Tillägg: Några referenser till relevanta grafer och prognoser hittar ni i ett senare inlägg.
Nu finns gårdagens inspelning av Handelsbanken TV:s Veckomagasinet utelagt. Det är alltså en debatt och ett antal inslag om skiffergas och skifferolja, med Gunnar Lindstedt, Marian Radetzki, Anita Ullmann och jag (Lars Wilderäng). Förhoppningsvis sevärt.
Hos Schibsted kan vi nu läsa att svensk oljekonsumtion ökar. Vi känner ju alla till den hårda kopplingen mellan oljekonsumtion och BNP-tillväxt, iaf oljekonsumtion för transporter.
Sverige är i många avseenden likt de flesta länder unikt. Bland utmärkande drag i jämförelse med många andra europeiska länder så är vi ett glesbefolkat land med mycket natur. Med det har vi fantastiska möjligheter att bygga en hållbarare framtid baserat på naturens flöden, istället för fossila lager. Biobränslen ur skog och jordbruk, vattenkraft ur sjöar och vattendrag och vindkraft från luftens rörelser.
Men det finns andra punkter som gör Sverige ganska unikt, och det är hur vår glesa befolkning är utspridd. Det här har skett främst under 1900-talet, och är ett utfall av den fossila oljeparantesen med billiga transporter och energi från fossila lager istället för från naturens soldrivna flöden.
Bloggrannarna ASPO Sverige och Flute rapporterar att SVT:s Debatt kommer ha en debatt om peak oil den 25:e mars. Bland annat Dr Kjell Aleklett och Mikael Höök kommer medverka.
Dessa kommer möta ekonomen och kontraindikatorn Marian Radetzki samt branschlobbyisten Ulf Svahn från Svenska Petroleuminstitutet. Om kontraindikatorn Marian “oljan borde kosta 5 USD” Radetzki har jag skrivt förr, annars kan ni läsa lite hos Flute.
Jag blir genast totalt ointresserad. Man kan inte debattera fakta och naturlagar. Att dessutom försöka debattera dessa med lobbyister och ekonomer är ännu värre. Det är förstås bra att frågan förs fram, men tyvärr kommer nog ingen övertygas eller ens imponeras. Det kommer flosklas på ex “stenåldern tog inte slut för att man fick slut på sten“, och andra one-liners som är extremt korkade om man ägnar dem den minsta eftertanke.
Sedan kommer nog de flesta somna av en debatt mellan Radetzki och Aleklett. Med all respekt, men de är inte direkt mediapersonligheter. Man får hoppas att Ulf Svahn och Mikael Höök gör lite mer “bra TV”.
Vad som borde debatteras är konsekvenserna av peak oil, och vad för åtgärder vi behöver ta och när dessa skall tas. Inte peak oils, eller oljetoppens, existens.
Jag skall nu driva en allegori för hur meningsfull den här debatten är. Lite tålamod tack.
Låt oss hoppa ut(*) från en skyskrapa. På vägen ner börjar vi debattera om gravitationen(**) existerar. Några naturvetare börjar diskutera vilken maxfart(***) man kommer uppnå, och därmed när man kommer slå i backen(****). Medan farten ökar så börjar de som hoppade först slå i backen(*****). Några ekonomer börjar då bestämt hävda att vi inte kommer slå i backen, för marknadskrafterna kommer finansiera en helikopter (******) som plockar upp dem och flyger iväg dem bort i solnedgången. Lobbyister säger istället att vi strax innan vi når backen kommer börja sväva (*******) och hänga svävande ovanför marken tills vidare. Andra säger att ny teknik kan få oss att falla ännu snabbare och även gräva ett hål nere vid marken så det tar lite längre tid innan vi slår i backen. Dessutom kommer vi som helhet aldrig att slå i backen, även om de som hoppat först nu är blöta fläckar på asfalten.
* hoppa ut = börja utvinna olja
** gravitationen = peak oils existens, oljans ändlighet
*** maxfart = högsta utvinningstakt av oljan
**** slå i backen = nå peak oil
***** de första som slog i backen = de länder som redan haft nationell peak oil, ex Norge, Iran, USA, Mexiko, Storbritannien, Venezuela mfl
****** helikopter = magisk okänd lösning som räddar världen
******* sväva ovanför marken = CERA:s undulating plateau som gör att oljeproduktionen aldrig kommer minska
En del som förnekar peak oil, ex CERA och med det SPI, menar att världen globalt aldrig kommer nå peak oil, trots att en allt längre lista av länder redan nått peak oil. Bland de första att göra detta (första att hoppa) var USA, som också var världens största oljeproducent under en mycket lång period. Av någon mystisk anledning skall inte det som gäller för enskilda länder gälla summan av enskilda länder.
Nej, man kan inte debattera peak oil, lika lite som gravitationen eller om jorden roterar runt solen (möjligen påtala att jorden inte rör sig i en cirkel, utan i en ellips runt solen och att rotationen beror på just gravitationen, och att hela solsystemet i sig roterar med galaxen Vintergatan, som i sin tur roterar runt … osv osv).
Vad de som hoppat ut från den där skyskrapan borde diskutera är om de borde ta på sig en hjälm, utlösa fallskärmar, ha en luftkudde eller studsmatta nere på marken, eller om man bara skall utgå från att allt går som det gått hittils, dvs bra, och störta vidare rakt ner i backen. Ringa efter ambulans är nog också en bra idé, om inte annat för att föra bort kvarlevorna.
Får mig osökt att tänka på teasern till filmen Kick-A**.
Iaf den första minuten.
Och jo, allegorin med skyskrapan haltar lite, oljan tar inte slut bara för att man slår i backen, men det är som sagt bara en allegori.
Det är populärt att ta upp hypotesen om abiotisk olja i diverse sammanhang som argument mot peak oil, och på en del håll börjar det direkt yras om att nu kommer oljepriset att rasa. Varje gång något om abiotisk olja dyker upp i media börjar det genast skrikas om fallande oljepris.
Men hur står det till med det där egentligen?
En av de främsta förespråkarna för abiotisk olja var astronomen Thomas Gold, vars hypoteser bland annat lurade svenska investerare på hundratals miljoner i hypotesprövningen Dala Djupgas. Han gav 1998 ut en nyare revision av boken The Deep Hot Biosphere. Timingen kunde inte varit sämre. Oljan (WTI) kostade 1998 som lägst 10:82 USD, vilket är det lägsta sedan innan den första oljekrisen på 70-talet.
Hade det funnits något fog för hypoteserna borde förstås oljebolagen kastat sig över detta och börjat borra efter abiotisk olja, och priset borde väl därmed gjort som den svenske kontraindikatorn professor Lady Marion Radetzki sade 1998-1999, dvs att oljepriset aldrig skulle gå över 15 USD igen, och egentligen borde halveras (till 5 USD). Radetzki har för övrigt också påstått 2005 att oljan skulle kosta under 20 USD år 2010. Dvs nu. En liten miss på sisådär 60 USD.
Om inte annat borde väl den så fantastiska marknaden tagit till sig att det skulle finnas oändligt med olja, och därmed satt priset till oljan till den lägsta produktionskostnaden, vilket ligger runt just 5 USD.
Den nu aktuella gästforskaren på KTH, Vladimir Kutcherov, var med och publicerade en vetenskaplig artikel den 2:a april 2002 med samma rön som i det nyligen publicerade brevet. Kanske hade det varit mer lämpligt med 1:a april. Men den 2:a april 2002 kostade WTI-oljan 27:75 USD, dvs 156% högre än när Thomas Gold publicerade sin senaste bok om oändligt med olja.
Marknaden hade alltså inte tagit till sig att det skulle finnas oändligt med olja. Tvärt om. 156% prisuppgång på tre och ett halvt år är ganska mycket.
Men med den vetenskapliga artikeln i PNAS så borde väl marknaden då äntligen acceptera hypotesen att det finns oändligt med olja? Tydligen inte. Oljepriset fortsatte upp till 145:16 USD den 14:e juli 2008.
Så publicerade Kutcherov ytterligare ett brev i somras den 26:e juli då WTI-oljan kostade 66:96 USD. Under hösten har han så gjort påståenden utan vetenskapligt stöd om 4 miljoners års olja.
Inte heller nu verkar marknaden brytt sig om att det skall finnas i princip oändligt med olja. Den femte januari 2010 hade priset stigit till 81:74 USD. 655% högre än 1998. Trots finanskris och recession.
Anser man nu att marknaden speglar tillgången och efterfrågan på oljan så har vi facit på hur det står till med den abiotiska hypotesen. Någon påverkan på oljepriset har den iaf inte, om man nu inte tror att beskedet om oändligt med olja skall innebära högre pris…
Man kan nog lugnt fortsätta att investera i oljeaktier, trygg i förvissningen att vilda hypoteser om oändligt med olja åtminstone inte sänker priset på råvaran.
