Artikeln har korrigerats efter rättelse från överbefälhavaren.
Överbefälhavare Micael Bydén levererade tydlighet i ett ordentligt utfall mot näringslivet och mot myndigheter. Sluta ställ frågor till Försvarsmakten om hur man ska göra med försvarsplaneringen. Gå hem och sätt igång bara. ÖB rev ner applåder.
Seminariet på Pwc handlade om hur näringslivet kan och ska bidraga till totalförsvaret.
Höjdpunkten var när överbefälhavare Bydén visade sin kraftfullare ledarskapssida och var väldigt tydlig med att det är dags att sluta ställa frågor till Försvarsmakten, utan för företagen – stora som små – och för myndigheter att gå hem och göra sin totalförsvarplanering och inte vänta på att någon ska leverera svar på vad och hur de ska göra.
Malmö-Köpenhamns hamn bjöd in Försvarsmakten på samtal och svaret där var också att bara om ni kommer med de goda idéerna och inte ställer frågor.
Exakt hur totalförsvarsplaneringen ska ske ut för individuella företaga är upp till företagen i väntan på annat. Allt kommer inte vara perfekt, men det är bättre att ha en början på en planering än att först börja när kriget kommer.
Så som företagare eller företagsledare är det bara att sätta igång att planera för kriget. Det inkluderar möjligheten att krigsplanera egen personal. Och det gäller även småföretag, som vilket MSB:s GD påtalade står för majoriteten av de svenska företagen, som också har en avgörande betydelse för svenskt totalförsvar – utan småföretagen stannar Sverige.
Myndigheter har beskedet från regeringen och det är bara att sätta igång och krigsplanera.
49 kommentarer
Så LW går på alla ÖB’s presentationer, försöker smöra lite, och hoppas på en inbjudan till mingel i StrilC. Inget fel i det !! -:)
Underbart, tänk om Arbetsmiljöverket visade samma ledarskap…
Förstår inte riktigt uttalandet. Företag, som inte har verktygen för försvarsplanering och ber FM/MSB om råd ombeds att vända om och gå hem. Alla företag kanske inte ens vet om att de har en för samhället nödvändig funktion. Hur ska de veta om kanske en del av verksamheten eller personalen har en avgörande betydelse för svenskt totalförsvar? Det är ju MSB som sitter med den kunskapen. Dessutom, om ett företag måste göra någon form av uppoffring för att upprätthålla krisberedskap, är då samhället berett att finansiera detta? Det skulle till exempel kunna vara den arbetstiden som går åt för att någon ska sätta sig ner och försvarsplanera, eller att ha fler anställda och maskiner än vad som är nödvändigt för verksamheten.
MSB har massor med information till företag. Googla. Läs och sätt igång.
https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap–civilt-forsvar/foretag-och-totalforsvaret/
Företag som har samhällsviktig funktion vet nog om det redan. Det handlar ju om infrastruktur i praktiken. Övriga behöver inte alls oroa sig på samma sätt. Sen är det nog en fråga om att FM vill att företag ska tänka lite själva “vad kan vi göra som stödjer samhället” snarare än att FM som egentligen primärt är ansvariga för det militära försvaret (vilket är en annan fråga) ska svara på dessa frågor. Så kan vara att FM får spendera massa arbetstid på sånt som egentligen borde hänvisas till MSB eller annan myndighet.
Håller med. Problemet är antagligen det exakt motsatta. Företag och anställda som inbillar sig att de är samhällsviktiga, men inte alls är det egentligen.
(Vi såg ju lite av det fenomenet redan under pandemin – vilka som var tvungna att gå till jobbet för att samhället skulle fortsätta att fungera verkade överraska massor av våra svenska journalister t.ex).
Då är det ett utmärkt affärsområde att starta en konsultfirma som hjälper företag att Totalförsvarsplanera, precis som det finns konsulter för allt annat.
Och ja, FM är fel myndighet att fråga utom i några specialfall. MSB är nog mer lämpligt.
En sak som samhällsviktiga företag borde börja med omedelbart är funderingar kring driftvärn och hantering av underhåll/reparation under krig.
Exempelvis alla elnätsbolag med svenska kraftnät i spetsen borde gemensamt börja planera för detta och ev propagera för just driftvärn vilket kan frigöra hemvärnet till annat. Om man tittar på ett elnätsföretag exempelvis så är ju bara en bråkdel av de anställda egentligen nödvändiga för drift och underhåll. Man jobbar med hr, priser, strategi, controlling osv precis som alla andra företag men eftersom man är inom ett samhällsviktigt företag så kan företaget anmäla och få krigsplacera anställda. Jag är övertygad om att det skulle gå att framförallt gemensamt inom de branscherna kunna få till driftvärn och där bör man nog t.o.m kunna göra så företagen betalar för detta (uniformer, utrustning och lön under tjänstgöring ett par dagar om året).
Det är ett konkret och troligen förhållandevis billigt sätt att öka systemens resilience.
Men istället sitter företagen som fågelungar och väntar på att matas med direktiv och skulle direktiven vara “köp in fler mobila ställverk för nödfall” skulle man troligen skrika över att behöva betala några miljoner extra.
En stor skillnad nu mot det totalförsvar vi hade tidigare är att många elnätsbolag har outsourcat sitt underhåll till underentreprenörer. De små kommunala elnätsbolagen har inte gjort det i lika stor utsträckning som de stora tror jag. Samma med statligt underhålll av vägar och järnvägar, allt är upphandlat även om TrV ska ta tillbaka en mindre del av järnvägsunderhållet i egen regi. Viktigt att få på plats både avtal och kanske även lagstiftning så att de upphandlade resurserna har en skyldighet att fortsätta arbetet även om det börjar hetta till utan att det kan stoppas av arbetsmiljöskäl. En lärdom från pandemihanteringen är väl att det finns brister i tvingande lagstiftning för kris, däremot finns lagar som aktiveras vid krig. Att det ska rulla omkring ryskt pansar på svensk mark känns avlägset nu men ett tillstånd av gråzon med sabotage kan flera aktörer ha förmåga till.
ÖB:s svar är det i många fall enda relevanta och möjliga svaret på den typen av frågor. Det är dessutom helt i linje med ansvarsprincipen och närhetsprincipen (oavsett vad man tycker om dessa). Om man som företag har ett intresse av att verksamheten överlever kriser, katastrofer och/eller krig, då får man försöka planera så gott man kan utifrån den typ av kriser, katastrofer och/eller krig som man kan identifiera och bedömer kan påverka verksamheten. Företag vilka bedöms bedriva säkerhetskänslig verksamhet får viss draghjälp i form av lagstiftarens piska.
MSB har information på sin hemsida, den är förvisso ofta generisk men ger en ansats. Det finns en ISO-standard för kontinuitetsplanering (ISO22301). Oavsett vad man tycker om ISO-standarder och certifieringsförfaranden finns det i denna standard väl valda områden som bör beaktas av de företag som vill kunna fortsätta bedriva sin verksamhet genom olika typer av mer eller mindre gynnsamma händelseförlopp.
Om ett inköp av den standarden leder till att man sätter upp en organisation för att hantera incidenter och ogynnsamma driftsförhållanden inom ekonomi, personal, IT, logistik, leverantörer, elförsörjning eller annat; ja, då vågar jag påstå att det är väl investerade 2 000kr. Man måste inte certifiera sin verksamhet för att man tillämpar standarden.
Eller så släpper man standarder och slutar ta betalt för dem så de går att läsa i. Exempel EKS så man kan räkna på laster och konstruktion är förbetalt av Boverket. Andra standarder, som ägs av SIS som är ett semiprivatiserat institut hänvisas till i lagkrav, utan att kunna läsas. Detta eftersom de är byggda i en snurra som hänvisar till varandra och då kostar det miljoner att köpa alla standarder. Fiffigt.
Lägg till ett borttagande av tjånstemannansvaret och floppen är ett faktum. 290 kommuner, 340 myndigheter och 70.000 byggnader som skall försvarsplaneras kan man ju sedan undra om Mail funkar så bra. Det gör det icke, kan jag låta meddela. försvarsplaneringen måste kunna följas upp. skall ske mha egenkontroller som ingen vet hur, eftersom kontrollplaner är mailade som wordfil till höger och vänster och kontrolleras av byggarbetare som bara pratar ryssja.
Plan och bygglagen, utöver MSB behöver reformeras mycket grundligt. Men jag är inte bitter.
Det här är ju bra underlag för en stand up comedyshow. 🙂
@NGB:
Priset för enstaka ISO-standarder brukar ligga på några tusen kronor, varifrån har du fått dina prisuppgifter? Jag arbetar själv åt en stor offentlig verksamhet som har fleranvändaravtal, inget problem att gå till det digitala arkivet och kostnadsfritt skriva ut de kopior jag behöver (de är märkta så att jag inte kan sälja dem vidare på svarta börsen…).
@goeran63
Jag vänder på frågan.
Om jag vill veta i vilka paragrafer bokstavskombinationen ”totalförsvaret” i gemener nämns, vilka är de och till vilka standarder hänvisas det till hur många är de till antalet och hur mycket kostar dem.
Det korta svaret är att det går inte att ta reda på utan att manuellt söka i varje lag och sammanställa i excel. Men då måste man veta var du ska leta, sen googla in på SIS Eftersom just standarder inte är digitala , dvs har ett API, ej heller lagar förordningar och styrdokument, är frågan omöjlig att svara på. Miljoner var mig ett sannolikt påstående eftersom som du nämner de ofta kostar några tusen styck, och är över 100.000 till antalet. Men helt rätt, jag har inte sammanställt priset dock faktiskt bett att av SIS få en lista på alla tillgängliga standarder. Och blivit mig den listan nekad. Jag räknade en gång 2017 de standarder som hänvisas till i BBR, EKS, AML, MB,JVL, AMA, PBL,PBF. De var flera hundra.. jag frågade DIGG om kommuners Mail. De visste inte. Samma på regeringen, samma på Boverket. Jag har även begärt allmän handling av samtliga 290 kommuner i samma tråd. Fick svar av 54%. (!).
Oavsett priset. Om standarder nu är så fantastiska, varför används de då inte av alla och vad måste göras för att de skall användas?
Kan kopplas till totalförsvaret i den mening att kommuner har en benägenhet att inte förstå vikten av säkerhetskkassning och dokumenthantering, särkilt beträffande utförda kontroller på infrastruktur. Allmän handling, och ingen får fråga varför det begärs ut. Har kanske lite att göra med denna bloggs agenda så vi lämnar det därhän. Men jag tar väldigt gärna upp det på annat ställe nån gång. Intressant är det iaf.
@NGB:
När det gäller frivilliga standarder (de flesta) brukar det ofta vara kundkrav som styr och då bör ju kunden kunna berätta vad hen vill ha. Om du ska göra ett arbete åt en kommun gäller samma sak där, det är vanligen beställarens sak att ange om ett uppdrag eller en tjänst ska utföras enligt en viss standard.
–
Standardens namn och omfattning (vad den reglerar och vilka språk den finns på) är offentligt tillgängligt på SIS hemsida via deras sökfunktion. Att en standard nämner ett visst ord behöver ju inte vara relevant för din verksamhet, det ordet kan ju förekomma i ett exempel eller i en orienterande text.
–
Jag vet inte om du blir klokare av det jag skrivit och som du säger är det hur som helst OT.
@Goeran63
Hehe.
Klokare kommer jag nog aldrig riktigt att bli.
Jag är därför fortsatt inte heller riktigt klok. Ett standardiserat tillstånd i mitt fall.
Under kalla kriget blev motorcyklar, lastbilar och andra fordon viktiga för försvaret “krigsplacerade”. Kanske kommer det behövas igen med tanke på att försvaret ska växa rejält.
Japp våran tvåhjulsdrivna traktor av märket Ferguson va krigsplacerad och skulle få rycka ut. Min pappa behövde dock inte flytta på sig eftersom han var “krigsplacerad” på på sin bondgård.
Problemet är väl att ett vinstdrivande företag inte vill betala för saker som för det mesta är onödiga.
Naturligtvis är det bortkastad möda och bortkastade pengar i många fall, får man hoppas.
Nu är det ju inga oöverstigliga kostnader man pratar om för att gå igenom vilka de värsta störningarna som kan drabba företaget är och planera för att hantera detta.
Glömde att skriva att de företag jag arbetat inom har haft planer för en hel del störningar. Myckt planering är redan idag obligatorisk, men utöver denna så finns några givna störningar:
Elbrisr/elavbrott
Inget vatten.
Inget internet.
Uteblivna materialleveranser.
Uteblivna nödvändiga varuleveranser, tex. verktyg, reservdelar, mm.
Brist på transportkapacitet/drivmedel.
Svårigheter att ha nyckelpersoner på plats.
Svårt/farligt att transportera sig mellan hemmet och arbetsplatsen.
.
Det är några flera scenarion man kan tänka sig beroende på verksamhet, men inte mycket mera.
@Surtrutn:
Nu jobbar jag åt en offentlig verksamhet och där har man faktiskt lagstiftningsvägen skärpt kraven de senaste åren men även vi måste ju lösa problemen själva även lagen hjälper till att identifiera vilka de är. Till mångt och mycket samma som du anger ovan (bra lista). Vi kommer att ha hjälp av att vi är prioriterade när det gäller saker som tillgång till el, värme och vatten men ska å andra sidan kunna bedriva de viktiga delarna av vår verksamhet 24/7 och dessutom helst kunna stötta det övriga samhället med resurser som upplysta och uppvärmda lokaler och leverans av varm mat till prioriterade grupper.
–
Man behöver inte tänka krig, det är kanske lättare att ta till sig och planera för förhållanden som väldigt kraftiga skyfall/översvämningar eller annat extremväder (hetta, torka, snö och is).
–
För mig var det uppenbart att pandemiplaneringen *inte* hade utgått från det faktum att pandemier pågår i *hela* världen, samtidigt. Då fungerar det inte att bara hänvisa till att leveranstiden minsann är angiven i kontraktet, och ska vara just in time” för att man inte vill ha lager, det är ändå den egna verksamheten som sitter i skiten, inte leverantören.
Det verkar mer och mer att Nato förbereder sig för militär konflikt mot Ryssland. Man märker det ord, förberedelser, förflyttningar av trupp Natos pågående mobilisering till 300 t vilket kanske utgör bara ett steg i upptrappningen. Det är över huvudtaget en oroligare värld nu än innan.
Det där är vänsterpropaganda – sluta återge! NATO är en försvarsallians – man kommer inte att anfalla NÅGON. Vad som händer nu är istället att man förbereder sig på Rysslands kollaps. Flyktingströmmarna in i Finland, Baltikum, Polen, Turkiet, etc kommer att bli enorma – dessa länder kommer att behöva NATO:s hjälp att organisera mottagandet – och kanske t.o.m någon form av Marshallplan med inflygning av mat för att hjälpa den nya så småningom kommande demokratiska regeringen i Moskva.
Det torde väl vara motsatsen. Eftersom det enda språk Ryssland förstår är styrka och hot så biffar man upp det som ryssen kan se och förstå. Sannolikheten för konflikt ökar om man visar sig svag.
+1
Ett litet exempel: Under Coronakrisen var det helt plötsligt brist på handsprit. Jättestrora Abslout Vodka, men även några av sveriges alla små/hanverksdestillerier kunde snabbt ställa om produktionen så att de kunde destillera fram det som krävdes i alkoholväg.
.
Tyvärr ställde Skatteverket till det ett litet tag, då dessa destillerier inte hade möjlighet att sälja/skänka denna alkohol till handsprittillverkaren (utan att åka på den extremt höga alkoholskatten för alkohol-för-dryck.
.
Detta löstes dock föredömligt snabbt av SkV på någon/några veckor, men det var ändå en irriterande sak. I ett krigstillstånd hade man såklart skitit i det här med skatt, men man kan kanske inte göra det om det “bara är kris”.
.
Staten, via MSB, borde upphandla denna kompentens på lämpligt sätt, typ “förbered er på A, blir det kris och vi säger grönt ljus så kör på bara, så är det sedan vi på MSB som sedan får reda upp eventuella problem med andra myndigheter”. Något sorts Carte Blance alltså. Givetvis ska destilleriet ha en LITEN årlig slant från MSB för att vara en del av totalförsvaret. Och detta gäller massvis med olika företag runt om i vårt avlånga land, exempelvis åkerier kan åläggas (och få betalt för) hur de snabbt kan ställa om till att röja våra vägar, och storkök snabbt kan ställa om till massproducering av matlådor.
Här finns en affärside för driftiga konsulter att föreläsa om försvarsplanering och/eller göra upp en plan skräddarsytt för företaget ifråga.
Här finns en affärside för driftiga konsulter att föreläsa om försvarsplanering och/eller göra upp en plan skräddarsytt för företaget ifråga.
Behövs inte, se mitt inlägg nedan.
Finland ordnar kontinuerlig landsförsvarskurser med representanter för företag, kommuner samt staten
Egentligen behöver man inte veta om företaget har en samhällsviktig funkton eller inte.
Jag utgår i mitt påstående från att alla företag vill överleva i kris, ofred och krig.
Se till att planera för detta också, så är problemet löst.
.
Det är inget oöverstigligt arbete att fundera ut vilka störningar som påverkar företagets verksamhet och planera för hur man löser detta.
ÖB sade att samhället måste fortsätta fungera så normalt som möjligt. Och som sagt, företag ska själva vilja överleva kris, ofred och krig. Alla behöver planera för hur de ska hantera krig.
Driftavbrott för vårt företag är elen. Så vi köpte en fin Hondagenerator.
Den skulle tjäna in sig på två dagar med elavbrott.
Sen byter vi olja på den varje år och kör provdrift på campingresorna.
Och ja med Magdalenas elpolitik att lägga ned fullt fungerande kärnkraft så behöver vi inte ens krig för att få rullande elavbrott. Bara kommande vintern kan bli tuff.
@Mrlowrisk:
Det är rent trams och desinformation att det finns risk för elbrist i Sverige, om vi inte råkar ut för extremväder med isstormar eller liknande. Svenska kraftnät har sedan länge upphandlat både reservkraft, t.ex. från Unipers verk i Karlshamn, och åtaganden om minskad förbrukning från storförbrukare. Den minskade förbrukningen kan antingen åstadkommas genom att dra ner på energiintensiv produktion eller att starta sina egna reservkraftaggregat.
Helt klart har Sverige blivit mer sårbart efter kärnkraftsnedläggningarna. Minsta störning i ett par befintliga elproducenter i vinter kan räcka när vi inte kan räkna med Europas stöd.
Att påstå något annat är ren och skär desinformation, ljug eller bristande förstånd. Risken har ökat, inte minskat av nedläggningarna. Att stänga fungerande industri för att rädda elnätet är inte heller bra för Sveriges ekonomi. Eller elda superdyr olja som du föreslår. Men är ju lite i linje med nuvarande regerings filosofi.
@Mrlowrisk:
Olja är inte dyr som reservkraftlösning, tvärtom faktiskt, särskilt när verken redan är bygda.Reservkraft måste dessutom finnas även med många kärnkraftverk – om ett av dem måste snabbstoppas, eller om en revisionsperiod blir längre än planerat. Båda dessa saker har inträffat flera gånger på 2000-talet.
–
När det gäller industrin är det ett rent ekonomiskt övervägande, de betalar timelpris och producerar ändå inte över ett visst elpris, det handlar om några timmar vid topplast (och en del av det är värmepannor och liknande), inte om veckovis nedstängningar. Vissa storförbrukare kommer inte heller att stänga ner utan bara gå över till att använda egen reservkraft, vilket även avlastar elnätet lokalt.
–
Om reservkraften är underdimensionerad bör svenska kraftnät upphandla mer, det har inte så mycket med kärnkraften att göra eftersom kärnkraft av ekonomiska skäl (höga fasta kostnader och låga rörliga) bör användas för fullt som baslast i elsystemet. Kärnkraft som reservkraft är både dyrt och dumt.
Vi har ett starkt samhälle som kommer klara mycket. Men enligt Svenska kraftnäts kraftbalansrapport finns faktiskt konkret risk för timmar då elen ej kommer räcka. Enligt kraftbalansrapporterna så har denna risk historiskt sett inte funnits i Sverige, utan situationen uppkom från ca 2020. Dock var det före kriget sannolikt att sådant läge skulle vara mindre än 1 timme/år.
.
Denna risk fanns alltså enligt ansvarig myndighet även före de påfrestningar kriget tillför.
–
Under de senaste åren har vi importerat ca 1.3 GW under topplasttimmen, motsvarande ca 5% av konsumtionen. Jag bedömer att det finns risk för att sådan import blir svårtillgänglig denna vinter, och då kommer rullande/roterande bortkopplingar behöva ske. Sök på “Kraftbalansrapport 2021”.
Goeran63, du kan väl inte ha missat uppmaningen i början av februari 2021- Pausa dammsugningen ett par dagar.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/pausa-dammsugaren-i-ett-par-dagar-for-klimatets-skull
God morgon Surtrutn!
Att spara el för att hålla nere priset (och sin elräkning) är inte samma sak som att den tar helt slut (och exemplet med damsugaren var ganska tramsigt.
–
Den enda hushållsapparat jag tydligt kan spåra på min timelmätning är faktiskt ugnen de dagar jag bakar bröd (gör allt bröd själv). Varken dammsugning eller vedkapning sätter några tydliga spår eftersom de bara gör av med någon enstaka kilowattimme (min hushållsförbrukning är den senaste månaden 16 kWh/dygn, inklusive varmvatten).
–
Inte minst Lars Wilderängs bloggande om hans egen elanvändning visar hur mycket man kan göra för att jämna ut topparna i elförbrukningen – av privatekonomiska skäl.
Magdalena Andersson är i Kiev idag. Här går det undan! Hoppas hon lovar Ukraina åtminstone 20 Archers och kanske 50 STRF 90. Skulle nog göra susen för Ukrainas försvar, och dessutom ett gott exempel för övriga länder som stöttar Ukraina.
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/andersson-bes%C3%B6ker-ukraina-man-blir-ber%C3%B6rd/ar-AAZbdgj?ocid=msedgntp&cvid=3a7e4fbbc11044808dd155e0c53ef4c3
Så vill regeringen rusta Sverige till Nato-nivå:
.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/34yrrM/sa-vill-regeringen-rusta-sverige-till-nato-niva
Bra! Med den naturliga vallgrav som Östersjön utgör, bör vi stärka förmågan där, marinen och flygvapnet samt övre norrland.
Det handlar om att besätta Gotland och försvara Gotland till varje pris. Men det är inte troligt att Ryssland kommer försöka med nåt på Gotland i närtid.
Jag lyssnade på generaldirektörerna för Försvarsmakten och MSB som talade om den nya uppbyggnaden av det civila försvaret tillsammans med flera andra. De var också inne på samma linje, det vill säga att de uppmanade att sätta igång med åtgärder i stället för att fastna i långa utredningar.
I dagens just in time-värld där ingen enskild part har någon större kontroll över leverantörskedjan krävs det avancerad samordning för att fungera i kris. Förhoppningsvis har man de senaste åren lärt sig hur skört systemet kan vara och börjat se över sina leverantörskedjor.
Frågan är hur man skapar incitament för större lagerhållning närmare slutanvändarna? Har svårt att se hur man skall kombinera överskott i lagret med vinstintresse i en fri marknad.
Kanske att företagen kan få fördelaktiga lån med död-lagret som säkerhet?
En liten del är att inte förlita sig på en underleverantör för varje produkt, utan att ha två eller tre, av varandra oberoende leverantörer. Det hjälper förvisso inte när skiten träffar fläkten (då behövs ett eget lager) men det hjölper till lite när det blir “normala” störningar i leveranskejdan.
Det går också att se hur man försöker korta sina leveranskedjor, rent geografiskt. Offentlig sektor håller därtill på att bygga upp relevanta lager av förbrukningsmateriel och livsmedel, för sin egen verksamhet. Sådana lager bekostas naturligtvis med skattemedel, även om en del av dem rent fysiskt kan finnas hos leverantörer.
–
Jag tror, som bl.a. Surtrutn har sagt ovan, att kostnader för krisberedskap ska ses ur perspektivet kommersiell överlevnad. Vill man att företaget försvinner vid nästa pandemi, energikris eller efter ett 100-årsregn eller avsätter man medel i budgeten för att hantera risken.