Med prisinflation ökar nominell NBP och om skattetrycket bibehålls innebär det att staten kan öka sina anslag till utgiftsområdena med inflationen. Det enklaste exemplet är att om allt blir 10% dyrare så blir det också 10% högre momsintäkter, om konsumenterna inte drar ner på sin konsumtion utan istället minskar sparandet. Siffrorna visar också att ojusterat för inflationen så ökade svensk BNP och därmed antagligen skatteintäkterna med 10% första halvåret 2022.
Normalt när man pratar om BNP pratar man om real BNP, dvs BNP justerad för den sk BNP-deflatorn, eller prisökningarna. Att saker ökar i pris är inte ekonomisk tillväxt, därav justerar man ner BNP med prisökningarna.
Men skatteintäkterna är baserade på nominell BNP. Så om skattetrycket bibehålls kommer statens skatteintäkter öka vid inflation, t ex genom högre vinster för företagen – om dessa ökar sina priser procentuellt lika mycket som prisökningarna så ökar deras vinster lika mycket. Momsintäkterna ökar vid högre priser, om inte konsumenterna drar ner på konsumtionen. Och även om de drar ner på konsumtionen relativt sett så kan fortfarande konsumtionen öka, t ex via stigande befolkning eller att fler kommer ut i arbetslivet och börjar få lön.
Kort sagt ska statens skatteintäkter öka med inflationen och det innebär att utgiftsområden som inte får inflationskompensation i budgeten som väl ska publiceras i morgon 08:30 drabbas de facto av nedprioriteringar från regeringens sida.
Till exempel är prognosen för statens utgifter 2022 inom försvar (utgiftsområde 6) 80 miljarder och inom rättsväsendet (utgiftsområde 4) 62 miljarder. Om vi nu med ca 10% inflation inte ökar försvarsutgifterna med 8.0 miljarder till 88 miljarder har vi dragit ner på försvaret. Om inte rättsväsendets budget ökar med 6.2 miljarder i morgondagens budgetproposition har vi dragit ner på rättsväsendet.
Och så fortsätter det.
Hur har det då gått med nominell BNP i år?
Vi kan tyvärr bara titta på första halvåret och BNP från användningssidan med löpande priser (dvs ej nedsjusterat för inflationens allmänna prisökningar) var 1270350 + 1369934 = 2 640 284 MSEK eller om man så vill 2 640 miljarder kronor första halvåret 2021. För första halvåret 2022 var siffrorna 1372727 + 1513879 = 2 886 606 MSEK eller 2 886 miljarder kronor. Tredje kvartalet är inte rapporterat från SCB än.
Det är en ökning med 9.3% eller mycket nära aktuell officiell KPIF-inflation om 9.7%. Tolvmånadersförändringen för KPIF var dock 8.5% och KPI 8.7% vid halvårsskiftet 2022. Detta betyder att skatteintäkterna bör öka med prisökningarna eftersom ojusterat för inflationen ökade svensk ekonomi. Det finns alltså ingen ursäkt för regeringen att inte öka anslag till prioriterade områden med över 10%.
Sedan kan förstås skattetrycket minska eller öka också, men sådant har man just statsbudgeten till att justera.
Det är nu upp till bevis 08:30 i morgon om det bara kommer varmluft från regeringen eller om man faktiskt avser att satsa på försvar och rättsväsende eller om man tror att väljarna är dumma och kan luras i att anslag lägre än inflationen är en satsning.
Allt annat än ökad försvarsbudget med 8 miljarder och ökad budget för rättsväsendet med 6 miljarder är neddragningar på dessa områden. För att vara en satsning måste anslagen öka med mer än 8 respektive 6 miljarder i budgetpresentationen i morgon.
44 kommentarer
@LW vad anser du att det blir för påverkan att Riksbanken corona spekulerat bort 65Miljarder ???
https://newsletter.handelsbanken.se/article/434B5C477243475D40734043504B71/31786032/7237429
Ingen utdelning från riksbanken och 65miljarder uttag ur statsbudgeten ger inga extra 10% att lägga på något.
Tacka Ingves för det
Att detta bara är början på en lång period av förskingring från Riksbanken.
Gunnar ”penningtvättmaskinen” Strömmer har ju redan varit ute med lite nyheter. Det såg väl sådär ut för tingsrätterna bl a.
När, vad och hur har Gunnar Strömmer tvättat pengar? Vilket straff fick han för det brottet?
Det är inte att räkna med att skatteintäkterna helt ska följa nominell BNP på kort sikt. Väldigt stor del av dessa kommer ur inkomster (inkomstskatt, sociala avgifter) och eftersom lönerna inte ökat (ännu) ökar inte dessa heller.
Nej. Löneskatterna går främst till kommun och region. Som lägger sina egna budgetar, vi pratar om statsbugeten, du vet den som finansierar försvar och rättsväsende.
Well… statens största inkomstkälla är ju arbetsgivaravgifterna som är en procentsats av lönen. Den största delen av dessa pengar går sedan in i pensions- och socialförsäkringssystemet, och ut till medborgarna i form av olika förmåner, men en inte obetydlig del behåller staten själva. En lågkonjunktur innebär i sig att belastningen på socialförsäkringarna ökar vilket försämrar budgetsaldot. När också högre räntor leder till större ränteavdrag så minskar den tredje största inkomstkällan för staten, kapitalskatterna.
I normala fall är detta bra. Statens underskott växer i lågkonjunktur och stimulerar ekonomin, och överskottet växer i högkonjunktur och dämpar inflationen. Men nu har vi en kombination av begynnande stagnation och inflation som inte går att hantera så lätt och smidigt.
Jag avsåg de samlade skatterna (även om statens skatter till stor del påverkas av inkomsterna). Fördelningen stat – kommun/region är komplicerade statsbidrag som få förstår sig på hur det räknas ut.
Undrar om vi får se ett arbetsuppmuntransår, dvs negativt friår, dvs en höjning av pensionsåldern (för att få samma pension som idag) med ett till två år. Vore en quick fix att få in en massa ny BNP för det drabbar ju per definition endast de som förvärvsarbetar.
Alternativt kan man få ett års seniortjänsteplikt, dvs bevakningssoldat eller annat enklare jobb mot betalning i logementsplats och mat från kokkärl. Lapskojs, mums!
Men det verkar som att regeringen har svårt att skaka fram de där 50-100 miljarderna som vi behöver för lite materielinköp typ Patriot, några hundra IFV och MBT samt MANPADS.
Ett annat alternativ är ju att skära i välfärden men det är nog lättare att få Annie Lööf att sjunga Björneborgarnas Marsch medans hon paraderar med Jimmie i folkdräkt med knätofsar och spelar nyckelharpa.
Det går inte riktigt enkelt att urskilja vid en snabb överblick. Om man t.ex. går till ESVs hemsida så är statens skatteinkomster 1220 miljarder. Varav 697milj är från ”Direkta skatte på arbete”, och av dessa är 825miljarder ”kommunal inkomstskatt”. Lite längre ner finns det ”avgående poster, skatter till andra sektorer” där kommunala skatter står för 845 miljarder.
Domstolarna är överbelastade och utgör en allt större flaskhals i rättsväsendet. Ändå fick de bara ett tillskott i budgeten på 36 miljoner, några promille. Nu visar det sig dessutom att de fått hyreshöjningar på 77 miljoner, så det blir inte en spänn till att döma folk.
Utan tillskottet hade det sett värre ut, kan man också resonera.
Mm, men om man är en koalition som går till val med lag och ordning mm som fokus och slagord så ser det där väldigt ynkligt och svagt ut.
Hade vi inte sån himla otur hade vi ingen tur alls.
Och hur stor del av statsskatten är momsen?
Momsen står för 526 miljarder i statsinkomst.
Utav totala inkomster (sista raden) på 1189 miljarder. Så strax under 50%.
Anser f.ö att staten borde avskaffa momsen på elfakturan och ersätta med en elskattehöjning motsvarande en momsintäkt vid ca 80 öre/kWh på elpriset. Orimligt att staten ska tjäna storkovan på de elpriser som varit i sommar.
Jag skulle säga att statsbudgeten behöver krympa, eftersom den statliga inkomstskatten kommer minska iom uppräkningen av brytpunkten.
Statliga inkomstskatten står bara för 54 miljarder dock. Vilket är drygt 10% av momsinkomsterna. Och troligen ökar momsinkomsten något om inkomstskatten minskar, då höginkomsttagare får mer pengar kvar att spendera på saker där momsen är 25%.
Det är betydligt färre som betalar statlig skatt från 1/1 2023.
Skulle nog säga att hälften försvinner av de 54 mdr eftersom väldigt många idag ligger runt gamla och nya brytpunkten.
”Jag skulle säga att statsbudgeten behöver krympa, eftersom den statliga inkomstskatten kommer minska iom uppräkningen av brytpunkten.”
Det är helt korrekt. Och det handlar inte om att skära ned på lärare och sjuksköterskor, utan att sluta med allt onödigt (t.ex. myndigheten Nämnden för hemslöjdsfrågor). Det handlar om prioriteringar.
Tyvärr är det så att om staten får pengar över så väljer den inte sällan att kasta pengar på något onödigt, eller starta en ny myndighet. Det verkar omöjligt för staten att ställa sig själv frågan ”tror ni att alla hårt arbetande människor skulle uppskatta att få tillbaka lite av det dom betalat in..?”
Roliga är väl att den automatiska uppräkningen sker med basbeloppet, som väl höjdes typ 9% pga KPIF-inflationen i somras. Blir en rejäl skattesäkning för höginkomsttagare medan normalinkomsttagare inte får något per automatik.
Blir väl typ 2000:- SEK mindre i skatt per månad som höginkomsttagare, grovt räknat, orkar inte kolla.
Inte fullt så mycket.
https://www.swedbank.se/newsroom.details.B7E3C6D8A21DCF38.html
Nämnden för hemslöjdsfrågor har vad jag kan ett statsbidrag på 2.5 miljoner (https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=22264), så det är inga jättesummor att spara där. Man kan också tycka att hemslöjd borde vara något som tilltallar sverjevänner…
*drygt 2.5 miljoner*
Kulturkanon med Johnny Bode, Eddie Meduza, Ragnar Åslund och Nikanor Teratologen kommer att kosta mer än så.
Det är ju min kulturkanon. Har den läckt?
Läckt och läckt, jag la till Bruno Wintzell och Åke Hodell längst ner bara.
Ingen kulturkalkon är komplett utan nationalhjälten Bengt Sändh!
Skitbra idé! Vi lägger till Kal P Dahl och Peps också så får vi med oss skåningarna. Fast jag är rätt tveksam till en officiell kanon, lite för myrket indoktrinering i mina öron.
Varje normalt funtad svensk lyssnar ändå på Eddie, en av de sannaste folklivsskildringarna i svensk historia även om den landsbygds och raggarkultur han baserar sina epos på till stora delar har dött ut. Men rätt hade han. Kanske inte finkultur men rätt bra skildrat vad gäller arbetarklassen.
Nämnden för hemslöjdsfrågor (och andra liknande statliga myndigheter, som t.ex Myndigheten för kulturanalys) är inte speciellt dyra, men det är förstås principiellt rätt att lägga ner myndigheter som sysslar med sånt som inte är statens uppgift i samhället.
Kanske kan man ta bort denna post till Sida?
Eller vågar man ta ett så drastiskt beslut? Dom kan ju bli kränkta och det blir dålig stämning?
https://www.dn.se/sverige/400-miljoner-i-stod-till-ryssland-fortsatter-betalas-ut-trots-kriget/
Nu är det till grupper som jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland.
Det låter ju fint och bra.
Men nu är alla individer eller organisationer som tar emot bidrag från utlandet att betrakta som ”utländska agenter” enligt rysk lagstiftning med alla otrevliga konsekvenser det innebär.
https://www.themoscowtimes.com/2022/07/14/putin-signs-expanded-foreign-agents-law-a78298
Så då kan man fråga sig: till vem skickas dessa bidrag/ eftersom mottagaren får sin frihet begränsad eller riskerar fängelse bara genom att ta emot bidraget? Hur följs detta upp av svenska myndigheter?
Och inte bara dissidenter som mottar finansiering utan även rysk, statlig eller privat infrastruktur, bekostas av svenska skattebetalare.
Sida skiver själva:
”Verksamheten inom ramen för strategin ska även bidra till en förbättrad miljö och ett fördjupat klimatarbete i bland annat Östersjöområdet. En viktig målsättning är bredare relationer mellan Sverige och Ryssland, med särskild betoning på mellanfolkligt samarbete.”
Därför har Sverige bekostat reningsverk och liknande i Ryssland. (undra hur mycket som gick i oligarkernas fickor?)
Jag tycker i alla fall Ryssland kan ha råd betala själva och det inte är svenska skattebetalares ansvar att bygga upp basala samhällsfunktioner i Ryssland.
Men naiva svenska politiker har ju ändlöst med pengar att dela ut för välmenande ändamål.
Finns ett regeringsdokument fullt med intetsägande svepande formuleringar om planen 2020-2024:
https://www.regeringen.se/4a51b8/contentassets/89ff32f3a5f8469d8be87ee1a946f361/strategi-for-sveriges-stod-till-demokrati-manskliga-rattigheter-och-miljo-i-ryssland-2020-2024.pdf
Jaha, är reningsverk dåliga nu? Är det för att dom ligger i Ryssland?
Du kanske inte läste så noga så jag upprepar :
”Jag tycker i alla fall Ryssland kan ha råd betala själva och det inte är svenska skattebetalares ansvar att bygga upp basala samhällsfunktioner i Ryssland.”
Men du tycker följaktligen att det är svenska skattebetalares skyldighet och ansvar att bygga reningsverk eller annan basal infrastruktur i ryssland?
OK, du kan tycka det. Alla har ju rätt till en åsikt.
Biståndet till Ryssland ligger på 70 miljoner. Huruvida allt bistånd är vettigt vet jag inte. Men det jag vet är att Sida stödjer organisationer som består av hjältar som vågar stå upp mot regimen bl.a. Kaukasien.
Huruvida man satsat mer på försvaret eller inte bör också ses i relation till hur stor del av statsbudget de får, inte mot inflation. Även i förhållande till BNP kan vara rimligt, men statens plånbok ökar inte med inflation 1:1
För även om man hoppas att statens intäkter ökar med högre moms givet konstant konsumtion, så är skatteintäkter än mer beroende av löner, och dessa har inte ökat med inflationen, snarare mycket mindre.
Sen är det extremt optimistiskt att tro att konsumption skulle öka lika mycket som inflation när räntor stiger. Det är givetvis möjligt. Men när räntan stiger har också lånekostnader för hushåll, företag och kommuner stigit, ofta kanske dubblerats. Räntan för bostadsägare (drygt 60% av svenska folket äger sin bostad om jag minns rätt, men alla har givetvis inte lånat pengar till detta). För att kompensera för dubblerade räntekostnader måste hushållen antingen dra ner lika mycket på sparandet, eller på konsumtion.
Stängselnämnden kommer inte återinstiftas i år heller.
Trist.
Uselt! Riktigt uselt. Det mörkade de i valet.
I försvarsbudgeten så står lönekostnad samt hyror för minst hälften av budgeten. För många myndigheter står lokal samt lönekostnader för nästan hela budgeten. Löner samt kortsiktiga hyror följer än så länge inte inflationen, dvs myndigheternas ökade kostnader är lägre än inflationen, i många fall under halva inflationen. Att då inte höja anslagen i takt med inflationen innebär inte i praktiken en neddragning som det förenklat hävdas i inlägget.
Tyvärr kommer medierna skriva att varje anslag som följer de ökade kostnaderna är en ”satsning” så det lär bli näst intill omöjligt att få en överblick på vad som i praktiken blir satsningar eller neddragningar när inflationen är så pass hög och de inte ens rapporterar om vad de reellas kostnadsökningarna blir.
Försvarsanslagen ökar med lite drygt 13 miljarder 2023 (jämfört med budget och prognos utfall för 2022 (från knappa 75 till 88 miljarder, dvs ca 17.5%). Se tabell 2.1 sidan 8 i budgetpropositionen utgiftsområde 6