Värnpliktsutbildningens skattefria ersättningar och bidrag kan bli nästan lika stora som lönen för en anställd K-soldat, när man justerar för skattefriheten. Beräkningar nedan.
Värnpliktsersättningarna är 146:- SEK om dagen eller 4 380:- SEK per månad skattefritt uppger Försvarsmakten. Under lediga dagar får man dessutom 90:- SEK extra till mat. Slutför man utbildningen betalas hela ersättningen per dag ut igen som en klumpsumma kallad utbildningspremie, eller då utslaget retroaktivt under utbildningen 8 760:- SEK. Man kan förutsätta att man är ledig åtta dagar i månaden och då alltså får 8*90=720:- SEK i kostersättning.
Till detta kan man via Försäkringskassan även få familjebidrag, bland annat för kostnaden för egen bostad.
Till det får man gratis och till skillnad mot anställda skattefri mat dagar man är inryckt.
Detta kan göra att den skattefria ersättningen i pengar plus mat kan ligga högre än vad man får efter skatt som kontinuerligt anställd soldat, så kallad GSS/K eller K-soldat.
Konsumentverket anger att en person i åldern 18 – 30 år, som lagar all mat hemma i åldern har en matkostnad på 3 940:- SEK per månad. Givet att man som värnpliktig är hemma två dagar i veckan så blir gratis mat när man är inryckt alltså värt 3940*5/7=2 814:- SEK.
När jag själv var ung var det vanligt att man skaffade eget boende sista året på gymnasiet inför att man skulle rycka in på värnpliktsutbildning, detta eftersom bostaden betalades under tiden. I Göteborg är idag en normal andrahandshyra som inneboende ca 4 000:- SEK per månad, vilket också kan vara en andrahandshyra på en liten lägenhet. För övrigt upphör föräldrars försörjningsansvar när ungdomen slutar gymnasiet, så strikt talat kan och bör man därefter förstås ta ut inneboendehyra av ungdomen, lämpligen just 4 000:- SEK per månad. Eller så sparkar man ut ungdomen som får bli inneboende någon annanstans, och därmed kan få hyran betald av Försäkringskassan under värnpliktsutbildningen. 4000:- SEK är iaf ett rimligt riktmärke på boendekostnaden, men alla kommer förstås inte ha egen bostad. Nu förutsätter vi dock att så är fallet. Oavsett är värdet av att bo gratis hemma hos sina föräldrar även efter gymnasiet implicit 4000:- SEK per månad.
Summerat värde på inkomsten under värnpliktsutbildningen som följer, givet att man slutför utbildningen.
Dagersättning 4380:-
Utbildningspremie 4380:-
Kostersättning: 720:-
Gratis mat: 2814:-
Hyra: 4000:-
Summa: 16 294:- SEK skattefritt (=efter skatt)
Vad får då en GSS/K-soldat i lön?
Senaste lönestatistiken för år 2022 ger en medianlön på 25 300:- SEK för en soldat, men 10:e percentilen – dvs de 10% lägst betalda och förmodligen nyaste K-soldaterna – har 22 000:- SEK. 25:e percentilen har för övrigt 23 000:- och medianlönen är 50:e percentilen. Det finns de som har högre löner, men de har förmodligen jobbat ett tag och de som precis börjar har förstås de lägsta lönerna.
Tittar vi på skattetabell 33 hos Skatteverket så är skatten på en inkomst om 22 000:- SEK endast 4 111:- SEK och ger en nettolön på 17 889:- SEK efter skatt. Detta ska då betala boende, mat sju dagar i veckan osv, men ger alltså bara 1 595:- SEK mer än att vara under värnpliktsutbildning. GSS/K ska också betala sina resor till och från jobbet, vilket den värnpliktige inte behöver. Mat man får på jobbet, t ex påsmat under en dag i fält, är en löneförmån och ska beskattas.
Kort sagt innebär en GSS/K-anställning en väldigt låg löneökning jämfört med värnpliktsutbildningen. Tillägg: Enligt uppgift i kommentarerna är lägsta soldatlönen nu 24 000:- SEK per år 2024. Det ökar skillnaden mellan värnpliktig och anställd till 3 595:- SEK per månad.
Lägg då till att regementen som Livgardet, Haninge Garnison med bland annat Amf 1 eller Amf 4 i Göteborg ligger i storstäder med tillhörande boendekostnader, som om man inte bara ska vara inneboende hos någon annan hamnar högre än 4 000.- SEK per månad även i Göteborg. Exakt hur man ska kunna bo på Stockholms bostadsmarknad med 22 000:- SEK i lön lämnas tyvärr som en övning åt soldaterna.
Ska då värnpliktsersättningarna minskas? Svaret är förstås nej. Det är soldatlönerna som ska höjas, förmodligen åtminstone 5000:- SEK per månad ytterligare för att säkerställa rekrytering och att värnpliktsutbildade söker sig till yrkessoldatlivet och fyller behoven av GSS/K, vilka med Natointrädet ökar, då vi behöver bemanna åtminstone en bataljon heltid i Baltikum.
Soldatyrket är ett av landets lägst betalda yrken, och man kan t ex få en löneökning genom att säga upp sig och ta jobb som lokalvårdare hos regementets städfirma istället. Eller ta jobb som vakt hos Avarn eller Securitas (eller vem det nu som för stunden har avtalet) och bevaka Försvarsmaktens anläggningar med högre lön än man får om man gör det som anställd soldat.
Högre soldatlöner innebär förstås att även specialistofficerare och taktiska officerare ska få motsvarande lönepåslag.
