Sveriges jordbruk producerar mat åt åtminstone 14 miljoner invånare, som lagras ofta hos tusentals bönder runt om i landet. Samtidigt brukar okunniga skrika efter att ”staten måste lagra livsmedel annars dör vi när kriget kommer”, men bombningarna mot moderna logistikanläggningar i Ukraina visar exakt varför det inte ska upprättas statliga livsmedelslager, utan maten ska vara kvar ute i silos, förråd och som djurfoder ute hos de tusentals jordbrukarna där de inte enkelt kan bombas bort av en rysk robot.
Att Sverige inte är självförsörjande på mat är en myt och lögn, som gärna sprids av lobbyorganisationer som LRF för att jordbruket ska få ökade stöd. Verkligheten är att Sverige exporterar stora mängder livsmedel och producerar näring och kalorier till 14 miljoner människor årligen. men att svenska folkets konsumtionsvanor är att ca 50% av svenskarnas pengar går till att köpa utländska lyxprodukter som lufttorkad skinka och olivolja istället för svensk rapsolja och inte att äta svensk kassler, pannkakor eller pytt-i-panna.
Detta har gett till upphov att det tjatas om att ”staten måste lagra livsmedel för kriget” och att vi ska upprätta stora centrala livsmedelslager. Nej, det måste vi inte. Det allra mesta av maten är lagrad inom landet på tusentals platser som inte är högvärdiga bombmål för Ryssland, inklusive de vita ensliagebalarna som under vinterhalvåret konverteras till mjölk och kött via så kallade grovfoderomvandlare (kossor).
I Ukraina bombar Ryssland nu stora logistikcenter och lager, som lätt totalförstörs och brinner ner. Svenska statliga livsmedelslager kommer byggas som stora moderna effektiva logistikcentrum och är bara en rysk kryssningsrobot bort från att brinna ner – mat är kalorier och brinner således bra.
Låt istället maten förbli distrubuerad ute hos bönderna och livsmedelsföretagen.
Ska man gå LRF:s ständiga bönande om pengar till mötes skulle staten kunna betala ut en liten summa pengar till alla jordbrukare i utbyte mot att de säkerställer att de lagerför livsmedel, inklusive levande sådana som mjölkkor, värphöns och köttdjur. Beredskapsskäl och totalförsvarsskäl skulle kunna vara ett sätt att runda att EU inte tillåter nationella stöd till jordbruket.
Men bygg inga statliga centrala lager – de kommer bombas och brinna upp. Det vet vi från Ukraina. I själva verket behövs inte någon statlig lagring av livsmedel alls.
Däremot måste verksamheter enligt ansvarsprincipen ha egna lager, t ex skolor som fortfarande har skyldigheten att ge skollunch till eleverna när kriget kommer, eller gruppboenden inom äldreomsorgen, sjukhus osv. Men dessa lager ska inte centraliseras, utan hållas nära verksamheten.
För övrigt gäller hoten mot de stora logistikcentralerna som tidigare nämnt i Ukrainatrådarna även företagen – bygg fler och mindre logistikcenter istället för ett eller två gigantiska centrallager. Annars är ni bara en eller två ryska robotar bort från konkursen. Med modern IT bör ni också kunna hålla större lager i butikerna istället för centralt, väl anpassat efter faktiska och kända köpmönster.
Ska ni prompt ha era lager på samma geografiska plats, bygg då flera mindre byggnader istället för en stor. När byggnaderna blir bombade ska ni inte räkna med att sprinklersystem fungerar eller att eldrivna brandportar kommer stängas. Men från bombningar mot logistikcentrum i såväl Ukraina som Ryssland framkommer det att om byggnader inte sitter ihop så sprider sig inte branden, utan kan begränsas.
Och räkna inte med att det kommer finnas fullt utbud på ICA när kriget är här. ICA har två centrallager i landet och är två kryssningsrobotar bort från tomma hyllor på de produkter som inte levereras direkt till butik från leverantörerna.
Vad som däremot behövs som lager är bränsle. Jordbruk såväl som logistik är beroende av bränsle till lastbilarna. Och våra raffinaderier på Västkusten kommer vara bland det första som bombas bort. De är inte skyddsobjekt med fotoförbud utan anledning.
Här kan förstås transportbolagen lagra en del bränsle själv, men knappast för mer än någon vecka. Ska det upprättas statliga lager så är det bränslelager, hårdgjorda och bombsäkra under mark. Viss buffert finns i våra bränsledepåer runt om i landet, men de kommer också bombas i sina oskyddade cisterner. De strategiska lager vi har idag förfogas över av IEA, inte av Sverige, utan som medlemmar i IEA åtar vi oss att via industrin lagra en viss mängd olja. Att låta de kommersiella aktörerna stå för lagringen är en metod som fungerar utmärkt för livsmedlen. Landets livsmedelsföretagare och jordbrukare är proffs, långt mer än några centrala statliga byråkrater eller krigsplacerade amatörer. Låt proffsen hantera sin verksamhet även när kriget kommer hit.
Oavsett är krisen bara en övergång från ett normaltillstånd till ett annat, och kommer vara några veckor eller någon månad innan samhället anpassat sig och upprättat en ny vardag, nya behovsprioriteringar och nya logistikkedjor. Likt det var i Ukraina de första veckorna efter den fullskaliga invasionens start.
Buffertbehov handlar om någon månads behov om man ska ha både hängslen och livrem.
74 kommentarer
Har jag förstått första omgången civilförsvarslager rätt som är finansierade och under byggnation så är de lager för insatsvaror som diesel och gödning samt producerad spannmål hos enskilda bönder. Dvs maximal spridning och man fokuserar på fortsatt produktion.
Så du är redan bönhörd så tanken är klok! Och det går att göra mycket mer på samma sätt.
En sak jag brukar önska är att alla mackar och livsmedelsbutiker, jag hela logistikkedjan, skall ha reservkraft.
Nu är långa strömavbrott så ovanliga att det är billigast att sucka och slänga allt i kylar och frysar i sopcontainern och fylla på igen nästa dag. Så blir det inte under krig.
Det måste också finnas möjlighet till betalning, det brukar vara strul vid strömavbrott etc.
Swish är kan det som är närmast till hands, men då får väl inte skattemyndigheterna info on-line..
Finns det bara reservkraft så kan ju butikerna ta kontanter. Men är det inget jättelångt strömavbrott så fungerar fortfarande internet. Och därmed kortbetalning.
Det vore även fint med en allmän uppryckning och uppskalning av jakthobbyns tusentals små slaktbodar. Kan man stycka älg så kan man stycka ko och gris som gris. Det blir inte rationellt men fungerande.
Mjölken är ett problem. Mikromejerier som bara pastöriserar är ganska enkelt och sedan fylla den på plastpåse? Kyla till +1 grad och hälla på IBC 1m3 container isolerad med filtar och söka sälja slut på den i kannor&byttor inom typ 12h?
Ost är fantastiskt men det är ett mera komplicerat mejeri.
Gris som gris, om du tänker på vildsvin. Är detinte riktigt samma sak som tamgrisar att slakta. Dels så flår man vildsvin tamsvin skållas.
Sen får man karva i vildsvinen med viss känsla samt ha salmonellan i åtanke och trikiner.
Det går utmärkt att flå tamsvin och vara lika försiktig som med vildsvin.
Många små statliga beredskapslager med löpe, kloramin, diskmedel, förpackningsplast, konstfjälster, salt odyl?
Sverige hade väl ett ganska stort antal bergrum förut under kalla kriget. Ledningscentraler, fort med värn och kanoner, förråd, osv. Som försvaret sen sålde ut, bommade igen eller glömde bort.
Nu verkar det hög tid att ta upp detta igen. Som förråd av bränsle, livsmedel, sjukvårdsprylar, vapen och annat, eller kanske som ett lämpligt ställe för producera stora mängder drönare. Get to it !
Många har stängts, men det finns de som underhållits också
Bra idé då den gamla kalkýlregeln är att hålet i berget är halva kostnaden och att inreda berget andra halvan. När gamla hål i berget har rätt form för nya verksamheter är man halvvägs minus rivningskostnader och om det finns kvar dokumentation eller går att hitta gamla gubbar som minns vet man även om det var ett bra hål i berget eller ett blött som bör undvikas.
Men även då tar det tid så skall vi tänka fortifikationer tror jag att vi behöver börja med ett snabbt mellansteg på markytan:
Svag hårdgörning här och där, tänk ambitiöst inbrottsskydd plus säkra mot glassplitter.
Bättre brandskydd med avlägsnande av brännbara material, sektionering med brandväggar och branddörrar, sprinkler och branddammar med egen pump.
Förberedelser för drönarenät och skyl.
Skyddsrum för personal.
Nybyggande och kompletteringar i grov betong som inte hjälper mot kryssningsrobot men mot smådrönare.
Fantastiska bergrum vid strategiska industrier och där det finns kompetenta företag och arbetare för att t.ex. tillverka drönare oavsett kryssningsrobotbombande tar typ tio år att få till.
Om man utgår från kostnadsutvecklingen så kan man nog räkna med att hålet i berget idag står för en betydligt större andel av kostnaden.
Det finns annars som du skriver ganska mycket som kan göras med mycket enklare medel, man måste inte spränga in sig i ett berg, det kan räcka med förstärkt botten-/källarvåning med sektionering samt uppgraderat brandskydd.
En bra sak är att kommuner har kommit en bra bit på väg med att ordna livsmedelslager för sina uppgifter inom skola och omsorg, det är en distribuerad verksamhet som kan skalas vidare. Extra plus i kanten för de som skaffat egen utrustning för frystorkning och frystorkar överskotten i storköken eller lagar lite extra.
En annan bra sak är att vi har överkapacitet i butiksyta per capita så det går att buffra ryckigare leveranser med mindre sortiment lokalt i butikerna.
+++ på det.
Har mycket svårt att se att ett krig mellan NATO och Ryssland skulle hålla på särskilt länge, alltså i storleksskalan år. Ryssland skulle inom några dagar ha drabbats av minst lika omfattande skador på logistik och krigförande förband som Iran gjort under kriget med USA och I*srael. Export/import genom Östersjön och Svarta Havet skulle strypas helt. Ryska drönare har under mer än fyra år inte knäckt Ukraina, och nu tillkommer oerhört mycket mer mål.
Till skillnad från i Iran skulle det finnas ett tydligt mål och en hårt inövad plan att uppnå detta mål.
Ryzzpacket hade svårt att se att ett krig mot Ukraina skulle vara mer än i tre dagar vid ”den speciella militära operationens” start i februari 2022.
NATO har inte Ukrainas drönarkapacitet, inte ens i närheten..
Underskatta inte din fiende.
Vill Ryssland slåss som Iran, dvs få sin militära materiel och logistik och infrastruktur utslagen och sitta och häcka på drönarrobotar medan NATO-flyg kan flyga ohotat fram och tillbaka i deras luftrum? Jag har svårt att se det.
Det är inte underskattning, det är snarare att jag misstänker att ett krig blir mycket intensivt men kort.
Tja, hur agerar Kina i en sådan situation, fortsätter de leverera det Bäst vill ha? Och hur länge räcker USA’s vapenlager? I Irakkriget bara en dryg månad….
Det är ju problemet så klart, om Kina får för sig att hoppa på Taiwan samtidigt. Men den ekonomiska risken med att göra det är groteskt hög, och misslyckas invasionen så är det ett katastrofalt slag mot den kinesiska regimen.
*tittar på klockan*
Måste jobba igen, fick chansen att titta efter obra saker på ett sportcentrum som drar för mycket fjärrvärme och det blir så mycket att skriva.
Ni vet väl att isrinkar inomhus är krigsplacerade som bårhus vid masskador?
Efter ett krig kommer att det bli märkliga känslor vid hockeyträning….
Visste inte det, men låter fullkomligt logiskt när du nämner det. Tack.
Ja några statliga livsmedelslager är nog inte nödvändigt. Men kommunerna bör ha egna lager för att klara ett par veckor med strul i logistikkedjorna. De behöver kunna hålla igång skolorna och ge ungarna mat när föräldrarna är på jobbet som vanligt, men även äldreboendena behöver varm mat, vatten, fungerande värmekällor mm.
Det staten kan se till är att det finns ordentligt med utsäde för nästa år, den kostnaden kan de få ta och ge tex Lantmännen ansvaret för att lagring och distributionen funkar. Samt diesel såklart..
Är det inte prioriterat att vi kommer i från så mycket bensin och dieseldrift som möjligt? För att spara det vi har för lantbruk m.m. i oroliga tider
Hoppas på politisk enighet om detta och slut på tjatet om pris vid pump
Eldrivna fordon är onekligen mycket tåligare i en konflikt. El är ganska enkelt att producera, bensin och diesel kräver långa logistikkedjor med raff som kan slås ut.
Lokalt lagrat bränsle om så i dunkar i garaget mot om ett ställverk slås ut och de flesta inte har solceller?
Är det ens möjligt att ladda elbil med egna solceller på taket? Jag läste ett resonemang för något år sedan, då lät det som att laddningstiden blev orimligt lång vid solceller i ödrift. Men tekniken kanske har förbättrats?
Njae, det går hyfsat fort med rätt utrustning för ö-drift. En dag under sommarhalvåret ger 10-80 kWh från ett hustak, beroende på storlek på installationen och väder.
I ett krisläge kommer du nog inte att köra så mycket varje dag, så du bör få full laddning till varje kväll.
Alla former av ö-drift innebär att man behöver ha en betydande överkapacitet i solcellerna (eller annan produktion). Solinstrålning vintertid är i snitt ca 10% av snittet sommartid och förbrukningen i storleksordningen 3-5 ggr högre.
Ö-drift med enbart solceller och batterier är nog inte att rekommendera, men om man kan kombinera med annan produktion och ladda mer sällan, dvs inte köra lika mycket, så kan man ladda när det finns ett överskott.
Det första man skulle kunna göra på området är att underlätta installationer för ö-drift, det verkar idag nästan vara lättare och billigare att få tillstånd att riva ett k-märkt hus och bygga nytt än att få bygga för ö-drift.
Tillstånd för Ö-drift? Har elleverantören något att göra med vad jag gör på min sida reservkraftskopplaren när jag kopplat ur servicen?
Klart det är möjligt att ladda elbilen hemma med solcellerna på taket! Problemet är att fem dagar av sju så är bilen på jobbet och inte hemma och kan laddas….vilket kanske inte alla tänker på.
Om du får tillstånd för att sätta upp solceller så är det inte på något sätt ett ”extra” tillstånd med ödrift. Men jo, ja, ett batteri kräver det, samt en anläggning som tillåter ödrift. Vid nyinstallation är anläggningen lite dyrare, säg kanske 15 tusen mer + kostnad för batteri, men pumpar man in sisådär 180 tusen kronor i en solanläggning så är det (enligt mig) snudd på dumsnålt att inte köra på ödrift. Finns andra finesser med, som möjligheten att koppla loss sig från yttre elnät ett antal timmar när elpriset är alldeles för högt.
För ett par år sedan stönade jag lite över att folk som skaffat solcellsinstallationer inte riktigt kollat upp allt och pga det tror att deras hus funkar nog som vanligt om yttre elnät bortfaller pga de har ju solceller. Men det gör det alltså inte det utan en ”standard” installation stannar och ger ingen el om det är strömavbrott nånstans i det yttre nätet.
För sex år sedan gjorde jag ”misstaget” (pga nyfiken) att fråga i en solcellsgrupp i ett forum att fråga hur många som valt alternativet med ödrift. Det resulterade i runt 200 kommentarer varav alldeles för många var ”vad är det för nått?” 😮
Kontentan var att för sex år sedan var det rätt ovanligt iaf. Men det känns som om det blir vanligare. Skulle själv aldrig köpa något från en installatör som inte vet vad det är eller kan ge ett prisförslag på vad ödrift skulle kosta, för i så fall så är de inte kunniga.
Skulle inte en elbilsflotta kunna fungera som ett distributionsnät av el till lokala användare som har svårt att få tillgång till el i sina hem, och på så sätt skulle kunna ladda sin elbil nånstans där det finns en elproducent (solcellspark, vindkraftverk, whatever), åka hem och ha tillgång till ett antal kWh för sina hembehov, där man är sparsam, men sen kan koppla ur bilen och åka och ladda igen när den börjar bli tömd. Man har en mobil batteripack till både sitt hem och sina transporter.
Tekniken att låta elbilen fungera som batteri finns, men inte på alla bilar. Det är nog fortfarande väldigt få bilar som har funktionen V2H (Vehicle-to-Home), men det finns.
Sedan måste laddboxen vara gjord för detta för att det ska fungera och så krävs tillstånd från nätägaren.
Vehicle-to-Home (V2H): Så blir din elbil hemmets energilager
https://go-e.com/sv-se/magasin/vehicle-to-home
Finns mer elbilar i Ukraina än i Polen …
Förutom miljö- och klimatskäl så finns det två tydliga poänger med att snabbt öka elfordonsflottan och elektrifiering i allmänhet i samhället, ökad intern resiliens och minskat strategiskt oljeberoende, vilket i sin tur innebär mindre beroende av r*vhattsländer, både i väst och andra delar av världen.
Om det sen skulle gå att övertyga vissa myndigheter att inte motarbeta ö-drift på olika nivåer, ända från den enskilda villan till regional sådan, så skulle många sårbarheter i samhället kunna minskas kraftigt.
Ja, fascinerande hur svärjisarna vill gynna länder som Ryssland och arabstaterna genom att brumma fossila bränslen.
Blir det RUTavdrag för att bygga om till gengasdrift?
Ok,jag hittar ut själv.
Hinner jag tacka Lars för ett intressant ämne?
Utan att vare sig vara lantbrukare, bo på landet eller vara närmre verksamheten än jakt så kan jag rent företagsmässigt tänka mig att det skulle ”krävas” att det går att ”sälja” det lager man tillhandahåller på gården för att en företagare/lantbrukare skulle våga lagerhålla hemma det som i normala fall levererats och betalts. Det borde därmed krävas en annan ordning på både leveranskedja och betalning. Möjligen med något form av delad risk/ansvar?
Ja, det finns till exempel planer på mobila hammarkvarnar (för att mala mjöl) som staten ska äga, och sedan sälja kvarntimmar till lokala spannmålsproducenter. Mobiliteten gör att man inte behöver ha få stora lager, och gör det dessutom svårare för en fiende att slå ut, eftersom man inte behöver stanna på en plats.
Bergrummen det lagrades diesel och bendin i finns väl kvar? Länspumpa och fyll!
Min luftförsvarscentral jag gjorde lumpen i hade diesel lagrat för att hunna köra dieselelverken i sex(6) månader! Kommer ihåg vid ett långt, nåja, strömavbrott så gick alla tre dieslar på maxeffekt i en vecka och matade ut ström på nätet till de i närheten. Fiffigt! Tyvärr nedlagd…
Nära Göteborgs hamn /på Hisingen/ finns ett antal STORA bergrum (idag torra) med minimal cementplugg. MSB är väl medvetna om status, men kostnaden för uppfyllning ströks ur budgeten ngn gång på nittiotalet.
Gotland är dock en sårbarhet i Sveriges livsmedelsförsörjning En hel del matproduktion finns där.
Bra för gottlänningarna, gott så.
Bra för Sverige också. Vi behöver Gotland och Gotland behöver oss, därav fyra nya fregatter.
Jag som trodde nästan allt vete, korn och havre odlades på schlätta! 🙂
Är uppvuxen helt i klorna på bondelobbyn/LRF/lantbrukskooperationerna med båda föräldrarna anställda på en kursgård samägd av LRF och Centerpartiet.
Enplansvillan hyrdes av arbetsgivaren som anordnade två familjedagar årligen med gratis korv, glass, bravojos mm.
’Mjölk ger starka ben’.
Föräldrarna avancerade sedan inom LRF som åtminstone då hade_gott_om_pengar med lokaler vid Klara Kyrka, övernattningslägenhet på Banérgatan osv.
Jag gjorde i alla fall mitt till genom att äta så mycket singoallakex, rån och blandsaft jag kunde, på kursgårdens bekostnad.
Tre Kronor hade träningsläger där en gång och samlade autografer där Mats Sundin, Jonas Bergqvist och Kenneth Kennholt är toppnamnen.
Jag ryser när vuxna människor, oftast Stockholmsbaserade journalister, skriver ’kossor’ i stället för kor.
Förlåt.
Det heter nötkreatur.
Autonoma proteinproduktionsenheter om jag får be….
Nu blir kor och kvigor kränkta när du blandar in tjurar i det hela.
Kossa muu
Kossa gnägg
Kossa bää
Svenska journalister är generellt sett ganska renons vad gäller det mesta. Inte enbart de som bor på Södermalm. Favoritupplägget är att efterfråga ”hur känns det nu?”, alternativt ”hur mår du/ni?” på bästa sportreporter-manér.
Min favorit är annars oavsiktligt kvantifierande frågor typ ”Hur glad är du nu?”
Skulle en journalist ställa en liknande fråga till mig skulle jag prompt svara 43.
42 är väl svaret på allt?
Ge fan i 42! Det är mina skor.
Om utgångspunkten för beredskap i alla lägen är att staten kommer att göra detta lika naivt som vinstmaximerande bolag så kan man lika gärna lägga ned både försvar och civil beredskap i andra former också eftersom man kan anta samma naiva inställning även där.
Att låta kommersiella aktörer stå för lagringen innebär ingen skillnad mot att låta kommuner eller regioner göra det istället för staten.
Sen finns ju också en annan lösning när staten/myndigheter beter sig korkat och naivt, kontakta berörda politiker och kräv åtgärder. Fungerar inte det så låt bli att rösta naiva dårar som uppmuntrar eller tillåter sådana beteenden.
Även om det är som du säger så är det ju enklare om inte livsmedlet behöver passera ytterligare en ägare (stat, region eller kommun).
Två oberoende inspel:
A) vi har gigantiska mängder protein i form av ”skräpfisk” i våra insjöar.
B) Covid19 visade på bra uppfinningsrikedom, exempelvis gindestillerier som ställde om till handsprit. Inventera liknande utspridda verksamheter och kasta lite småpengar på dom för att vara beredda (obskyr bloggreferens).
Mört är inte jättekul att äta. Mycket ben, lite fiskkött. Går också rätt fort att fiska slut på en sjö på godare fiskar. Men visst, några månaders reserv kan det väl vara.
Tycker höns om mört?
Mal ner mörten, sarven, löjan och elritsan och torka. Protein, kalcium och mineraler för både folk och fä.
(Ja, jag vet att kalcium räknas in i mineraler).
Glöm inte de (snart) miljonen vildsvin!
De ska vi ju skjuta ner till ett bestånd på 2000 djur…
Mal ner och frystorka 😉. Smakar nog sk*t men man svälter inte i alla fall.
Sen kan man ge sig på duvor, kanadagäss och gräsänder. Mal ner och torka.
Det har skett en tydlig förändring i tankesättet hos våra myndigheter, kommuner och regioner. Nu pratar man inte längre om Just-in-time eller En veckas uthållighet. Man inser mycket väl att en konflikt kan komma att pågå i flera år och att det är det man måste förbereda sig på.
Angående jordbruket: Förutom bränsle så behöver man även lagerlägga foder och utsäde. Höns (ägg är f.ö. förbaskat bra livsmedel!) har kort livslängd om de inte får mat & vatten, och utan utsäde blir det avsevärt värre året efter.
Saker är på gång på detta område, men jag vet inte hur långt man kommit.
Vad gäller butiker så håller åtminstone de stora kedjorna ICA och Coop på med att bygga ut reservkraft. Naturligtvis går det inte med blixtens hastighet men det är inte så att de står stilla och tittar på. Däremot lär det nog bli svårt att överge centrallagermodellen utan att staten skulle gå in med massiva subventioner.
En trång sektor i en kris/krigssituation kommer vara transporter. Försvaret kommer att behöva ta i anspråk en stor del av kapaciteten, i alla fall till en början. Därför är det extra bra med lokala lager på i princip allt. Om det sedan ska räcka en vecka, en månad eller ett år beror på hur pass livsviktig varan är och hur lätt den är att få tag på när det skorpar till sig.
Man ska inte glömma att lagerhålla gödningsmedel och ev. bekämpningsmedel så att det finns till nästa år. Vist, kan man så kan man skörda, men det blir betydligt bättre och enklare om alla insatsvaror finns.
Det finns ju bergrum för lagring av bränsle. Dessa är numer avvecklade. Bränslet såldes till flygklubbar till mycket rabatterade priser för att få omsättning. Dessutom för att hålla piloter igång och kunna flyga utan alltför höga kostnader. Huruvida dessa bergrum åter kan användas vet jag inget om.
Men som nybakad pilot för över 50 år kunde jag dra nytta av detta innan jag började flyga kommersiellt. Dessa bergrum borde kunna lagra bränsle till viktiga samhällsfunktioner så som bönder, räddningstjänst, försvaret m.m.
Dessa bergrum var oinredda och bränslena flöt på ett lager vatten på golvet och grundvattnet läckte hela tiden in i bergrummen vilket var det som höll bränslena kvar i dem. Överskottsvatten pumpades ut genom ett litet reningsverk. Så bränslena var hela tiden i kontakt med vatten och förorenades av det samt det vart risk för eller skedde bakterietillväxt i bränslet. Bränslet som togs ur förråden filtrerades.
För att det lagrade bränslet inte skulle bli förstört behövde det omsättas regelbundet och det blir vartefter svårare när marknaden minskar pga elfordon. Blandar man in vissa biobränslen exploderar bakterietillväxten och lägre svavelhalt med mera kan ha betydelse för bakterietillväxten, där tar mina kunskaper slut. Och man vill inte blanda in någon jättegiftigt i bränslet som dödar bakterier och sedan förorenar berget och vidare i grundvattnet efter avveckling.
Så det är inte alls säkert att det bara är att återta, renovera och använda de stängda bränslebergrummen från kalla kriget. Jag finner det troligt att vi behöver bygga nya eller inreda med tankar i rostfritt stål och driva dem med mycket långsammare omsättning av bränslen och oljor. Och innan vi gör detta borde vi bygga väldigt många och ganska små bränsledepåer över hela landets yta för civilförsvar och militärt försvar. Och allra först skaffa fler tankbilar med förare.
Men gamla bergrum nära hamnar kan användas för att lagra råolja före raffinering och många av dem överlevde på just detta.
Svearike producerar mycket rostfritt stål, så det är bara att sätta igång att lätta på plånboken samt öka beredskapen.
Dieselanvändningen i Sverige har fördubblats till 5 500 000 m3 sedan 1980.
Bensinanvändningen har halverats till 2 800 000 m3 sedan 1980.
Flygbränsle oförändrat 900 000 m3 sedan 1980.
Eldningsolja har minskat från 17 000 000 m3 till 2 500 000 m3 sedan 1980.
Källa: https://drivkraftsverige.se/fakta-statistik/volymer/
Tänk om det vore lika lätt att bränna kalorier runt midjan som i ett centrallager
Sveriges befolkning kommer nog att lätta betydligt i vikt under beredskap.
Det här var ett märkligt inlägg av bloggaren. Det har aldrig handlat om att ha gigantiska lager av skinka och oliver.
Precis som förr så är planen att upprätta ett större antal lager med de basvaror som krävs för att driva livsmedelindustrin vidare under tider av störningar.
Ta tex gödsel som krävs för böndernas produktion av grödor osv.
Att dessutom lagerhålla vissa råvaror som produceras av bönderna ger en väldigt fin förstärkning av både beredskapen och böndernas produktion/ekonomi. Dessa kan även nyttjas för matproduktion m.m inom närliggande verksamheter såsom offentlig verksamhet, storkök osv osv. Jämför med hur det var förr där stora bränslelager omsattes med hjälp av lokala garnisoner osv.
Det ger både stor spridning och stor nytta för samhället och bönderna.
Varifrån uppgiften om att bygga upp nåt nytt jävla ”FMCL” för mat vet jag inte var du fått det ifrån?
Är det månne kraven på ICA mfl? Det är inte samma sak som beredskapslager…
ICA, Coop och Willys måste väl i slutänden vara en del av beredskapen de med. Att tro att de inte måste anpassa sig till resten av riket under beredskap eller krig är nog ganska naivt.
Man bör också börja kolla på hur betalningarna sker vid frånvaron av kommunikation. Man får ju idag enbart spara 100 transaktioner i sina kassor innan det är krav på att dessa synkroniseras till skatteverket.
Tillbaka med kontanter samt tillåt fler transaktioner vid kris eller krig.