Ukraina: Elva skadade inklusive barn när skola bombades i Sumy – regeringen byter stavning till Kyjiv, men SVT vägrar

Varför vet vi så lite om historien – och vart leder analysen?

Avsnitt 131. Asymptotiskt mot nollpunkten, eller i svajmasten? Undergångsscenario eller bara tidvattenvågor på Volga? Ny rapport om rysk ekonomi.

Varning. Långt, men föga tekniskt avsnitt.

Det brusar mycket om rysk ekonomi för tillfället, och det finns goda skäl att följa utvecklingen. Med stagnant rysk produktionsförmåga för annat än krig kommer en annan dynamik, och rimlig innovationskraft för alla andra sektorer förändras och förloras. Kriget har skapat en ekonomi på sned. Samtidigt, som jag åtskilliga gånger framhållit, har rysk ekonomi i reala termer en komplett faktorsammansättning (kapital, naturresurser, energi, arbetskraft, livsmedelsförsörjning, teknologisk nivå) som gör ekonomin seg och isolationistiskt överlevnadskraftig. Men, också det har ändrats.

Jag vädjar, som vanligt, om uppsikt över ” information bias” som det kallas, när rapporterna duggar alltför samstämmigt åt ena hållet eller andra bör man leta efter falsifikation, inte bara verifikation. Rysslands ekonomi är systematiskt ogenomskinlig, samtidigt kommer rapporter om bakomliggande tendenser, de spökar för Ryssland.

-0-0-0-

Vi har saknat, man kan säga hela vägen, också täckande perioden långt före det fullskaliga kriget 2022, standardiserade och vederhäftiga tidsserier över utvecklingen av rysk ekonomi, och siffror som publiceras från Moskva är sen länge en blandning av önsketänkande och propaganda.

Men, nu har en rapport redovisats från västliga källor, Stockholm Institut of Transitional Economies i samarbete med Kieler Institut i Tyskland. En av huvudförfattarna är svensken Torbjörn Becker, också chef för Institutet för Östeuropastudier. Studien är inte heltäckande över alla segment i ryska ekonomin, inte heller med långa tidsserier i enskilda sektorer. En översikt, med fruktbara nedslag, men den är färsk, per juni i år, och har då kunnat ackommodera effekter av rysk ekonomi av Hormuz och raffinaderibränder.

Rapporten har sex delstudier över skilda sektorer i rysk ekonomi. Flera av konstaterandena följer i mångt vad som här på Cornu har diskuterats och noterats som indikativa utvecklingar, i det avseendet finns föga anledning till omtag och repetition. Det som här nedan redovisas är då delar av det rapportens innehåll visar som kastar nytt ljus över vad som finns att veta.

Skälet att återigen, och återigen, traggla fram i rysk ekonomi är att ett lands kapacitet att ställa till oreda för andra, slutligen förefaller gå så långt att oredan internaliseras till självstympning. Rapportens rubrik är apokalyptisk, ”Endgame – The State of the Russian Economy”.

Rapporten finns här: https://www.kielinstitut.de/fileadmin/Dateiverwaltung/IfW-Publications/fis-import/3d87c36f-c2f7-46a6-aedb-8c03627a224a-Endgame_The-State-of-the-Russian-Economy-Kiel_Report_No_9-english-Version.pdf

Det mer precisa skälet att granska en krigsekonomi som Rysslands är hypotesen att bakom kan formuleras: – När en krigförande parts resurser närmar sig gränsvärdet för vad samhället och ekonomin kan bära i uppoffringar, så återstår förhandlingsbordet. Alla vill önska att så sker, men ingen vet när. Ekonomistudier kan indikera, men inte prediktera, världen är alltför vansinnigt labil för det, i synnerhet dess dominanta aktörer.

Det bör sägas redan här, att denna översikt av rapporten, referatsmässigt, är sporrad och sparrad av PerraG55:s återkommande rapporter, Erik14:s telegram och andras nyfikenhet över de stora dragen. Det som återges nedan är några segment eller sektorer vi känner igen sen tidigare, några är absoluta nyheter.

-0-0-0-

”Välfärdsfonden”

Denna fond, Wealth Fund, var i början av kriget i paritet med 6,5 % av BNP, en rejäl krigskassa. Några 40-tal ton guld av fonden har avyttrats, men är en meningslös som reserv som då skulle sänka värdet på det guld som ligger i den federala valutareserven. Det som nu hänt är att fondens värde nu sjunkit till 1,8 % av BNP, antagligen på grund av placeringar på börsen, som störtdykt, mer guldförsäljning, och realisering av kinesiska statsobligationer med 74 % av innehavet. Från att ha varit krigskassa, är nu denna finansiella reserv felräkningspengar.

Arbetsmarknaden

Vi har återkommande pekat på obalanser, emigration och brain drain, en avskjuten eller krigstraumatiserad generation, falska siffror om 2,1-2,2 % arbetslöshet samtidigt som krigsekonomin deformerar hela den ekonomiska produktionen med snedvridningar, från efterfrågat av befolkningen till efterfrågat av kriget. Siffror i en västekonomi på arbetslöshet som t ex 2,5- 3,5 % är helt acceptabla också under högkonjunktur, ”strukturarbetslöshet”, men siffror nu från ryska perifera regioner visar på spridning i sysselsättningsgrad om 60 % och ned till 40 %. Perra har kontinuerligt visat på motsvarande mindre arbetskraftsdeltagande i kollapsade regioner. Krigsproduktion på fullvarv, allt annat på lågvarv.

Beroendet av Kina

Rapporten visar i en delstudie att Kina är dels ledande i att läcka sanktionerat gods till Ryssland, dels det ökade beroendet av kinesisk produktion generellt (beroende på sanktioner), vidare också Kina som mottagarland av rysk olja. Sammantaget har detta ökat Rysslands utrikesberoende visavi Kina, en fördubbling mellan 2020 och 2024, Kina är helt dominerande med 35 % av Rysslands utrikeshandel. Och detta är inte mellan likar, allt talar för att Kina förstår att utnyttja sin maktposition, och innebär en påtaglig försvagning av Ryssland som handelsaktör.

Denna förändring av ryskt utrikesberoende är fundamental.

Sanktionerna

Rapporten har, intressant nog, ett normativt avsnitt om sanktioner visavi Ryssland. Den argumenterar för att, inför fortsatta sanktionspaket utöver t ex EU:s sammantaget hittills 19 stycken, bör man närmare studera rysk ekonomi, rysk hel- och halvfabrikatkänslighet, bättre sårbarhetsanalyser, dual-purpose, transitländer etc för att skaffa bättre träffsäkerhet i framtida sanktionspaket.

”The window of opportunity for consequential Western action is open.”

-0-0-0-

Vi har länge efterspanat rapporter som dels är täckande makroekonomiskt över produktionsutveckling och finansiell sektor, finans- och penningpolitik över en tidsserie också omfattande förkrigsekonomin för jämförelse. Sådana är sällsynta. Här har vi fått en, om inte heltäckande, så ändå en gedigen och framförallt uppdaterad rapport över sakernas tillstånd.

För Ryssland ser det inte bra ut, efter sina ledares, historiska och samtida, katastrofala vägval.

-0-0-0-

Vid det här laget frågar alla om bästa odds och vadhållning över vad som kan hända. PerraG55 var nyss på hugget och siade om devalvering/ rysk obligationskollaps eller så i oktober. I en helt ogrundad gissning tidigare lät jag mig förföras till att spå i korten, februari 2027. Ingen kommer att få rätt. Det blir förr eller senare. Först måste vi veta mera, om det vi inte vet, men Ryssland har alldeles självmant stakat ut vägen till sitt eget öde, att alltid bli större. Det har, över tid, gått sådär.

Men, det förefaller att Ryssland, som kan utarma sin befolkning till att tåla vad som, och kämpar med sitt eget öde, är predestinerat till att räkna på ett annat sätt än vi västerlänningar förstår. Liv är mindervärdigt under dubbelörnen eller hammaren och skäran. En ekonom skulle säga, kallt beräknande, att ryska staten har en tillgångssida i sin befolkning, men ingen skuldsida, den ska inte påräkna ovidkommande hänsyn, den ska premieras för sin offervilja till underkastelse. Tidigare kallades det livegenskap. Ryska folket, alla folk, förtjänar bättre.

För övrigt önskar vi HMS Repulse tillbaka i kommentatorsfältet.