För de som fortfarande tror att arbetslöshetssiffrorna från USA förra veckan var ett gott tecken, så rekommenderar jag ett besök hos bloggaren Flute som lagt ut lite grafer från amerikanska Bureau och Labour Statistics.
Grafer säger som bekant med än tusen floskler nyspråk. Väl värt ett besök.
Jag måste säga att jag blir allt mer irriterad på medias skönmålande av situationen, såväl som idiotin att de t ex är positivt med stigande bostadspriser. Som jag skrivit tidigare, det finns inget postivt med stigande bostadspriser. Inget.
Antar att journalister också tycker det är postivt om matpriserna stiger, priser på platt-TV, priser på bensin etc? Inte ens de som äger sin bostad gynnas i praktiken av stigande bostadspriser. Lite exempel. Notera att du kanske blir rikare på pappret om din bostad stiger i pris, men du måste alltid bo någonstans så prisökningen innebär bara ett ökat underlag för framtida beskattning.
Faktum är att myten att deflation, iaf dess symptom fallande priser, skulle vara något negativt är en myt odlad av de som förlorar på deflation, dvs bankerna och staten. Hur många svär när maten blir billigare? Att datorer och platt-TV konsekvent blir billigare hela tiden, vem är det som gnäller över det? Det krävs ett litet längre resonemang än vad jag har tid med just nu, men även med deflationsjusterade lönesänkningar så tjänar gemene man på deflation, vilket de inte gör på inflation. Om de nu inte belånat sig upp över öronen. Hönan eller ägget? Är det skuldsättningen som gör att inflation hyllas, eller är det hyllandet av inflation som leder till skuldsättning?
29 kommentarer
Jag blir så glad av att läsa detta. Skönt att inte vara ensam om att tycka en sak.
Vad kan man göra åt medierna? Har själv mailat SVT flera gånger utan resultat och påpekat olika aspekter av finanskrisen.
Det är skuldsättningen som hyllar inflationen.
Varför tror ni att media skulle sakligt granska makten när det är makten som föder media? (SR/SVT + presstödet). De komersiella medierna tjänar alla på den sjuka karusellen så inte heller de har något egenintresse av att granska annat än på sätt som gynnar dem själva.
Återstår för dig och mig att tänka själva…..
Jag är utbildad nationalekonom och är väl därmed följeslagare av att deflation är någonting dåligt, i vilket fall den onda deflationssprial man talar.
Dvs lägre efterfrågan -> lägre priser -> skulder förfaller -> konkurser -> uppsägningar, lönesänkningar -> lägre efterfrågan -> lägre priser
I korthet leder alltså detta till en negativ tillväxt där vi får det, och förväntar oss få, det mycket sämre i framtiden.
Problemet med denna deflationssprial är att den är mycket svår att lösa med penningpolitik. Visst kan man, som föreslogs i tidigare kommentarer, börja köpa upp sig på utländsk valuta… frågan är bara om denna valuta kommer att kunna köpas för en valuta som saknar trovärdighet…
Tommy, på vilket sätt är lägre efterfrågan alltid dålig?
Det finns ju vissa produkter som människor köper som är relativt meningslösa, men vars produktion förstör miljön avsevärt och är därmed långsiktigt katastrofala. Är det verkligen dåligt om efterfrågan av sådana produkter minskar?
Lägre priser kan man även uppnå genom konsolidering eller effektivisering. D.v.s. ökad efterfrågan kan också leda till lägre priser så småningom. M.a.o. behöver inte deflation vara dåligt.
Jag tror du börjar lista ut varför media inte berättar sanningen Cornucopia?
Tommy, som du skriver så är det skuldsättningen som är problemet. Deflation skulle få folk motiverade att betala av sina skulder, men nu är det förstås så att man istället skall luras in i så stor skuldsättning som möjligt.
Utan skulder vore inte deflation ett problem, och kunde inte ge upphov till några negativa spiraler.
Dessutom leder inte fallande priser till lägre efterfrågan, "lagen" om tillgång och efterfrågan säger att lägre pris höjer efterfrågan. Säljs det allt färre platt-TV, eftersom de faller i pris?
Nej, är man inte skuldsatt (vilket förstås både staten, journalister och nationalekonomer dock oftast är), så är deflation postitivt. Speciellt för ungdomar, som ännu ej hunnits luras in i skuldsättning (även om det jobbas på det via SMS-lån etc), och alltså kan komma ut i vuxenlivet på jämnare villkor med gamlingarna.
Vid deflation kommer folk att spara sina pengar, få sänkt lön i takt med deflationen, men ändå till slut ha sparat ihop kontanter nog för att köpa det där huset som hela tiden (som sig bör – hus utsätts ju kontinuerligt för slitage och bör falla i värde) blir billigare. När sparkapital möter pris kommer man köpa. Istället för att låna till platt-TV:n, så sparar man en period istället, och köper kontant.
I övergången från inflations- och skuldsättningssamhället till deflations- och sparandesamhället kommer man få en minskad ekonomisk aktivitet, tills sparandet är ikapp konsumtionen. Därefter slutar den negativa spiralen, och folks sparandebuffertar kommer leda till en jämn ström av husköpare, aktieköpare eller varuköpare.
Det är samma mekanism som får smart money att gå in på aktiemarknaden när den fallit tillräckligt. Förr eller senare kommer en aktie anses tillräckligt billig för att kapital vid sidan om kommer sättas in.
Hur länge har Japan haft deflation? Det var väl lite krämpor i början, men det verkar som livet går vidare även i Japan?
Bäst är kanske inteflation, men med lite utveckling så tror jag faktiskt att deflation skulle leda till ett bättre samhälle. Speciellt för de yngsta generationerna.
Hallå! Jag tycker det är en mycket intressant diskussion eftersom just deflation som allmängiltigt ses som något mycket värre än inflation.
Du har rätt att deflation gynnar dem som inte har skulder – kortsiktigt – vilket kan anses vara riktigt. Jag håller med att hög inflation är ett riktigt orättvist sätt att gynna dem som varit oansvariga och missgynnar dem som tagit ansvar för sin konsumtion och ekonomi.
Dock! Skuldsättning är ett sådant fundamenta i vår ekonomi. All investering och finansiering sker ju just via skulder och så har det varit under en väldigt lång period. Utan fungerande finansmarknad så havererar även den reala marknaden med sämre levnadsstandard till följd.
Oavsett…
Juggen, lägre efterfrågan är givetvis inte ALLTID dålig. Men en generell nedgång i efterfrågan beroende på minskad köpkraft, sjunkande tillväxt, BNP går ner, betyder ju just sämre tider. Kanske nödvändigt sämre tider, men själv föredrar jag faktiskt tillväxt.
Och Cornu,
Lägre priser leder givetvis inte till lägre efterfrågan… det omvända gäller dock generellt. Jag hävdade aldrig detta, utan insåg bara att min cirkel blev lite överlappande. 🙂
Nationalekonomen jag representerar är faktiskt inte särskilt skuldsatt (endast studielån och en löpande kreditkortsskuld). Woohoo!
Jag vill dock säga att jag tycker om ditt resonemang och det ligger mycket i det. Jag tror dock att transistionskostnaderna blir väldigt höga – möjligtvis över flera generationer – och det är dessa kostnader som ingen idag levande vill ta. Eller som Keynes sa: "In the long term we're all dead anyways"… 🙂
Tack för en bra blogg!
Japan har haft fallande priser och deflation under längre tid. Faktum är att politiskt viktiga väljargrupper, dvs äldre med gott om sparpengar konservativt placerade i lågavkastade obligationer, kunnat glädja sig åt deflation. Kanske just pga detta har man inte riktigt gjort allt vad man kan för att komma till bukt med deflationen.
CK
Tommy, det var inte dig specifik jag avsåg med skuldsatta nationalekonomer, ber om ursäkt om du uppfattade det så.
Ekonomin kan inte växa för evigt i en ändlig värld med begränsade naturtillgångar, iaf inte utan att man fuskar med siffrorna (vilket sker, ex genom att underskatta BNP-deflatorn, ungefär motsvarande KPI-inflationen).
I den ändliga världen så borde det vara möjligt att bygga ett uthålligt deflationssamhälle. Visst blir transaktionskostnaderna högre, men det borde vara ett bättre sätt att krympa ekonomin i takt med naturtillgångarna än att göra det via stagflation?
Tommy:
Jag tror också att deflation kan vara ett problem, givet att den är så stark att de nominella inkomsterna faller. Dock är vi väldigt långt från en sådan situation.
Antag emellertid att vi skulle drabbas av en riktigt präktig delation och i utgångsläget en euro kostar 10,- kronor och att ett kilogram guld kostar 220.000,- kronor.
Riksbanken annonserar helt enkelt ut att riksbanken betalar
1.100.000,- kronor per kilogram guld som levereras till riksbanken eller att allmänheten får sälja euro till riksbanken och att riksbanken betalar 50,- kronor per euro. Dessa nya kronor trycks helt enkelt.
Vad händer? Jo, kronan försvagas kraftigt och deflationen upphör. Om denna politik förstärks med hjälp av nollränta kommer vi snart att se en präktig inflation istället.
Min uppfattning ligger någonstans emellan deflations- och inflationsvännernas uppfattningar.
Jag anser att idealtillsåndet är när den samlade aggregerade nominella utgiftsvolymen stiger aningen men stadigt och mycket sakta. I så fall kan inte de samlade skulderna börja växa okontollerat i förhållande till de samlade inkomsterna, men kreditexpansionen är samtidigt så svag att den stegrade utgiftsvolymen helt äts upp av stegrad produktivitet och konsumentpriserna faller eller ligger stabila.
Om emellertid ett antal länder har samma penningsystem kan man tänka sig att det råder en elakartad deflation i ett land utan att den aggregerade utgiftsvolymen faller i alla länder som har samma penningsystem samtidigt. I så fall är det inget problem, eftersom landet med deflation devalverar i takt med att priserna faller där.
Under slutet av 1920-talet och början av 1930-talet minskade den aggregerade nominella utgiftsvolymen i samtliga länder som hade guldmyntfot och detta skeedde samtidigt.
Detta var faktiskt ett stort problem och här har inflationisterna/keynesianerna en poäng. Strängt taget hade dock problemet lösts av ännu mera deflation då mera deflation hade gjort guldbrytning mera lönande och stegrat den guldbrytande sektorns kreditefterfrågan.
Dock var behovet av deflation så omfattande att den enligt min mening bästa lösningen hade varit att skriva ned de olika valutornas guldinnehåll, men bibehålla guldmyntfoten.
Följer med intresse Cornucopia och liknande bloggar. Vill bara tipsa om "mysgubben" för alla som missat honom. Ibland verkar han lite yr i mössan men oftast är inläggen synnerligen intressanta och relevanta.
http://www.youtube.com/watch?v=WHZfXdAoL7w&feature=channel_page
Intressant diskussion, tack för intressanta inlägg.
PD
"men även med deflationsjusterade lönesänkningar"
Cornu: Du maste ta hansyn till mansklig psykologi. En liten loneokning varje ar, oavsett om den ar hogre eller lagre an inflationen ar enkelt accepterat av allmanheten. En liten lonesankning varje ar, oavsett om den ar hogre eller lagre an deflationen skulle leda till ramaskri och krigsrubriker varje ar.
Bra blogg!
Mediahysteri, it sucks, men vad göra…. veckans bästa i media var "nu tror folk på stigande bopriser" och en liten notis om att 4 av tio tror det!! Hahhahaa,,,inte ens hälften men nåja nåja,,,
Cornu,
Ingen fara. Jag är inte så känslig. Tyckte till och med att det var lite fyndigt att du refererade till nationalekonomer på det viset – vi som anser oss kunna förklara allt… i efterhand. :p
En diskussion om evig tillväxt eller inte känns lite mer filosofisk. Visst kan man ifrågasätta om tillväxt går att upprätthålla med ändliga resurser, men faktum är att det faktiskt finns en hel del resurser därute… så krav på tillväxtstopp skulle väl bli aktuellt ganska långt efter allas vår livstid. Men detta är som sagt lite mer filosofi och ideologi. Tillväxt betyder egentligen bara mer produktion – både i form av varor och tjänster. Genom tillväxt minskar fattigdom och svält. Jag tror på hållbar real tillväxt… inte den som vi haft de senaste decennierna.
Flavian,
De deflationsscenarion som jag, och de flesta nog diskuterar, avser just sjunkande nominella löner. Vi har ju faktiskt redan börjat se detta hos vissa kollektivanställda.
Din åsikt om att det inte är så svårt att komma ur en deflationsspiral låter dock mycket märkligt. Det du talar om är att Riksbanken/Riksgälden skulle betala högt och dyrt för guld och därmed göra valutan värdelös. Två dilemman dock…
– Varifrån skulle Riksbanken köpa sitt guld? Tryckta sedlar hjälpa föga om detta skall importeras eftersom import, för Sveriges del, endast kan finansieras via export (den berömda handelsbalansen).
– Att totalt haverera förtroende för vår valuta genom ett sådant agerande skulle leda till socialt kaos. Det skulle inte leda till inflation utan snarare stagflation (hög (hyper)inflation och krympande ekonomi/hög arbetslöshet).
Om du anser att detta är en lösning på deflationsproblematiken så skulle jag gissa att du nog är ganska ensam.
Jag är nog mer villig att titta på detta såsom Cornu ser på det. Deflation kan möjligtvis ta oss tillbaka till en sundare ekonomisk utveckling. Jag bedömer nog transitionskostnader för detta högre än vad många här verkar göra.
Inteflation… vi kör på det, eller hur? :p
M
Om man gillar sjunknde priser eller inte beror nog på.
• Alla gillar allt lägre priser på konsumtionsvaror! Då pratar ingen om deflation.
• Ingen tycks gilla sjunkande priser på villor, lägenheter eller aktier.
• Varje företagare eller företag försöker att rationalisera driften. Detta sker i regel genom att arbetskraften minskas, alternativt att samma antal arbetare producerar mer. På så sätt blir arbetskraften billigare reltivt. Priset på arbetskraft sjunker (deflation). Detta har sällan ekonomer något att invända mot.
• C. har en förkärlek guld och silver. Dessa metaller är "ädla" och går att investera i precis som i andra värdepapper.
För ca 25 år sedan investerade jag i en diamant. Det var poppis på den tiden. Varje månad fick man ett värdebevis som visade hur mycket diamanten stigit i värde. Det funkade i flera år. Jag lyckades kränga av diamanten innan allt rasade. Gjorde en rejäl hacka. När alltför många ville göra "vinsthemtagningar" gick företaget i putten. Jmf Madoff!!!
Vad är det för skillnad på guld, silver och eller diamanter kan man fråga sig?
Diamanter kan idag tillverkas i fabrik för en försumbar slant, men får pga diamantlobbyn inte marknadsföras som diamanter, trots att de kemiskt är identiska. Det har iaf slagit undan behovet av diamanter för allt annat än smycken, där (oftast kvinnorna) det fortfarande uppskattas att diamanten har grävts upp av en underbetald svart person i Afrika, och inte tillverkats i en fabrik.
Och "diamonds are not forever", utan bryts faktiskt ner över tiden, vilket inte guld gör under samma förhållanden.
Annars får man bubblor inom allt, även inom guld och silver tids nog.
Jag fortsätter att hävda att fallande priser även på hus är av godo. Det gör inte mig ngt om värdet på mitt hus faller med 80-90%, jag kan ändå byta till en annan motsvarande bostad, men jag slipper reavinstskatt om jag byter till mindre, och fastighetsskatten blir lägre, plus att arvsfrågan blir lättare att hantera tids nog.
Hus utsätts kontinuerligt för slitage och borde minska i pris bara på det, iaf motsvarande den summa som måste återinvesteras i huset när det skall målas om, läggas om tak, etc etc.
Även i inteflationssamhället borde priset på befintliga hus hela tiden falla, inte stiga.
… precis som på befintliga bilar. Men inte då. Hus skall bli mer värda trots att de blir slitna och kräver större och större investeringar för att återupprusta.
Forts diamanter. Kan du hitta en juvelerare som kan sätta industridiamanter så kan de ge finaste diamantringen till kvinnan för minimalt pris. Jag lovar, hon kommer inte se ngn skillnad, inte ens under mikroskop.
Diamanter vill man inte dela.. och är betydligt jobbigare att dela än guld och silver. Diamanter är helt enkelt inte lika bra som värdebevarande.
Det är bara att lära sig av historien. Guld och silver har alltid betraktats som det optimala värdebevarande och det mest praktiska värdebevarande pengarna, även om dess värde flukturerat och i dagsläget är grymt undervärderat jämte fiatlappararna.
Det är bara att lyssna på det intuitiva. Vill man ha något som är "jobbigt" att erhålla (krävt massor med energi och finns i begränsad mängd) och inte så vanligt eller vill man ha papperslpappar med bläck på? Som inte är uppbackade av något av värde (och som kommer falla en dag). Papper är inte särskilt unikt, görs väl av skog om jag inte är felunderrättad? De växer väl i skogen?
Vad väljer du?
Thaman
Sedlar görs faktiskt av plast numer, en pappersliknande plast. Men det är förstås enkelt att gå tillbaka till papper i takt med att oljan (plasten) blir dyrare.
"Diamanter kan idag tillverkas i fabrik för en försumbar slant, men får pga diamantlobbyn inte marknadsföras som diamanter, trots att de kemiskt är identiska."
Cornu, har du källa??, orkar inte googla.
Så du menar att de är identiska som riktiga diamanter och således kan tillverkas på syntetisk vis?
Identiska och identiska. Med ett elektronmikroskop kan diamantkartellen/lobbyn (=DeBeers) detektera skillnaderna.
Se t ex Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Synthetic_diamond
Finns även bilder där på smyckesslipade industridiamater.
Lobbyn är dock väldigt noggranna med att se till att annonsera och köpa mkt PR för att kunna ta ut höga priser för manuellt uppgrävda diamanter, så de underbetalda arbetarna kan fortsätta slita medan DeBeers tjänar pengar. Om du inte visste om detta, så beror det på ordentligt PR-arbete, inklusive att man genom åren finansierat Bondfilmen "Diamonds are forever" mfl diamantfilmer, inklusive trams som att det går att se ngn skillnad på en industridiamant och en naturlig diamant. Man har heltidsanställda lobbyister i Hollywood som ser till att upprätthålla denna lögn i film och TV.
Det finns falska diamanter, ex zirkoner etc, men riktiga industridiamanter kräver som sagt elektronmikroskop för att se ngn skillnad på.
Ok, lite fel av mig, det krävs inte elektronmikroskop, utan Wikipedia säger följande:
"Gem-quality diamonds grown in a lab can be chemically, physically and optically identical to naturally occurring ones, although they can be distinguished by spectroscopy in infrared, ultraviolet, or X-ray wavelengths. The DiamondView tester from De Beers uses UV fluorescence to detect trace impurities of nitrogen, nickel or other metals in HPHT or CVD diamonds.[9]"
Det går alltså inte att se med blotta ögat, utan kräver apparater.
Det finns ett företag (Apollo Diamonds) som gör för perfekta diamanter så man märker skillnaden mot "äkta" diamanter på detta vis.
Att sätta in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och sedan upphetta alltihop till riktigt het temperatur sedan låta atomerna från kolet vandra genom metallskivan är tydligen trixet för att skapa större diamanter.
PD
Förr var alkemisten högsta dröm att framställa guld i sitt labb. Det funkade inget vidare.
Med dagens teknologi kanske det vore möjligt?
Har svårt att tro det. Guld och silver är uppbyggda av en typ av atomer (tämligen ovanliga). Ädelmetaller.
Diamanter är uppbyggda av grundämnet kol, mkt vanligt. Historiskt har väl inte diamanter direkt använts som betalningsmedel..
Det har däremot guld och silver.
Något ska man väl lära av historien?
-Men det är klart vi människor är juh mycket smartare nu… (Yeah right) *ironi*
PD
Läsvärt:
http://www.nattvakt.com/nnv/010812guld.htm
PD