En kolumnist jag aldrig hört talas om skriver i Aftonbladet att “det är inte en mänsklig rättighet att leva på landet”. Men, jo, enligt artikel 13 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är det faktiskt det. Alla medborgare i ett land har rätt att bosätta sig inom hela landets gränser, vilket sist jag kollade kartan inkluderade landsbygden.
 |
| Landet utanför Stockholm. |
Ni har säkert inte missat Nestlés koncernchef Peter Brabecks uttalande om att vatten inte ska vara en mänsklig rättighet, komplett med en video på YouTube. Samtidigt talar nestléansiktet med kluven tunga och säger en annan sak, rent av vettiga saker, till brittiska The Guardian.
Hugo Chavez död visar att diktaturvänstern lever än i kommunistpartiet (v). Ni vet de som tidigare hyllat Sovjetunionen, Pol Pot eller för den delen Mao.
Den 22:e juni antogs en ny skollag i Sverige av den svenska alliansregimen och Riksdagen, som i praktiken förbjuder föräldrar att hemundervisa sina barn. Därmed är det bara Sverige och Tyskland som har detta förbud. Tysklands förbud är kvar sedan en viss Adolf Hitler gjorde hemundervisning förbjuden i Tyskland 1938, så att alla barn skulle kunna stöpas i samma nazistiska form. Nazistiska Tyskland och socialistiska Sverige. Tillägg: Enligt uppgift förbjöds aldrig hemundervisning av Hitler.
Redan tidigare har förstås de föräldrar som hemundervisat sina barn trakasserats och förföljts av myndigheterna, trots att hemundervisning varit lagligt förut. Men ett fall är så illa att man som förälder börjar gråta.
Har du barn föreslår jag att du slutar läsa nu, för läser du vidare kan din bild av Sverige förändras för alltid. Din nattsömn kan också bli lidande.
Det handlar om det av svensk mainstream media helt ignorerade fallet med Christer och Annie Johansson och deras som Domenic. Annie valde att vara hemma med sin son och satte honom inte på dagis, och eftersom de hade för avsikt att flytta till Indien så valde familjen att hemundervisa sin son, helt enligt lagen, det första skolåret innan flytten.
Men det skulle de inte gjort. De bodde nämligen på Gotland. Där trakasserar socialtjänsten familjer som inte skickar sina barn till dagis i tidig ålder, och om man ger sig på hemundervisning då slår man till. Med beväpnad polis. Jag citerar nu Vaken.se:
“I december 2009 hade familjen Johansson terroriserats av Gotlands socialnämnd under mer än 16 månader; de hade fått sitt hem invaderat och genomsökt av beväpnad svensk polis; de hade blivit förföljda av beväpnad polis, på begäran av socialnämnden, till själva slutet av flygplansplattan vid en internationell flygplats; de hade hjälplöst åsett då beväpnad polis stormade flygplanet där de var passagerare; de hade med våld tvingats av flygplanet; de hade, när de väl hade återvänt till flygplatsen, blivit lurade att gå med på att socialen skilde Domenic från dem genom att påstå att de bara skulle ta honom ”till rummet bredvid”, bara för att några minuter senare få reda på att han kvickt hade förpassats från flygplatsen och var på väg tillbaka till Gotland och in i påtvingad familjehemsvård. De hade utstått talrika möten med socialen då de bönade om att få tillbaka sin son; man hade ljugit för dem att han skulle återlämnas om tre dagar; de anklagades för att försumma honom på grund av två hål som upptäckts i hans mjölktänder, i efterhand, under de tre dagarna efter tvångsomhändertagandet; de hade tagit sig igenom tre nivåer av rättegångsförhandlingar i sina försök att få sin son återlämnad till sig; de har inte fått tillåtelse att se sin son förutom en timme var femte vecka.“
Brottet var att de hemundervisade sonen, vilket fortfarande var lagligt vid tidpunkten.
Sverige, mina vänner, Sverige.
Så vill ni inte att era barn skall tas ifrån er, hemundervisa dem inte. Sätt dem på dagis vid 14 månaders ålder så de kan växa upp och bli goda socialistiska medborgare i Sovjetstaten Sverige. Kommunernas socialtjänst är ungefär som Aftonbladet. De kan närhelst de vill agera polis, åklagare, domare, bödel och fångvaktare helt utan rättegång, och kan fritt bestämma över andras liv via statens våldsmonopol. Det sista har dock inte Aftonbladet möjlighet till. Än.
Läs nu hela artikeln på Vaken.se.
Svensk media lär inte ta upp det, då man inte har någon som helst sympati med familjer som inte gör de val som staten bestämt att vi skall göra. Under tiden har det nu gått ett år sedan Domenic kidnappades av svensk beväpnad polis, ett år då föräldrarna totalt fått träffa sin son i tio timmar. Jag misstänker också att inga politiska partier är intresserade av frågan, möjligen Piratpartiet. Fast de är väl mer intresserade av rätten att kopiera musik fritt än att återförena barn med sina föräldrar, och föräldrars rätt att ta ansvar för barnens undervisning.
Ett av få hopp för familjen är att fly till USA, som beviljar tyska familjer politisk asyl pga det tyska förbudet mot hemundervisning. Men då måste de förstås först få tillbaka sin son.
Se även här eller här för mer information.
Som vanligt när det gäller svenska statens, myndigheters eller kommuners övertramp mot de mänskliga rättigheterna så får man gå utomlands för att läsa om dem. T ex i en tidning som heter Washington Times, som ägnar hela fyra sidor åt det svenska förbudet mot hemundervisning.
I lördags fanns ett tänktvärt inlägg på SvD:s ledarsida, som handlade om ekonomisk integritet, aktuellt bland annat genom stoppandet av Swift-avtalet.
Men stoppet av Swiftavtalet är förstås bara hyckleri från EU:s sida. Vi har redan lagar som innebär att vi måste berätta för banken var pengarna kommer ifrån om man vill sätta in över 10 000:- kronor, detta i en publik lokal där andra kunder kan höra. Och vid ett basbelopp skall man dessutom visa upp verifikat (=kvitton etc) på varifrån pengarna kommer.
EU-länder som t ex Tyskland köper mer än gärna stulna bankuppgifter om sina medborgares konton i Schweiz.
Och på sina håll diskuteras det att helt avskaffa analoga kontanter och ersätta dessa med någon form av fullt spårbara elektroniska transaktioner. Tills vidare tänker bankerna ytterligare sätta stopp för användandet av kontanter genom att ta bort några tusen uttagsautomater. Istället skall vi allt mer hänvisas till kortsystem som hackats, och där alla våra transaktioner lagras.
Det handlar inte om att man inte har rent mjöl i påsen, utan om att staten och bankerna inte skall titta i vårt privatliv. Listan över vad som är privat, men helt vitt är precis hur lång som helst, t ex sjukhusbesök och mediciner. Information om att man köper medicin och betalar symboliska avgifter på vårdcentraler och sjukhus hamnar hos banker, som ibland ägs av försäkringsbolag.
Ibland stiftas lagar för att staten verkar vilja oss väl, men det blir ändå så fel.
Som jag uppfattar det så är ingen ansvarig för ekonomisk rådgivning, om man inte upprättat ett (skriftligt) avtal om sådan rådgivning. Om du investerar fel baserat på ett blogginlägg, text i ett Internetforum eller en tidningsartikel, eller ett tips vid fikabordet, så kan ingen annan än du själv lastas för detta.
Men för att vara ekonomisk rådgivare så övervakas man av Finansinspektionen, och måste kartlägga hela kundens ekonomi samt tar reda på hur kunnig kunden är inom just ekonomi, samt förstås upprätta ett avtal om rådgivning. Detta är tvingande för de ekonomiska rådgivarna, som oftast har som syfte att sälja in någon mystisk försäkringsinvestering.
Problemet med detta är att i praktiken frågar man alltså först hur mycket mjölk kon har, och sedan tar man reda på hur lätt det är att mjölka kossan. Lagstiftningen gör alltså här att den som vill ha ekonomisk rådgivning, även hos banken, först måste visa precis hur mycket tillgångar banken kan blåsa dig på, och sedan visa hur lite du kan om ekonomi, dvs hur lätt det är att lura dig. För ditt eget bästa.
Tvärt om så borde man som rådgivningskund ha rätt att hålla tyst om vad man har för ekonomisk situation. Fast å andra sidan, värnar man sin ekonomiska integritet kanske man inte skall söka rådgivning?
För att återknyta till kontanter, det faktum att det finns de som använder kontanter för svarta affärer eller kriminell verksamhet skall inte straffa majoriteten av laglydiga och hederliga skattebetalare.
Vi skall alla ha rätt att få genomföra transaktioner manuellt, analogt och anonymt.
Det är vår rättighet. Kanske något för Piratpartiet att fundera över, och tillämpa på ett program för en ekonomisk politik, vilket de annars förstås helt saknar.
I SvD:s ledare förs en analogi fram att vi drar för gardinerna i sovrummen, fast vi inte har något att dölja. Det kanske vi inte har, men i sovrum kan saker pågå som är privata och som sådana är vår rätt att dölja. Än så länge.
