Börserna går positivt i de asiatiska tidszonerna inför den väntade amerikanska räntehöjningen ikväll svensk tid, som också väntas påverka svenska bolån, och Riksbanken föreslås av bloggen få Nobels Fredspris. SCB:s konjunkturklocka visar på fortsatt starkt konjunkturläge samtidigt som hushållskonsumtionen ökar. Förlustbolaget ChatGPT:s OpenAI sägs överväga ytterligare kapitaltillskott och en börsintroduktion uppskjuten till 2027.

Stockholmsbörsen fortsatte backa, om än måttligt, och OMXS30 gick -0.03% medan OMXSPI gick -0.08%. Den svenska skvalpvalutan SEKetas fortsätter falla till lägstanivåer sedan våren 2025 och dollarn är tillbaka på på 9:77 SEK eller mars 2025 medan euron kostar 11:28 SEK eller februari 2025. Guldpriset är relativt opåverkat men upp lite till 1 358:- SEK.
Det som spökar är förstås den väntade amerikanska räntehöjningen ikväll, och även ECB väntas höja sin styrränta nu i september, och sedan i mars enligt en justerad prognos från SEB. Så länge Riksbanken inte hänger på kommer svenska kronan försvagas och vi kommer sedan importera inflation pga svagare krona och tvinga fram en räntehöjning längre fram. Oavsett påverkas marknadsräntorna och bundna bolån redan nu. Med stigande bensinpriser får vi nog räkna med att genierna på Riksbanken kommer fram till att man kan få fundamentalisterna i Washington och Iran att sluta bomba varandra genom att höja svensk styrränta så svenska bolån blir dyrare. Genialiskt. Riksbanken borde alltså få Nobels Fredspris istället för Trump.
I Europa gick CAC 40 -0.34% DAX -0.15%, FTSE 100 -0.37% och Euronext 100 -0.13%.
Över helgen föll de amerikanska börsindexen vidare och S&P-500 gick -0.45% medan Nasdaq 100 gick -0.65%.
Bäst inom ANGSTFANS var Facebook med +0.70% och sämst var som sgi bör SpaceX med -3.15%.
I de asiatiska tidszonerna går börserna dock blandat inför den amerikanska räntehöjningen som väntas ikväll. ASX 200 +0.25%, Hang Seng +0.13%, KOSPI 0.87%, Nikkei 225 +0.45% och Straits Times är motvalls på -0.10%.

Konjunkturläget är fortsatt starkt enligt SCB:s konjunkturklocka med de flesta indikatorerna över trenden och endast industrins orderingång i recession. SCB konstaterar också att matbutikernas lönsamhet inte påverkades av momssänkningen i april, utan ligger något under medel för perioden 2022 – 2025, medan restauranger ökade sina rörelsemarginaler rejält. Jordbruken gick tvärt om med förlust och lär väl bli ännu färre framöver. Såg någon siffra att antalet jordbruk gått från 100 000 till 14 000 sedan millenieskiftet, dvs sådana där man kan försörja sig på det hela. Men kolla inte en story, minns inte källan.
Hushållens konsumtion ökade i augusti skriver SCB och är upp 4.0% jämfört med augusti 2025. Detta är korrigerat för inflation, kalender (helgdagar etc) och säsong. Det enda som visade sig vara negativt på årsbasis var alkohol, toba och … narkotika (som tydligen numera räknas in i hushållens konsumtion, hur exakt nu SCB mäter detta, tydligen inte på valvakornas avlopp, vilket iofs var i september).
Mest ökar konsumtionen av möbler, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden, som stigit 13.2% på ett år.

Förlustbolaget OpenAI sägs vilja ta in ytterligare kapital och skjuta upp sin börsintroduktion och vinsthemtagning för investerarna till 2027 rapporterar Financial Times, så hushållen kan bli stående med Svarte Petter när alla pensionsfonder ska köpa det extremt övervärderade förlustbolaget.
OpenAI blöder tydligen pengar ur alla hål, medan konkurrenten Anthropic sägs bokföra en vinst, vilket iofs inte är samma sak som att man inte blöder pengar. Financial Times skriver:
”OpenAI “needs capital”, one of the people said, referencing the billions of dollars the company has burned through in recent years to train its models. The start-up, which spent $34bn last year, insists it has ample resources after the March fundraising.”
Senaste AI-modellen ska ökat årstakten i deras intäkter med teoretiska 40 miljarder dollar enligt en källa till FT.
Anthropic väntas börsnoteras redan i oktober till priset 2 000 miljarder USD eller dubbla senaste kapitaltillskottet, så investerarna kan tjäna 100% när AI-bubblan ska dumpas över på hushållen.














