Det är lätt att bli känslomässigt engagerad i sina investeringar. Populärt kallas det för att ”gifta sig med en aktie”. I ur och skur. Till döden skiljer oss åt osv. När man är gift gör man förstås allt man kan för att få saker att fungera och stödja sin partner.
Men investeringar skall aldrig vara giftermål. Varje dag skall man kritiskt ompröva sina investeringar. Om du hade samma summa pengar på bankkonto, skulle du idag köpa den aktie du gift dig med till dagens kurs? Om inte, varför sitter du kvar i placeringen?
Att man inte tål att en investering eller placering blir kritiserad eller ifrågasatt, utan reagerar känslomässigt, är ett god varningssignal på att du kanske investerat lite för mycket känslor tillsammans med dina pengar. Och inte sällan finns det även en koppling till den risk man tar.
Ju större risk, dvs belåning, desto känslosammare blir det förstås. Även om uppsidan blir större, så kan nedsidan innebära en katastrof. Blir känslorna för stora vid kritik så skall du nog reducera dina hävstång och minska din risk. För när det smäller riskerar du inte kunna hantera läget om du redan är känslosam vid enkel kritik.
Det de flesta ser som sin största investering, och som dessutom i de allra flesta fall sker med kraftig belåning på upp till över 100%, är deras bostad. Inte konstigt att det blir känslosamt när man talar om bostadsbubbla. Men känslorna är innerst inne bara en bekräftelse på att man tagit en för stor risk. Nu är förstås inte en bostad en investering, utan en kostnad, men det hela handlar som alltid om vad folk tror att det är, inte vad det faktiskt är.




