Filmdags: Realism vs positivism

Vilken realist talar du om? Jag höll en föreläsning för runt 100 pers igår. Vet inte om det är att begränsa kontakten med omvärlden.

Jag förstår vad du menar, men Positivism är nog inte rätt ord att använda som motsats till realism. Positivism är snarare inställningen att man skall hantera de sociala och psykologiska vetenskaperna med metoder likande de naturvetenskapen använder. Kanske skulle 'optimism' vara bättre?

Anledningen att jag ens nämner det är att samhällsvetenskapligt bildade kan fås att se rött i diskussioner kring detta begrepp.

/J

"There is room at the top they are telling you, still
but first you must learn how to smile as you kill"
/John Lennon

– Sitter du med foten i kläm?
– Jajjamensan!

Positiva tvååker.

Tänk positivt ur historiens bästa film, och om Lars hobbys, Guld o Tanks 😉

http://www.youtube.com/watch?v=KuStsFW4EmQ&feature=related

PA

Bästa film jag sett på åratal!

Som egenföretagare måste man ju vara realist i varje läge, kan vara lite svårt för storföretagets ja-sägare som jagtampas med dagligen.

Ehrenreich är en av mina favoritförfattare. För några år sedan skrev jag om en annan av hennes böcker som är utgiven på svenska – Barskrapad.
Den handlar om den lågavlönade underklass av servicearbetare som håller uppe det amerikanska samhället.
Vill du veta mer om detta så har du en länk här:

http://blogg.passagen.se/millimetervagor/date/20090622

Där finns på slutet en länk till ett fullkomligt lysande filmklipp från filmen The American Ruling Class. Inte ens med denna månghövdade och lågt betalda underklass lyckas USA hålla nere arbetslösheten på anständiga nivåer. Och Alliansen jobbar på att införa samma system i Sverige.

14:00 Tack för den kommentaren.Den satt bra !!

Cornu Var du inte själv på väckelsemöte/kickoff igår ??

16:12, som hon visat så påverkar inte positivt tänkande ditt sjukdomsförlopp. Det är en myt.

16:42, nej, jag höll en föreläsning som var frivillig och inte tvingande för alla inom en organisation.

jag tycker 14:04 Victors sammanfattning passar mkt bra även för våra politiker.

"Om man inte kan erkänna existensen av problem kan man inte heller lösa dem. "
ack så sant

och varför får jag associationer till vår invandringspolitik här i landet??

Vilken goja…
Arbetslivet är fullt av "realister" som de kallas i den här filmen, och de är ofta inte sa konstruktiva, enligt min mening, och heller inte särskilt produktiva. Vem skulle du helst anställa till ditt eget företag; en som inte tror pa nagonting och förväntar sig att allting upprepas "vi har provat det förr och det gick inte", eller en som försöker utveckla saker och ser möjligheter?
Jag har personligen blivit uppsagd en gang, vilket tvingade mig att se pa mig själv med neutrala ögon och söka efter vad mina styrkor var. De tva jobb jag har haft efter denna episod har bägge varit betydligt bättre innehallsmässigt och lönemässigt än det som jag blev uppsagd ifran…
Idag jobbar jag i ett svenskt storföretag som drivs starkt av framtidsdrömmar, innovation och utvecklig, men vi sätter ocksa till de resurser som krävs för att realisera det vi säger att vi ska göra. Dessutom är det förbjudet att inte trycka pa den röda knappen när det behövs.

Grundlös positivism, man tar sig för pannan – det vi inte behöver mer av är ogrundad negativism!!

17:55
har du huvudvärk? jag provade slå huvudet i väggen förra veckan men tyvärr funkade det inte men de kanske går om man tänker riktigt positiva tankar?
Att testa samma sak med samma åtgärder gång på gång är definationen på idioti.

Det hon i klippet menar är att det kvittar hur positiv du är, du kan inte få en höna att lägga guld ägg.
Man kan ha en positiv inställning på livet men man måste också inse vilka problem som finns och försöka överkomma dem, inte bara gå i sin värld med blommor och bin och tro att alla problem bara försvinner för att man är positiv.

Magnus, att vara realistisk är inte att vara negativ. Att vara negativ är när man ser allt negativt, det är lika stor skillnad mot realism som att tro att man med positiva tankar kan förändra fysikens eller biologins lagar.

Jo, jag är inte helnegativ men det vore attans praktiskt om det funkade att tejpa upp mungiporna. Det lite opraktiska är att mycket av det som bekymrar mig realistiskt sett är opåverkansbart. 🙁

Det största problemet är inte nog varken positivism, negativism eller realism. Problemet ligger i att människor, genrellt, gör allt för att passa in i det rådande mönstret. Man ifrågasättar helt enkelt inte. Förr trodde man blint på det prästerna predikade, nu tror man allt coacherna, terapeuterna, ledande politiker och gammelmedia säger om vad som är sanning eller inte. Väldigt få sätter sig ned, analyserar och frågar sig utan omsvep – vad i helvete det är som händer i mitt liv och i min omvärld!

för att vara en fullständig realist måsta man ha alla Bevis, alla utfallsvinklar och all fakta och information som finns allstå en allvetare, därför är GUD den enda riktigt riktiga realisten även om hans existens är orealistisk.

Positivisten är den som hoppar över en ravin i två steg…

Man bör ha i åtanke att socialistkärringar alltid har hatat och alltid kommer att hata positivt tänkande. Inget nytt.

Tom retorik och vänsterpropaganda. I stort sätt allt hon säger är fel eller våldsamt överdrivet. Kan tänka mig att många, särskilt svenska vänsterväljare, faller pladask för hennes billiga argumentation.

Hon överdriver och förvrider det som hennes hatobjekt, förespråkarna för positivt tänkande, säger. Underförstått är att positivt tänkande är liktydigt med att man är klent begåvad, omdömeslös och naiv. Det är HON som säger att positivt tänkande innebär det där, ingen annan. Hon har definierat om betydelsen.

Vad är det största problemet, sunt positivt tänkande eller negativt tänkande? Jag tror att en mentalt frisk vuxen människa förstår -exakt- var gränsen går mellan positivt tänkande och det som kvinnan i filmen pratar om och försöker associera med positivt tänkande. Det kallas sunt förnuft. Det hon håller på med kallas propaganda. För att socialismen skall kunna genomdrivas krävs missnöje och gärna fattigdom och misär. Det odlar man inte med positivt tänkande.

Och nej, det var inte positivt tänkande som orsakade finanskrisen!

Och vad har sovjetunionen med det faktum att socialistkärringar hatar positivt tänkande att göra? Ingenting. Gnäll, självömkan, flykt från ansvar, avundsjuka och negativism är själva grunden för vänsterns existens. Det är ett absolut faktum. Självklart förnekar vänsteranhängarna detta, men det är uppenbart för den som har ögon att se med.

Filosofinörden påpekar (enligt min förenklade tolkning iaf):

Motsatsen till att vara realist är inte att vara positivist eller optimist.

Realism – Idealism: En realism handlar om att utgå från hur världen ser ut och anpassa sitt tänkande och handlande efter det. Och det är vad Ehrenreich förespråkar i slutet av "Gilla läget". Motsatsen Idealism är när man utgår från sitt tänkande och försöker förändra och anpassa omvärlden (eller i alla fall sitt liv) efter hur man vill ha det. En idealism handlar om att betona kreativitet och inre drivkrafter. Att ha drömmar och förverkliga dem.

Det ena eller andra är inte mer rätt, en väl avvägd kombination borde vara vettig. Själv drog jag från idealism mot realism efter att ha blivit insatt i resursfrågorna. Båda kan vara groteska fel använda, idealisten kan bli verklighetsförnekande luftslott (The Secret) och realisten kan bli direkt cynisk. Att hävda att idealism är dåligt och bara förespråka realism tror jag skulle ta kol på själen hos de flesta.

Positivism är en filosofisk riktning som handlar om att grunda tänkandet på empiriska data, något som blev modellen för det naturvetenskapliga tänkandet (och förespråkades inom de andra grenarna också). Så positivismen kan sägas ligga nära realismen.

Optimism och pessimism är ju mer beskrivningar av förhållningssätt och förväntningar.

Joo… hade den här med i ett arbete under vår HRM kurs… well… its too fucking true och det finns ju en orsak att folk som har varit arbetslösa länge fortsätter att vara det… de orkar itne vara possitiva förrän de fått ett arbete…

@Janne 19:11
Positivism ÄR inställningen att man skall hantera de sociala och psykologiska vetenskaperna med metoder likande de naturvetenskapen använder.

Positivism handlar INTE att vara positiv eller ej, inte ens nära.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Positivism

Så, Jannne 19:11, konsultera google innan du raljerar alltför mycket.
/J

Å andra sidan var Strindberg inte riktigt frisk. I förvirrat mentalt tillstånd och kanske ett rejält absintrus kan han ha haft problem med både omvärldsuppfattning och gränsdragningar mellan skilda begrepp.

Eller så skämtade han bara, den gode August. Han hade ju humor, och även om poängen är billig så kändes den säkert trösterik för någon avundsjuk stackare 1884. För i ärlighetens namn fanns det ju betydligt större anledning att vara avundsjuk på den tiden än det gör idag.

"Överklassen är bara de avundsjukas fula namn på dem som ej nedlåta sig skylla eget missnöje på andra"

Hr. Agaton Strandberg

@22:54
Fortfarande bland det dummaste jag läst på länge. Wikipedia eller ej.

Det finns ca 40 st sjukdomsdiagnoser där placeboeffekten fungerat. De allra flesta av dessa är psykologiska sjukdomar eller andra tillstånd som utgår från hjärnan.

T ex finns det ingen placeboeffekt hos cancerpatienter. Du kan inte hoppas bort din cancer. Om alla cancerpatienter dock är positiva, så kommer ju positiva patienter överleva. Och alla som dör var också positiva. Men de som dör kan inte vittna om "jag var positiv och jag dog ändå".

Vad som händer i din hjärna påverkar din fysiska kropp, och tvärtom.

Säger absolut inte att du kan "tänka" bort cancer, men det är viktigt att förstå att yttre stress påverkar din psykologi, vilket i sin tur kan påverka din fysiologi, vilket kan resultera i sjukdomar. (biopsychosocial model)

"Placebo effects can last for a long time: over 8 weeks for panic disorder,[95] 6 months for angina pectoris,[96] and two and half years for rheumatoid arthritis."
http://en.wikipedia.org/wiki/Placebo#Brain_and_body

Skulle du kalla sådana resultat oväsentliga?

"Så lurar du dig själv att springa snabbare"

http://di.se/Artiklar/2011/10/19/248258/Sa-lurar-du-dig-sjalv-att-springa-snabbare/?tr=294744&rlt=1

Ännu ett exempel på hur hjärnan påverkar din fysiska kropp.

Vad gäller Foss har jag aldrig sagt att jag tror att hon får helt rätt, vare sig i timing eller omfattning. Jag tänker helt enkelt positivt här.

Sällan någon prickar allting rätt.

Jag kör tillsammans med Cornu mer än gärna över den etablerade användningen av ordet positivism, eftersom den är så oerhört intetsägande, för att inte säga missvisande. Positivismen försöker begränsa de lovliga vetenskapliga metoderna och det är verkligen många som finner det allt annat än positivt. "Positivismen" borde då man säger nej till en massa väl etablerade metoder för kunskapsinhämtning snarare kallas negativism.

Att kalla den vetenskapsfilosofin för positivism är som att kalla högerpolitik för "right". Den sortens övertalningsdefinitioner är kul för de som är höger respektive "positivister", men mindre kul för de som är vänster och de som ogillar vetenskapsfilosofisk "positivism".

Viktigare är dock att ordet positivism så som Cornu använder det vore alldeles självklart om det inte vore för den tämligen korkade vetenskapsfilosofin som kallar sig positivism. Varför skall ett viktigt begrepp behöva stå tillbaka för att det finns ett korkat namn på en korkad idé inom vetenskapsfilosofin?

Stå på dig Cornu!

Många av argumenten här är väldigt svartvita, dvs antingen är man optimist och glad, eller pessimist och redo för självmord.
MIN tolkning av filmen är inte att man ska gå och deppa, och att allt går åt helvete, utan att allt går åt helvete om man håller för ögonen, öronen och skriker "allt är bra" för att man inte vill ta itu med de problem som trots allt finns (vare sig vi snackar världspolitik eller min hemekonomi).
Som alltid gäller det att hitta en balans. Man ska inte skrika "vargen kommer" hela tiden, men man ska vara medveten om att vargen finns, och kanske investera i ett bra stängsel eller i alla fall diskutera behovet av skyddsjakt. Bara för att det finns varg innebär inte det att alla småbarn automatiskt blir uppätna. Låtsas man att vargen inte finns däremot, kanske folk och fä stryker med i onödan. (fast nu var detta bara en liknelse, tänker inte ge mig in i den inflammerade vargdebatten i övrigt).
Det som filmen tar upp är den trend i samhället, som även jag tycker mig se, att man låtsas som att det inte finns några problem, eftersom problem i regel kostar pengar att lösa. Om man bortser från problemen kan man u hoppas att de blir någon annans problem, belastar en annan budget. Ta tågunderhåll och snökaos som exempel. Så länge det inte finns snö och så länge tågen lever på tidigare skött underhåll så är allt bra. Men förr eller senare träffar skiten fläkten, men jag blir ingen hjälte på jobbet om jag kräver pengar för underhåll NU.. bättre om jag kan visa mig effektiv och spara. Kanske har jag till och med befordrats när skiten väl träffar fläkten, och därför kan ge min efterträdare skulden.

Det är klart man ska vara positiv och ha ett glatt humör, men det är lättare att vara positiv och glad när man vet att man är förberedd och redo för framtiden. Att inte vara redo, och låtsas som att allt är bra, fast man VET innerst inne att det inte är så, är knappast hälsosamt – snarare ångestframkallande.

Cornucopia:

Alltså, jag köper alla de grundläggande delarna av resonemanget och tvivlar inte på att vi står inför stora problem. Det jag undrar över är om det inte finns några förslag på lösningar som är mer kollektivt orienterade? (Mina utsikter att göra mig skuldfri och självförsörjande inom det närmaste är nämligen ganska små.)

Cornu kan nog med fördel när han talar om positivism påpeka att han inte avser den vetenskapsfilosofiska teorin, tills de flesta har vant sig vid den innebörd som han avser. För det är klart att det lång tid framöver kommer vara akademiker som knorrar och gnyr när man använder ordet positivism på det sätt som Cornu gör. Det kan nog ta tio år innan alla har vant sig vid den nya innebörden.

# 14.00 och 16.28

Världssituationen vi befinner oss i är klart besvärlig och våra politiska partier klarar inte av att diskutera verkligheten sådan som den verkligen är. Vi skulle behöva ett sammanhang i vilka man kan diskutera verkligheten på ett både idealistiskt och realistiskt sätt. Det är tänkbart att Cornu skulle kunna driva en sådan diskussion, men om han inte klarar av att hålla tungan alldeles rätt i mun så kan det bli antingen för tungomålstalande pk-idealistiskt eller för rå-cyniskt. Det är bra att Cornu håller på med det han håller på med och jag vill vare sig se honom gå ner sig i ett pk-idealism-dike eller ett rå-cynism-dike. Men visst skulle vi behöva en intelligent diskussion av verkligheten sådan den faktiskt är och kan vara!