löner

Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Börserna backar i de asiatiska tidszonerna under morgonen och kronan faller med nya årssämsta mot dollarn, även om euron är stabil vid rekordsvaga nivåer för kronan. På grund av indexuppräkningar av kommunernas och regionernas avsättningar för tjänstepensioner kommer personalkostnaderna öka kraftigt och regioner och kommuner kan tvingas sparka var tjugonde till tjugofemte anställd, och då förstås främst inom välfärdens vård, skola omsorg.

Stockholmsbörsen steg faktiskt igår och OMXS30 gick +0.45% medan OMXSPI gick +0.28%. Detta skedde trots att dollarn på 11:08 SEK noterar nytt årshögsta mot kronan, även om euron är stabil nära rekord starka nivåer på 11:90 SEK mot kronan. Guldpriset är ganska stabilt vid rekordnivåerna och går på 687:- SEK per gram.

I USA gic börserna blandat efter att ha haft stängt pga Labor Day i måndags. S&P-500 gick -0.42% medan Nasdaq 100 masade sig uppåt med +0.11%. Inom FAANGST ledde Tesla återigen på +4.89% och Amaon var sämst i klassen med -0.62%. Tesla lanserade precis sin revision av Tesla Model 3, som ungefär får motsvarande nya Tesla Model S:s inredning med ventilerade säten, skärm i baksätet, inga blinkers- eller växelspakar mm och en massa osynliga förbättringar under karossen. Andra bilmärken är väldigt fokuserade på att utseendet ska förändras utvändigt, men Tesla gör liksom på Model S istället förändringar man inte ser och i förarmiljön.

De amerikanska långa räntorna steg och bröt därmed den kortsiktiga fallande trenden. Detta i sig bidrog nog till starkare dollar.

Börserna i de asiatiska tidszonerna faller under morgonen, undantaget Nikkei som går +0.51%.

ASX 200 går -0.82% i Australien, Hang Seng i diktaturens Hong Kong oförändrad i skrivande stund på -0.03%, KOSPI -0.66% i Sydkorea och Straits Times på -0.10% i Singapore.

Var tjugonde till tjugofemte anställd inom vård, skola och omsorg kan komma att sparkas efter att det så kallade PO-tillägget för tjänstepension räknas upp kraftigt och drar upp välfärdens personalkostnader med 4 – 5% utöver löneökningarna.

Normalt drar kommunalskatten som går till kommuner och regioner in ökande pengar varje år på grund av att lönerna höjs för skattebetalarna, och höjda löner inom välfärden finansieras därmed. Men nu höjs det så kallade PO-pålägget skriver SKR.

“Både de lagstadgade arbetsgivaravgifterna samt avtalsförsäkringarna är oförändrade för 2023, det vill säga 31,42 procent respektive 0,13 procent (se dock nedan avseende omställningsförsäkringen).
Det kalkylerade pålägget avseende pensioner justeras upp både för kommuner och regioner i jämförelse med 2022. För kommuner från 7,70 procent till 12,98, och för regionerna från 13,67 procent till 20,73. Anledningen till höjningen är dels höjda premier i det nya pensionsavtal som ska tillämpas från och med 1 januari 2023 dels på grund av kraftigt ökat prisbasbelopp och andra faktorer som leder till högre kostnader för den förmånsbestämda pensionen.”

Prisbasbeloppet räknas upp med inflationen och pensionerna inflationskompenseras alltså, till skillnad mot lönerna. Kommuner och regioner får alltså ta smällen tack vare inflationen.

Detta höjer de direkta personalkostnaderna för kommuner med (131.42+0.13+12.98)/(131.42+0.13+7.70)=3.8% och för regioner med (131.42+0.13+20.73)/(131.42+0.13+13.67)=4.9%.

Därmed behöver var 25:e person inom kommun sägas upp och var 20:e inom region. Kommunen är omsorg och framför allt skola med högre löner än den föregående kategorin. Regioner är framför allt vården.

Att man skulle säga upp kommunikatörerna, som väl redan är över var 20:e i personalen, är förstås helt otänkbart så det blir lärare, förskolepedagoger (nej, man får inte säga dagisfrökningar, skäms på er), undersköterskor och sjuksköterskor som sägs upp (läkarna är förstås fredade), samt förstås omsorgspersonal.

I teorin går det förstås också att höja kommunalskatterna, men vi är ju redan på fel sida om Lafferkurvans topp och höjda skatter leder bara till lägre skatteintäkter i det här läget.

En anekdotisk kontroll av min kommuns årsredovisning för 2022 visar att av kommunens kostnader om 2 563 MSEK så var 1653+108=1761 löner, sociala avgifter och pensionskostnader enligt ovan. Det är alltså 69% av kommunens kostnader. Ska 4% i ökade personalkostnader finansieras via skatten behövs den alltså höjas med 2.76% och med 32.99% i kommunalskatt höjas med 0.91 procentenheter till 33.90%. Detta är förenklade beräkningar, men kan ses som ett intressant exempel.

Förmodligen behövs generellt kommunalskatterna höjas runt en procentenhet för att klara av detta, och blir därmed ytterligare ris på hushållens ryggar.

Eller så sparkar man lärare istället och kallar det effektiviseringar.

För övrigt kanske det ser likartat ut med uppräkningar även för statligt anställda, så också poliser etc måste få sparken, samt naturligtvis inom det privata näringslivet, men ovanstående gäller SKR med sina kommuner och regioner.

Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.