Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna inleder veckan blandat i de asiatiska tidszonerna och kronan stärks från sina rekordlåga nivåer. Högutbildade ekonomer förstår inte varför tjänster stiger i pris i Sverige, snabbare än KPI. De senaste tio dagarna medräknat idag har elen varit i princip gratis utom i SE4, och idag är den i princip gratis i hela landet, men förstås bara för den som har timpriser.
Stockholmsbörsen backade under veckan som gick och OMXS30 gick -1.33% efter -0.59% i fredags, medan OMXSPI gick -1.40% efter att ha backat med -0.62%. Den svenska kronan stärks från sina rekordsvaga nivåer och dollarn kostar nu bara 11:12 SEK och euron endast 11:84 SEK eller den lägsta nivån på nästan en månad. Guldpriset backar således också från sina svenska rekordnivåer och går på 687:- SEK per gram.
I USA backade också börserna förra veckan. S&P-500 noterade -2.93% ner och Nasdaq 100 -3.30%, trots försök att stiga i fredags. Inom FAANGST gick Tesla klart sämste med -10.75% följt av Amazon med -8.03%. De amerikanska långa räntorna noterade årshögsta förra veckan, men backade något i fredags.
Mina portföljer hos Lysa gick -1.56% mätt i svenska kronor och backade alltså trots diversifieringen bort från svenska kronan och Stockholmsbörsen, då utländska börser alltså backade mer än Stockholm denna vecka. I övrigt ger Lysas sparkonto auto för privatpersoner 3.75% i ränta just nu, minus Lysas avgift.
Under måndagsmorgonen är det nu en blandad utveckling i Asien. ASX 200 går -0.14%, HAng Seng -1.19%, KISPI -0.37% men Nikkei 225 stiger med +0.81% och Straits Times med +0.33%.
SBAB:s chefsekonom har trots lön och utbildning svårt att förstå varför tjänstepriserna stiger enligt en artikel hos TT.
“Tjänsteinflationen är konstigt hög. Det är orimligt att tjänstepriserna stiger i samma omfattning som varor, som oftast innebär större varukostnader och investeringar.”
Kanske är det så att även tjänsteföretagen drabbas av högre räntor. Hmm? Det är inte bara hushållens boendekostnader och billån som påverkas när Riksbanken höjer räntan för att krossa avensk ekonomi och styra över hushållens pengar till att betala räntor istället för att skapa arbeten, välstånd och välfärd.
Och företag kan i längden inte gå med förlust, så det är klart att man höjer priserna. Minskad konsumtion innebär inte att företag kan gå med förlust. Snarare kan populära tjänster behöva höja sina priser när de får färre kunder. Visst, det går emot lagen om tillgång och efterfrågan, men det är ingen lag utan mer en riktlinje som piratkoden säger.
Men vad vet jag? Jag är inte ekonom.
Tittar man på prisöknignarna så har rekreation och kultur har ökat 11.2% i pris och hotell och restaurang med 7.5%. KPI-inflationen är just 7.5% så varifrån SBAB fått att hotell och restaurang ökar snabbare i pris än inflationen vet jag inte. Antagligen så tittar man på det helt irrelevanta mätetalet KPIF med sina 4.7%, som bara kalenderbitarna på Riksbanken bryr sig om medan 7.5% är verkligheten för KPI-Svensson. Fast visst, gym, hotell och restauranger har väl inga lokalkostnader enligt SBAB, där enbart indexuppräkningen i fallet att man inte äger lokalerna låg över 10% vid årsskiftet och det ser ut att bli ordentliga hyreshöjningar även i år.
Däremot kommer nog inflationssiffrorna fortsätta backa när de rapporteras för september, men då enbart tack vare elpriset.
Inklusive idag har nu elpriset pendlat runt nollan i tio dagar i hela Sverige för oss som har timdebitering och kan njuta av detta. Undantaget har varit SE4 med bland annat Malmö, men idag och de senaste dagarna har det gällt även SE4. Elpriset snittar idag på noll (egentligen -0.79 öre per MWh, men det avrundar jag till noll), med -3 öre per kWh som lägst och 2 öre som mest.
Medelspotpriset i Sverige har varit 30 öre per kWh för SE3 i september så här långt, 59 öre för SE4 och 13 öre för SE1 och SE2. Förra året var elpriset 248 öre per kWh i september i SE3 och 259 öre i SE4.
Så nog faller inflationen när den ska redovisas. Fascinerande hur Riksbankens höjda ränta kunnat ge ett elpris runt noll öre idag.
Vår solkraft säljs till 2/3 till vinterspotpriserna till Södra Medlemsel, så vi får mångfaldigt mer betalt för solelen än vad elinköp kostar just nu. Motsvarande avtal ska finnas via Jämtkraft för er som inte är Södramedlemmar.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
74 kommentarer
Med andra ord är Sverige på väg att få en afrikansk ekonomi med hög inflation, allting är dyrt, folket går på knäna, hög ränta, svag valuta.
Tråkigt att man inte kan höja räntan utan att förstöra landet men så blir det när man under decennier jobbat upp en kreditbubbla.
Vi är långt långt från det. Vi har nu kommit upp i ett normalräntescenario.
Men folket rent generellt går inte på knäna även om det naturligtvis finns personliga tragedier också.
Håller med, det var nolleäntepolitiken som var det onormala scenariot och som fungerade som anabola steroider för vår (och andra länders) ekonomi under alldeles för många år. Tyvärr ledde det till att alldeles för många lånade alldeles för mycket på fel premisser, samtidigt som vi genom ex uppskjutna skatter hållit liv i en mängd företag som i sig själva inte varit livskraftiga. Nu kommer verkligheten ikapp och det är inte roligt nånstans. Vi har gått från “pengar är gratis” till att behöva strida för varenda spänn samtidigt som inflationen stack, påeldad av efterfrågan post pandemi, krig och politiska oroligheter. Och folk överlag går inte på knäna som du skriver, framförallt inte de som är väletablerade på arbetsmarknaden och/eller såg det komma i god tid, men andelen svenskar som får kämpa med sin ekonomi varje månad är klart mycket högre än för tre år sedan. Det gör ont när knoppar brister. Men landet är ingalunda förstört, och bättre tider kommer.
Med det skrivet, jag tycker inte det läge vi har just nu är det minsta roligt. Är däremot tacksam för att jag har 90-talet under bältet och kan dra nytta av alla erfarenheter från den tiden.
Jag har inte 90-talet under bältet men man kommer långt på att läsa på, lära sig de grundläggande ekonomiska sambanden och sen framförallt titta utanför sverige.
Vi är små och vår ekonomi bestäms utifrån.
När amerikanska inflationen började sticka hösten 2021 samtidigt som tank-tok körde för fullt så var det ganska givet att alla räntor bara kunde gå åt ett håll.
Tycker Argentina är en bättre jämförelse.
Man har något fel med verklighetsuppfattningen om man tror att Sverige befinner sig i Argentinas situation.
Att slänga sig med uttrycket ”autister” känns rätt onödigt. Har själv en 12-årig dotter med autism & vet hur mkt stigma & svårigheter det för med sig. Inte bara för henne, utan för hela familjen.
+1
Relevant invändning.
Skaffade konto (äntligen) bara för att kommentera precis det här. Förkastligt som tusan att använda det här som ett skällsord, vilket jag vet var meningen efter att ha följt de här inläggen under lång tid. I övrigt är bloggaren en klok och rekordelig karl 😉
Vill nog försvara bloggaren lite grann. Han har inte anmärkt på folk med denna diagnos, men har man diagnosen skall man nog inte arbeta med att sätta styrräntan. Överlag tycker jag nog bloggaren försöker känna med vanligt folk.
Men visst kan man som förälder uppfatta det som okänsligt. Går väl att hitta andra ord för egenskapen att inte ha bra kontakt med hur vanligt folk känner sig.
Kan man inte bara konstatera att Riskbanken i strid mot bättre vetande pga de direktiv man har gör dumma saker?
Du menar att man höjer räntan för lite?
Man kan visst med diagnos jobba med att sätta styrräntan. Många personer med alla möjliga diagnoser är 100% dugliga medarbetare hos arbetsgivare runt om i Sverige.
Problemet med Riksbanken är att de har ett väldigt enkelspårigt tänk – att man med en parameter (KPIF) som indata med ett enda verktyg (styrräntan) ska kunna styra svensk ekonomi. Det är så dumt att jag saknar ord.
Man ska exempelvis komma ihåg att världen utvecklats de senaste 30 åren, men centralbankerna håller fast vid ett tänk som kanske inte riktigt är anpassat för internationella finansmarknader 2023. Fungerade säkert bättre när finansiella affärer gjordes med telefonsamtal och pappersunderskrifter, men idag är det inte riktigt så.
Det är lag på att riksbanken ska göra vad de kan för att upprätthålla prisstabilitet.
Sen föreslår riksbanken vad de ska mäta på och sen fastslår riksdagen det.
Så ska det ändras måste RB gå till riksdagen med ett nytt förslag.
Det är som vanligt i grund och botten svenska folkets fel som valt dom politiker vi har.
Nästa steg för regeringen kan vara att lagstifta att självkörande bilar endast får styra på en enda parameter, tex kan man sätta en avståndsensor rakt framför bilen som mäter avståndet rakt fram till nästa hinder, och endast styra bilen på detta. Jättebra!
Sedan kan man gå vidare och lagstifta att lantbrukare endast får tillföra konstgödsel baserat på en enda parameter, tex mängden fosfor i marken. Jättebra!
Läkare bör för övrigt endast få sätta diagnos baserat på en enda parameter, tex blodtrycket. Det kommer förenkla vården något oerhört.
Jag är kluven, som autist själv.
Jag förstår precis vad Lars menar när han använder uttrycket och det är typiskt för oss att få tunnelseende kring vissa saker.
Personligen är jag väldigt högfungerande och självmedveten så för mig blir det mer komiskt än kränkande. Självigenkänning, helt enkelt.
Men jag förstår att vissa kan ta illa vid sig och det finns kanske bättre synonymer att använda. Enkelspårighet/tunnelseende ligger väl närmast till hands. Då kritiserar man beteendet istället.
Som far till två autistiska barn tog jag inte ett dugg illa vid mig men jag kan ändå förstå om en del kan göra det.
Fast då kan ju vi med trasiga näthinnor lacka ur istället 🙂
Fritjof Nilsson Piraten konstaterade: Skriver man om en synål så kan man ge sig fan på att nån enögd jävel känner sig träffad.
Jag håller med att svänga sig med diagnoser som människor är födda med är kan vara minst lika illa som att använda hudfärger och associera till människors olika tillkortakommanden. Att sätta epitet på människor leder inte till något bra utan bara till att begränsa människors rätt att växa som människa.
Curmudgeon:
Jag håller med
Tjänsteföretagen har brist på kompetens. Det är även en anledning till att arbetslösheten inte ökar. Man vågar helt enkelt inte säga upp folk då man inte vet om man kan återanställa när det blir “bättre tider”
De som byter jobb nu kräver full kompensation för inflationen. Alltså måste företagen som säljer de tjänsterna kompensernas.
Ty det äro bara de som låter facket sätta lönen som sitter med skitlöneökningar.
På min nuvarande arbetsplats finns kollektivavtal. Varje år är det 4-6 veckor av hårda låtsasförhandlingar innan vit rök strömmar ur skorstenen och fackklubbens representant meddelar att man äntligen kommit överens om en löneökning på X procent, som i våras innebar knappt någon reallöneökning alls.
Själv gick jag ur facket för ~20 år sedan och min egen löneförhandling brukar ta ungefär en timme och renderar avsevärt mycket bättre resultat än vad fackets proffsförhandlare någonsin fixat.
Man har strömlinjeformat mycket av verksamheten och kräver billigt snabbt istället för korrekt. Så hela generationer av tjänstemän verkar aldrig ha lärt sig sina yrken ordentligt utan kopierar/apar bara efter tidigare genomfört arbete eftersom det är snabbast och billigast.
Min okvalificerade gissning/uppfattning.
Som exempel relaterat till jordskredet på E6. Sedan SGU släppte Schakta Säkert har geotekniker bara lärt sig tolka undersökningar sen använda det som står i Schakta Säkert. Ingen kan räkna längre vilket leder till slarviga hafsverk som 1. inte funkar när förutsättningar ej är ideala 2. är otroligt överdimensionerat i många fall.
Av ungefär den anledningen tvingade min första arbetsgivare i branschen att räkna förhand i första projektet. När jag sedan bytte arbetsgivare förstod jag vilken fördel det var att ha storheter klart för sig och vad som är rimligt. Senare kollegor förlitade sig alldeles för hårt i ofta onödigt komplicerade beräkningsprogram som oftast räknade fel.
Jag undrar varje gång.. tänker du att riksbanken ska använda KPI då? En siffra som ökar av att de höjer räntan? Dvs när de höjer kommer de automatiskt att behöva höja mer bara för att de höjt? Visst, KPIF visar inte hur verkligheten ser ut för medelsvensson men är ändå mer logisk för riksbanken att följa.
Nu påverkar ju räntehöjningar ALLT, inte bara hushållens boendekostnader, så Riksbanken kan inte ducka effekterna av sitt eget agerande via KPIF. Typexemplet är stigande räntekostnader för hotellkedjor som äger sina hotellfastigheter. Även en del annat som hyror räknas upp med KPI, inte med KPIF, och höjs automatiskt när Riksbanken höjer räntan och därmed ökar KPI.
De får välja KPI-X istället, KPI utan allt som stiger i pris.
Lustigt nog var alla (inklusive Riksbanken) jättenöjda med att följa KPI när det omvända gällde.
Då var vi få som protesterade.
Nej det var ju då som KPI-F infördes för att inte räntesänkningarna skulle gå in i inflationssiffran.
Jaså, det säger du?
Intressant tolkning av verkligheten!
KPIF infördes 2017 när styrräntan var -0,5 och sänkningarna var klara. Då insåg man vilka dumheter man hållit på med och hur hårt det skulle slå.
Så: NEJ, så är det inte. Man jagade sin egen svans ner till minusränta på ett sätt som för en lekman framstod som helt galet. Sedan ändrades måtten för att kunna fortsätta kissa i byxorna och vänta med tillnyktring till senare.
https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&opi=89978449&url=https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/inflationsmalet/hur-mats-inflation/&ved=2ahUKEwiogsHAqsWBAxWfQ_EDHRaQDWYQFnoECA0QBQ&usg=AOvVaw08oGqeq5O6b0Tz6ZmYt_eM
Från riksbanken själva.
” Inflationen mätt med KPIF var också i praktiken Riksbankens operativa målvariabel under flera år innan 2017.”
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/inflationsmalet/hur-mats-inflation/#:~:text=KPI%20anv%C3%A4ndes%20framf%C3%B6r%20allt%20f%C3%B6r,under%20flera%20%C3%A5r%20innan%202017.
Jag minns att det diskuterade redan hösten 2008 och våren 2009 och RB sa då att de inte tittade på rent KPI då det skulle tryckas ner av räntesänkningarna i sig.
Nej. Helt enkelt nej.
Flera år innan är fortfarande nollränta. Den infördes 2014.
Riksbanken jagade sin egen svans ner till minusränta. KPI gällde till 2017, tre år efter vi passerade noll.
Va?
Om man använt KPI som mått under hösten 2008 och tidigt 2009 så skulle man inte sänkt sig ner till/mot noll då räntesänkningarna då hade sänkt KPI.
Så de-facto använde man KPI-F redan då. Och det är vad som stämmer med min minnesbild.
Har du en annan minnesbild så ja, vad ska jag säga, vi minns olika…
Egentligen är ju SEK inte en konsumtionsvara, utan en tillgång.
Om man vill ha med valutor i sitt prisändringsindex, bör man i så fall ha med även andra tillgångar, såsom fastigheter.
Varför skulle det in i samma index?
RB kan väl ha flera styrvariabler istället för en?
1. FED kör efter KPI.
2. Nej man måste inte höja räntan om KPI höjs primärt av räntehöjningar. Då sänker man såklart räntan.
3. Hade vi styrt efter KPI hela tiden hade vi tidigare hade det även kunnat leda till en räntehöjning trots låg inflation eftersom låga räntor höll nere inflationstrycket.
4. Felet många tycker RB gör är att de verkar styra blint efter ett visst värde utan att titta på helheten.
RB borde ta in växelkurser i sitt underlag mer formellt också med målet att hålla även de relativt stabila, dock inte på nuvarande nivåer.
Skulle även hjälpa med prisstabiliteten.
Nej. FEDs CPI är motsvarande KPIF bara att de inte skriver ut det.
Tittar vi på huvudsiffrorna som FED tittar på är det PCE. Men de är alltså inte anala med ett mått utan tittar på CPI, PPI, PCE.
Deras mål är prisstabilitet och minimal arbetslöshet. Inte att markör X håller värdet Y. De har bedömt att över tid så är 2% PCE ett bra mått för att nå prisstabilitet och minimal arbetslöshet.
RB har som mål att markör X håller värde Y.
Mål i sammanhanget är väldigt viktigt eftersom det definierar vad verksamhetens kärna är.
RB’s i lag fastställda mål är också prisstabilitet och över tid i snitt 2%.
Det där är som en zenparadox. Lösningen är förstås att inte har någon Riksbank alls, utan använda marknadsräntor, som kan ha mycket större frihetsgrader och variera från fall till fall, från instutition till instutition och person till person.
MU! Så har jag sagt varken Bu eller Bä.
Ja det är nåt mystiskt med stigande priser på sverigebaserade tjänster. Kompensation för svag krona allmänt? Svag efterfrågan gör att priserna måste höjas? En anpassning till högre priser i omvärlden och även i Sverige generellt?
Svag efterfrågan ska enligt ekonomernas teorier leda till lägre priser. Så de fattar inte hur detta går ihop, de har trots allt skitmånga högskolepoäng.
Nu är ju dock inte alla affärsuppgörelser auktionsförfaranden, vilket kan komma som en överraskning för ekonomer.
Jag misstänker att de mindre duktiga förlorar jobbet och de oersättliga kan ta ut vad de vill. Tittar man då bara på faktiska affärer får man den här effekten.
Vore intressant att se om priserna skenar samtidigt som volymen av tjänsterna är konstant eller ökande
Eller så har efterfrågan inte gått ner?
Jag kan vittna om att i min bransch har vi stort behov av gammaldags arbetare så som mekaniker, svetsare och även elektriker. Finns inte många yngre svenskar som vill jobba med detta längre, utan vi har löst behovet genom att ha säsongsarbetare från Polen och andra länder i gamla östblocket.
Nu när kronan rasat så tjänar även dessa för dåligt i Sverige och vi kan inte få tag i duktiga utländska mekaniker längre. Antar att de åker till andra länder som kan betala bättre. Men det är klart att lönerna drivs upp för dem som trots allt finns kvar.
Lars! Hade varit att se hur din Lysa portfölj har presterat de senaste 3 åren. Går det få en separat artikel på det? Tex så har räntefonder gått dåligt när räntan gått upp vilket, för mig, var oförutsett.
MVH
Siffertrix
Att ränta går upp är samma sak som att obligationer minskar i värde. Därav faller obligationsfonderna. Men när räntorna vänder ner igen om några år så kommer det bli drag i tillgångssegmentet.
Vilket ju betyder att räntefonder är obligationsfonder?
Ja. Minns 90-talet när Robur Swedish Bond Fund steg 40% om året när räntan gick ner efter krisen. Good times.
Då var jag student med en students ekonomi så nej det minns jag inte. 🙂
Finns det då några fonder som placerar i ränta på et sånt sätt att avkastningen motsvarar ungefär räntan i sig?
Korträntefonder. Annars blir det svårt.
Jo, fast även kortränte fonder kan väl ha runt 2år i medellöptid. Man bör väl läsa på vad man investerar i och vill man ha ränta dirket så kanske ett sparkonto helt enkelt, numera kan man nog tom få i alla fall ränta men justerat för inflation är det väl tveksamt.. En av de anledningar att jag tycker att man ska höja räntan mer. På sikt tycker jag att det bör vara ett mål att man kan ha räntesparande högre än inflation.
Ja, räntefonder med långa löptider brukar väl benämnas obligations fonder och de med korta löptider likviditets fonder. Sen finns realränte fonder, de har haft en för mig oväntat dålig utveckling i allafall det fåtalet jag tittat på.
Det borde inte vara svårt att förstå prishöjningar på tjänster, men men… Kan man inte ordna en praktikplats eller nåt till den oförstående chefsekonomen? Hos nån liten egenföretagare som både tampas med ökade utgifter och sviktande kundbas nu när kronan luktar Monopolpeng. Nån nytta borde vi väl ha av alla dessa arbetsmarknadsinsatser som utvecklats till svenskarnas bästa….
Aftonbladet* tycker att finansministern ska överta riksbankens roll för att kunna hålla nere räntan.
Jag säger inte att riksbanken skött sitt uppdrag med bravur, men finns det inte en rad länder som redan testat att låta politikerna hålla nere räntan? Hur föll det ut i dessa länder?
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/15pzRJ/du-betalar-jattehog-ranta-helt-i-onodan
*) Eventuellt en prao-elev med tanke på ordvalet “Jättehög ränta”.
Hahahahaha.
> Motsvarande avtal ska finnas via Jämtkraft för er som inte är Södramedlemmar.
Är det någon som hittat detta?
Kan tänka mig att byta till att leverera till Jämtkraft om de betalar terminspriser.
Jag hade Jämtkrafts variant av detta (jämtpriset med solsäker) hela förra året och jag har elräkningar som klart och tydligt visar att man absolut inte säljer till något terminspris.
Jämfört med min granne som hade vanligt månadsrörligt så fick jag köpa och sälja el billigare fram tills oktober ungefär. Oktober till mars (när jag tillslut kom ut ur avtalet) så fick jag köpa och sälja el till en kostnad över månadsrörliga snittet. Ett fullständigt genomuselt avtal för mig alltså, som ju likt alla andra producerar mest på sommaren och konsumerar mest på vintern.
Eftersom att Jämtkraft kategoriskt vägrar svara på hur solsäker är uppbyggt så kan jag inte veta säkert, men min gissning är att det blev rusning till denna avtalsform förra året och att man helt enkelt inte hade tillräckligt med kunder på terminspris som kunde betala mängden solkraftsägare som ville sälja på termin. Låter något för bra för att vara sant så är det antagligen det.
Den svenska ekonomin styrs av två av varandra vad verkar mer eller mindre oberoende reglersystem:
1. Riksbanken som jag anser under åratal gravt underlåtit att inse vikten av en stark valuta iom att man konsekvent utan att se riskerna smygdevalverat valutan.
2. Riksdagen som jag anser inte fört en ansvarsfull politik vare sig när det gäller ekonomi eller energi.
BTW 1: Har fått flera telefonsamtal från Solcellsföretag som meddelat att man kan installera med korta leveranstider. Det verkar som om de (konstlat?) låga elpriserna fått folk att vila på hanarna (tills fällan slår igen om några veckor när kylan sätter in…) Ett tag var det nästan trafikstockning i området med alla solcellspaket och hantverkarbilar som for fram och tillbaka. Nu verkar hajpen i alla fall tillfälligt ha avtagit.
BTW 2: Sevärd dokumentär på SVT KK om Oligarker genom tiderna och hur demokratiernas politiska system berikat några få utöver rimlighetens alla gränser. Man berör inte direkt ryzzarna men det faktum att man möjliggjort deras oligarker att kunna flytta, gömma och skapa sig ekonomisk makt i ett naivt och korrumperat väst är något att ha i bakhuvudet när man ser dokumentären.
Det är inte bara för att elpriserna är låga som inflationen kommer att sjunka i september. Inflationen beräknas som (KPIsep23 – KPIsep22)/KPIsep22 x 100 %.
Det betyder att den snabba ökningen i KPI under augusti och september 2022, 1,8% resp 1,4%, gör att varje prisökning lägre än dessa värden för augusti och september 2023 innebär en lägre inflation. För augusti vet vi redan att inflationen sjönk rejält. Allt tyder på att samma sak sker för september om man bara ser till matematiken.
Kanske får ekonomerna panik när inflationssiffrorna för januari 2024 kommer eftersom KPI sjönk 1,1%-enheter året innan.
Med den senaste tidens låga elpriser funderar jag på hur du tänker kring din tidigare tumregel att sälja så mycket solel som möjligt när den produceras och istället förbruka nattetid. Borde man inte nu förbruka max när anläggningen producerar? Hur resonerar bloggfadern?
Om du kan flytta din förbrukning till billiga timmar som har ett lägre elpris än vad du säljer för är det naturligtvis så att man säljer dagtid till maximal intäkt och köper sitt behov till minimal utgift för att maximera sin vinst.
Sedan är det såklart inte så enkelt, man kanske inte kan styra all förbrukning men merparten. Och priserna överlappar. Och de flesta solcellsinstallationer producerar inte maximalt när priset är som högst (morgon/eftermiddag/kväll)
Har man spotpris är det alltid bäst att konsumera när det är billigast.
Har man terminspriser på såld el är det bättre att konsumera när det är billigast och inte lyser solen givet att terminspriset är högre än spotpriset. Annars gäller samma som för timpriser.
Jag får väl 40 öre för såld el nu, och köper el för 0 öre. Bättre sälja medan solen skiner och sedan fläska på utanför. Som vanligt alltså.
Dock bryr jag mig inte särskilt mycket just nu ska medges. Passar på att köra tvättmaskiner etc.
Sitter nu inför miljonkronorsfrågan. Nyligen köpt villa i SE4 och ska teckna elavtal, bergvärmepump och solceller installerat av förra ägaren. Står nu i valet rörligt eller fastpris, är det någon som nyligen tagit samma beslut och har ett inspel att komma med?
Vad har du för elförbrukning och vad har du för buffert/kredit?
Om du kör med rörligt kommer det enligt all ekonomiskt teori vara billigare i längden men det kan komma toppar som får kassaflödet att bli starkt negativt.
Jag förbrukar runt 10000kWh. Vi kör rörligt. Max en månad har varit runt 1500kWh och 7000 i elräkning. Det hanterar vi med att spara lite mindre. “Normala” dyrmånader är runt 3500.
Ska man ha rörligt så se till att det är timpris om du inte behöver förbruka mycket när det är som dyrast.
Ladda elbil på natten blir mycket billigare på timpris än på månadsmedel (traditionellt “rörligt”).
Vissa värmepumpar kan styra produktion av värme mot elpriset som en tillvalstjänst. Bla NIBE har detta.
Nu har inte värmepumpen vanligen så stor buffringskapacitet men det finns poänger i att blockera tappvarmvattenproduktion på morgonen/förmiddagen när alla duschat om det finns kapacitet nog.
Elbilen är inte hela förbrukningen och det kan ätas upp om man inte kan styra sina andra storförbrukare som värme och varmvatten.
Matlagning och hushållsmaskiner tenderar att gå som mest när elen är som dyrast och det kan motsvara samma förbrukning som en elbil , men skillnaden är att när elpriset ökar mycket så är prisökningen mycket brant. Uppsidan är långt större än nersidan nattetid pga elmarkandens beskaffenhet.
Ex är dygnsmedelpriset 1 kr. Nattetid blir det kanske 25 öre. Men dyrtimmarna kanske priset stiger till 2 kr eller mer.
Men skall man ladda elbilen så skall man ladda den nattetid OM det går att anpassa laddningen utifrån hur man använder elbilen OAVSETT vilket elavtal du har. Belastningen på elnätet blir som lägst vilket på ett minmalt sätt gynnar alla.
Jag har motsvarande styrning på en Thermia värmepump med ett styrkort från ThermIQ och prisdata från Tibber.
Producerar normalt allt varmvatten under dygnets fyra billigaste timmar. Under “eldningssässong” så prioriteras de billigaste timmarna med en rimlig variation på innertemperaturen.
Rörligt är billigare eftersom du med hus kan styra din konsumtion med varmvattnet.
Räkna ut årskostnaderna med elpris satt till typ 2kr/kWh. Sätt in samma summa på räkningskontot varje månad. Eventuellt överskott investerar du i huset eller amorterar med.
Trist att lönestatistiken är så dålig Sverige. Måste man vänta till nästa år för nått om 2023? Svårt att se att löneökningarna ligger vid märket. Alla som tar ett jobb nu lämnar ett jobb och lär då kräva mer i ny lön än de 4% som är märket. Exportföretagen ger lokalt betydligt mer än märket. Även om det på helåret inte blir full lönehöjning så måste företagen redan nu ta höjd för kostnaderna.