SCB:s Nämnden för Konsumentprisindex har beslutat att ränteavdraget ska räknas in i KPI som ett avdrag på räntekostnaderna inom boendeposten. Detta innebär att räntans påverkan på KPI reduceras, då viktningen minskar med lika mycket som ränteavdraget. Riksbankens självförstärkande påverkan på KPI vid ränteändringar reduceras därmed.
Detta framgår av ett pressmeddelande från SCB.
Man förändrar alltså beräkningen av KPI. I sig finns inget att anmärka på att hushållens faktiska nettokostnad ska vara den som finns i KPI, och inte bruttoräntan. I praktiken innebär detta dock att räntan kommer påverka KPI mindre i framtiden.
När Riksbanken framöver höjer räntorna kommer det alltså inte dra upp KPI lika mycket som förr och Riksbanken kan därmed undvika lika stora självförstärkande system, där en höjning av räntan drar upp KPI, vilket gör att man måste höja räntan ännu mer. Och tvärt om vid räntesänkningar.
I sig en bra reform, som alltså reducerar KPI:s räntekänslighet med något mindre än 30% (pga att en del hushåll har räntor på över 100 000 om året och bara får 21% avdrag på de delarna).
Intressant är också att man i KPI räknar in räntekostnader för bundet eget kapital, dvs den skuldfria delen av en bostads värdering. Man ser detta som en alternativkostnad för hushållet, vilket är korrekt i sig. Måhända påverkar det inte kassaflödet, men att vara skuldfri är inte gratis, då man måste titta på alternativ kapitalintäkt.
”Vikten för produktgruppen räntekostnader innefattar både ränteutgifter för lånat kapital, men också den alternativkostnad som uppstår då ägaren har eget kapital bundet i fastigheten. I nuvarande ansats för egnahem antas att det egna kapitalet hade kunnat investeras i annan tillgång, till exempel i ett räntebärande papper, och försakade ränteinkomster medför därför en alternativkostnad.”
Av intresse är också att de skenande bostadsrättspriserna inte ingår i KPI – det är endast egna hem, dvs villor, där man tittar på räntan och bostadspriset. Skenande bostadsrättspriser, som borde innebära större ränteutgifter och försakade ränteinkomster som alternativkostnad, räknas alltså inte in i KPI alls.
”För bostadsrätter används i dagsläget en så kallad hyresekvivalentansats. Det innebär att utvecklingen av boendekostnaderna antas vara densamma som för hyresrätter. Då ränteavdraget inte berör hyresrätter kommer det enligt nu gällande metod inte heller påverka beräkningen för bostadsrätter i KPI. En ny ansats för bostadsrätter, liknande den som används för egnahem, är dock under utredning. Inget beslut är fattat, men ambitionen är att implementera den nya ansatsen undersökningsåret 2017. Vid ett eventuellt metodbyte skulle ränteavdraget påverka även räntekostnaderna för bostadsrättsinnehavare.”
Stigande villapriser slår på KPI genom ökade räntekostnader och ökade försakade ränteinkomster. Men stigande bostadsrättspriser har alltså noll påverkan på KPI. Vilket är intressant, då bostadsrättspriserna skenat betydligt mer än villapriserna. Tänk så praktiskt att det alltså inte påverkat KPI och därmed inte hindrat Riksbanken från att sänka räntan…
