Ukraina anfaller på tredje tät på södra fronten – stigande ryska förluster – ny terrorbombning av Kyjiv med Irans patrullrobotar

Kartograf (13:46) hade ett bra svar till min post 12:02 (3 centrala frågor om läget i kriget som ingen av oss och kanske inte ens parterna själva har säkra svar på). H*n ställer ett antal frågor om vad väst egentligen kan tillåta när det gäller utgången i kriget.

P1: Jag ser det inte heller som sannolikt att Ukraina viker ner sig så länge väst stöttar med det som behövs för fortsatt krig, inkluderat vad som behövs för att civilsamhället ska kunna fortsätta hanka sig fram trots ryska robotangrepp och artilleri mot städer närmare frontlinjerna. Så förloppet kommer att avgöras av västs uthållighet och förmåga till långsiktig försörjning av allt som behövs för att Ua ska kunna fortsätta kriget.

P2: En “kompromissfred” skulle rasera den regelbaserade internationella ordningen. Helt sant. Frågan är då om prislapp för att undvika det får ha hur många nollor som helst.

Jag tror som jag skrivit flera gånger tidigare inte att vare sig NATO eller Ukraina kommer att gå med på ett riktigt fredsavtal där man t.ex. erkänner Donbass och Krim som legitimt ryskt territorium. Det skulle snarare bli ett vapenstilleståndsavtal med skrivningar där ingendera part backar från sina krav på att det är deras territorium, men möjligen lägger till någon bleklagd formulering att saken ska diskuteras vidare utifrån önskemål hos lokalbefolkningen eller nåt i den stilen.

Det här skulle förstås ändå i någon mening vara ett implicit accepterande, då områdena skulle förbli under rysk kontroll. Å andra sidan tyckte inte väst att frågan var tillräckligt viktig 2014, utan accepterade just implicit att Ryssland la beslag på områdena. Sett till det tror jag tyvärr inte man kan räkna med ett obegränsat NATO-stöd fram tills att siste ryske soldat är utsparkad ur det riktiga Ukraina enligt 1991 års gränser.

P3: Om det finns någon absolut röd linje för väst/NATO utöver att inte formellt erkänna rysk rätt till invaderade områden tror jag snarare det är att Ryssland inte får komma ut ur det här kriget med ytterligare de facto-vinster. Tittar man på NATO:s officiella uttalanden tycker jag det framgår ganska klart. Man har inte vid något tillfälle sagt att kriget måste sluta med att Ukraina återtagit allt land enligt 91 års gränser. Tvärtom har man flera gånger i år genom främst Stoltenberg upprepat att kriget behöver sluta vid förhandlingsbordet och att det då gäller att Ukraina har en så stark hand som möjligt. Alla förstår att en förhandling måste innebära eftergifter för båda parter och att graden av dessa bl.a. kommer att styras av var frontlinjerna i så fall går när förhandlingar påbörjas.

P4: Kina/Taiwan: Jag tror NATO tycker att man uppnått den viktigaste avskräckningseffekten här redan genom det omfattande stöd man lämnat till Ukraina och hur det bidragit till att stoppa Ryssland så att det bästa de kan uppnå är en mindre skärv av sitt ursprungliga mål att lägga hela Ua under sin kontroll. Men det här är nog samtidigt också en väldigt svår balansgång. NATO är fortfarande extremt tydliga med att man inte vill hamna i en situation där man blir direkt krigförande part mot Ryssland. Denna punkt har man inte vikt av en millimeter av än så länge. Självklart är man medvetna om att det är något Kina väger in i sina funderingar på att erövra Taiwan.

P5. Oavsett vad vi tycker om saken så kalibrerar västs ledare i realiteten hela tiden krigsstödet mot sina egna militära behov, kostnaderna för att ge stödet, risken för eskalering och vad hemmaopinionerna tycker. En rejäl förlust för Ryssland är helt uppenbart inte överordnat allt annat och jag tror inte det kommer att ändras. Opinionen hemma mot ett ev. freds- eller stilleståndsavtal tror jag bara skulle kunna bli ett problem om villkoren för Ua blev alltför dåliga (typ nuvarande frontlinjer, inga krigsskadestånd, inga åtal i Haag). Kanske i några länder i öst, men det är inte de som kommer att avgöra hur länge väst kommer att stödja fortsatt fullskaligt krig. Här finns ju också min obesvarade fråga om hur mycket grejer väst egentligen har kvar som kan skicka av olika saker.

P6. En utvärdering kommer säkert att göras när väder och/eller andra förhållanden gör att den ukrainska offensiven måste pausas eller gå ner på lägre varv. I ett worst case-scenario där det inte blivit några riktiga genombrott måste jag medge att jag är ganska pessimistisk till vad väst kommer att komma fram till. Risken är väl att analysen blir att det som behövs för att verkligen slå ryssarna är mycket mer än väst anser sig ha möjlighet att hjälpa till med. Men vi är inte där än. Självklart kommer läget se helt annorlunda ut om Ukraina bryter igenom och kanske befriar stora delar av södra Ukraina innan leran stoppar upp.

P7. Enligt ovan tror jag tyvärr inte på några mer aktiva ingripanden från NATO i kriget, inte ens rent defensivt skydd av civila mål i västra Ukraina.

P8. Jag tror det krävs maktskifte i Kreml för att Ryssland helt ska ge upp. Vid en kollaps av fronterna och ryska massreträtter under oordnade former verkar det troligt att det blir en kupp av något slag. En ny maktgruppering kan förhoppningsvis ha som mål att avsluta kriget så snabbt det går och försöka återgå till business as usual, även om det innebär att man släpper Krim och Donbass.