Svensk jordbruksmark försvinner av bland annat två anledningar – fientligheten mot den nödvändiga djurhållningen och byggande på jordbruksmark. Men i grunden handlar det om lönsamhet och avkastning på kapital. Så länge vi inte vill betala för vår mat så kommer det byggas på jordbruksmark, och det kommer vi aldrig vilja göra igen.
 |
| Nytt projekt med bostäder på prima jordbruksmark utanför Fjärås, Kungsbacka. |
Det är nästan så att man kan utropa coronakrisen som över. SEB:s psykologiska boprisindikator rekylerar nu extremt och med det kommerr bostadspriserna att fortsätta stiga. Den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet kunde knappt rubba de svenska bostadspriserna och får väl därmed anses vara något överdriven. En slutsats kan vara att inget kan rubba de svenska bostadspriserna. Utom en kvarvarande sak.
 |
| Sjöutsikt vid Hammarbysjön och Danvikstull. |
Elpriserna och bristen på el är en klassfråga, som främst kommer drabba låginkomsttagare och den så kallade arbetarklassen, medan tjänstemannaklassen, och medelklassen kommer ha råd och i lägre grad se sina jobb slås ut. Ur det perspektivet är det mycket underligt att vänstern inte vill ha mer kärnkraft, eftersom arbetarrklassens industrier bygger på billig och god tillgång till energi, och inte god vilja.
 |
| Untz, untz, untz! Även schyssta beats behöver energi. |
Tillväxtverket har gjort en analys av konsekvenserna av elbristen för Mälardalen och Stor-Stockholm, Skåne och Västra Götalands län. Regeringens nedstängning av kärnkraften och oförmåga att ordna fram överföringskapacitet av el från bland annat Norrland kommer till år 2040 leda till upp till 280 000 förlorade jobb i dessa tre regioner. Dessutom leder det till relativt sett minskad befolkning på grund av bostadsbrist eftersom nu bostadsområden inte kan byggas.
 |
| Ansvarig minister för elförsörjningen är Anders Ygeman (S). |
Inlägget innehåller längst ner reklam från bloggens samarbetspartner Compricer.
Med dagens till synes besked om oförändrad reporänta får nu de svenska bankerna de lägsta räntorna någonsin från Riksbanken, men detta avspeglas inte på de rörliga bolåneräntorna. Sedan coronakrisens början har den svenska centralbankens utlåningsränta för bankerna sänkts med 0.65 procentenheter, men de rörliga bolåneräntorna har höjts.
 |
| Riksbankens utlåningsränta sedan 2009-07-01. Data: Sveriges Riksbank |
