inte den hjälp de så väl behöver och de duktiga blir blåsta på en meningsfull undervisning.
Lägg sedan till att det finns "störande" elever och att de i praktiken har laglig rätt att efter bästa förmåga sabotera undervisningen för de övriga eleverna.
Då rektorerna inte vill förlora skolpengen, görs allt för att de skall stanna kvar i klassen och fortsätta att sabotera för de andra.
Åke M
Tråkigt att du haft sån otur med skolan för egen del. Jag lärde mig i varje fall mycket matnyttigt i de flesta skolämnen. I bilden lärde jag mig grunderna i färglära och att rita perspektiv, vilket var otroligt användbart för senare CAD-studier. Skönhetsvård kan man förvisso läsa på gymnasiet men det kan vara bra om man kan måla på papper innan man målar på sig själv och andra. I slöjden lärde jag mig vad verktygen heter och vad de gör, vilket var ganska praktiskt när jag sedan byggde pallbockar och fräste tving på teknisk linje. I mitt fall rationaliserad med 25% från fyra till tre år.
Ska man hårdra ditt resonemang bör man ju knappt ha nån obligatorisk skola alls utan återinföra möjlighet att förvärvsarbeta från säg 13 års ålder. Varför behöver en städare lära sig lösa linjära ekvationer eller stava till budgetunderskott? Mina morföräldrar klarade sig fint med sexårig folkskola.
Angående vem bär ansvaret för att utbildningstiden blivit längre så är det en grov förenkling att (s) själva skulle drivit igenom detta. Svenskt näringsliv med de stora företagen i spetsen har varit väldigt angelägna om att få välutbildad arbetskraft. Det blir så ineffektivt och så usel kvalitet om gravt obildade arbetare får fräsa dubbelkrökta detaljer på CNC-maskiner eller ratta pappersmaskiner.
Det finns också viss idé att en byggnadssnickare kan läsa en ritning och förstå en komplicerad monteringsanvisning med 3D-sprängskisser.
Jag är också positiv till en alternativ väg med lärlingsprogram för de som inte vill ägna sig åt teoretiska studier. Vi människor har ju olika lärstilar.
Men för ett robust samhälle bör medborgarna få chansen till en hyfsad allmänbildning med både naturvetenskapliga, praktisk/estetiska och humanistiska ämnen samt en indoktrinering i civiliserat umgänge och medborgarskap. Det tycks råda nån sorts de facto konsensus i världen att detta tar 8 – 10 år.