censur

“Om ditt högra öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kastas i Gehenna. Och om din högra hand förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig!” – Jesus uppmanar till självskadebeteende i Bergspredikan

En liten sjöbris har blåst upp kring att Sveriges största förlag Bonnier överväger att stoppa utgivningen av författaren och konstnären Jan Lööfs två populära barnböcker Morfar är sjörövare och Ta fast Fabian. Frågan är inte svart-vit och även om jag själv är författare så har jag svårt att bli upprörd – Bonnier är ett privat företag och det finns säkert många andra förlag, som mer än gärna vill ge ut böckerna.

Bonnier/DN skriver:

“Det är två av författarens mest populära barnböcker – ”Morfar är sjörövare” och ”Ta fast Fabian” – som just nu ses över eftersom man från förlagets sida anser att böckerna innehåller stereotypa skildringar av andra kulturer.

– De har ställt ett ultimatum. Antingen måste jag rita om böckerna, eller så kommer de inte att ges ut längre, säger Jan Lööf.”

Naturligtvis är historierevisionism och censur av de värderingar som rådde vid kreationen helt förkastligt. Samtidigt handlar det inte om ett censurförsök från det allmänna, som att ett skattefinansierat bibliotek ideologiskt rensar ibland sina böcker.

Bonnier råkar vara ett privat företag och bör därmed inte dömas på samma vis. Privata företag får göra som de har lust, men det hela får juridiska och ekonomiska konsekvenser. Företaget får avgöra om man anser det värt det hela.

Slutar Bonnier ge ut böckerna är det ett sannolikt kontraktsbrott och en potentiell civilrättslig tvist mellan Bonnier och Jan Lööf. I praktiken kommer utgivningsrättigheterna gå tillbaka till Jan Lööf, som kan erbjuda dem till något av Sveriges andra privata förlag. Eller ge ut dem själv.

Det vore förstås att föredra istället för att tidsdokumentet ska censureras och ritas om. Bonnier kallar Lööfs författarskap för “otroligt viktigt” för förlaget. Kort sagt så säljer han som smör och lär inte ha något problem att hitta ett annat förlag.

Bonnier är alltså inte Sveriges enda förlag. Möjligen ett av de ängsligare.

Sedan är de accelererande censurförsöken och historierevisionismen i Sverige i sig en intressant puls på samhällsklimatet – en skildring av en tid där det fria ordet är hotat av själva bevakarna av detta. Det ger också sk mörka krafter en carté blanche att när de tar makten ägna sig åt censur och historierevisionism. De kan alltid hänvisa till Bonnier vs Jan Lööf. Där ligger den verkliga faran.

Vad Bonnier säger är att mörka krafter är precis lika goda som Bonnier om de framöver kommer skriva om historien och ägna sig åt censur. Så nej, ingen censur tack, men jag hoppas att Jan Lööf tar sin utgivning till ett annat förlag framöver – ett förlag som inte ens tänker tanken censur och historierevisionism.

Ni hittar Morfar är sjörövare för 61:- SEK hos Adlibris och Ta fast Fabian för 71:- SEK. Bägge är uppskattade barnböcker för åldern 3 – 6 år.

Yttrandefrihet innebär rätten att starta sin egen tidning, websajt eller förlag. Inte en rättighet att bli publicerad var som helst och av vem som helst. Det är en frihet, inte en rättighet. Bonnier har dock förvärvat rättigheterna att publicera de sagda verken av Jan Lööf och om de inte nyttjar den rättigheten ska dessa återgå till Jan Lööf, att disponera som han finner lämpligt. I det här fallet handlar det om en fortfarande levande författare, som därmed också kan hantera detta precis som han vill, inklusive rita om och fortsätta ge ut hos Bonnier. 

Sedan får Bonnier själva ta ansvar för hur de vill vårda sitt varumärke, och själva göra bedömningen av vad som är önskvärt, till skillnad från bäst, för sin egen del. Det är en rättighet Bonnier faktiskt har. Precis som föräldrar har rättigheten att inte köpa Jan Lööfs böcker om de inte vill.

Vad ska ske härnäst? När ska historiska verk med riktigt usla värderingar skrivas om, som t ex Bibeln. Se inledande citat, där Jesus själv uppmanar till självskadebeteende, något som idag drabbar tusentals svenska ungdomar. Kanske rent av tiotusentals? Dags att skriva om? Eller kanske rent av inte publicera skiten längre?