Rädsla + Kunskap = Respekt

592

“Inte rädd – bara förberedd” – Argus

Det finns många som undrar vad vi som lägger ner tankeverksamhet och aktiva förberedelser för peak oil, samhällstörningar och kriser är rädda för, och hur det är att gå genom livet och vara rädd. Men svaret är snarare att vi inte är rädda, vi försöker däremot vara förberedda.

Nedanstående är inte något jag läst i en bok, utan är egna slutsatser, formuleringar och saker man fått till sig under livet. Det finns säkert någon som redan kommit fram till detta på annat håll, akademiska avhandlingar, långa käcka böcker i självförverkligande etc. Men de har jag alltså inte läst.

I grunden finns det två faktorer som gör en människa rädd. Det ena är okunskap och det andra är känslan av avsaknad av kontroll över sin situation. Det man inte har kunskaper om kan man bli rädd för, men många väljer förstås den enklare lösningen strutsmetoden. Huvudet i sanden. Det man inte känner till kan man inte heller vara rädd för. En variant på strutsmetoden är att skaffa sig felaktiga kunskaper att saker är ofarliga.

Rädsla + Kunskap = Respekt
Bland det absolut farligaste vi omger oss av är trafiken. Men få av oss är speciellt rädda för trafiken, vilket är helt riktigt. För redan sedan vi lärde oss gå har vi fått lära oss hur man skall uppföra sig i trafiken och hur trafik och bilar fungerar. Vi har många år av erfarenhet av detta redan som barn och erfarenhet är också en väg till kunskap. Vill man vara cynisk kan man kalla erfarenhet för avtrubbning.

Istället har rädslan förvandlats till respekt. Vi vet att bilar oftast inte helt tvärt svänger upp på trottoaren och kan alltså gå orädda centimeter från något som lätt kan döda dig, men vi har samtidigt respekt nog för att inte kliva ut framför en bil.

Så om man börjar bli orolig eller rent av rädd för konsekvenserna av t ex peak oil så är den rätta vägen att skaffa sig kunskaper, vilket förvandlar rädslan till respekt.

Kunskap och information kan också användas för att genom att lära oss hur lite vi vet minska rädslan. Det är åtminstone något jag har burit med mig från militärtjänsten. Man skall inte spekulera eller sprida rykten, utan hålla sig till vad man faktiskt vet. Kunskap om underrättelseläget, även om det är uselt, minskar rädslan. Fria och motsägelsefulla fantasier och rykten leder till okunskap och med det rädsla.

Men det finns situationer där vi helt saknar kunskap och med det med all rätt måste bli rädda. Om någon kommer upp till dig på stan och drar en pistol och riktar mot ditt huvud så skall du bli rädd. Livrädd. För du saknar helt kunskap om vad den här personen är för någon eller vad h*n tänker göra.

Extra rädd skall du bli för att du dessutom saknar kontroll över situationen.

Respekt – Kontroll = Rädsla
Även om man via kunskap borde ha respekt istället för att vara rädd, så gör bristen på faktiskt eller upplevd kontroll över situationen att man kan vara rädd.

Bilisten som får sladd på motorväg och där bilen börjar snurra runt bör med all rätt bli rädd. Det saknas helt kontroll över bilen och nästan vad som helst kan hända. På samma sätt bör man bli rädd för mottrafikanter som uppför sig som galningar, eftersom du saknar kontroll över vad galningen tar sig för.

Man kan ha läst på och skaffat sig enorma kunskaper om t ex peak oil eller någon annan av våra kommande kriser, men saknar pga livssituationen kontroll över sitt eget liv eller för den delen händelseutvecklingen. Det kan i sin tur leda till rädsla, trots kunskap.

Som småbrukare och fårägare är mitt största rovdjursproblem korp och räv, som tar lamm. Kunskap har jag och jag har också kontroll. Eftersom jag i lammhagar får skyddsjaga den annars fredade korpen så har jag kontroll över situationen. Och räv får jag jaga preventivt större delen av året, förutom skyddsjakt. Jag behöver inte vara rädd för att vare sig korp eller räv skall decimera årets lamm. Däremot har jag stor respekt för dessa djur.

Det här kan man ställa i kontrast mot varg. Kunskaperna har jag, även om en del tror att jag är ute och cyklar. Men jag har inte kontroll. För myndigheterna har med hot om att använda sitt våldsmonopol begränsat möjligheterna att freda sig mot vargen. Vargjakten är ett sätt att få folk att känna att de har kontroll, men det räcker förstås inte. Pratar vi om landet i stort så är okunskapen mycket stor, men en del anser sig ha kontroll (t ex statsbor som knappast får varg runt husknuten, finns också ett stort inslag av strutsar) medan många både saknar kunskaper och upplever att de har en brist på kontroll över situationen. Resultatet är rädsla.

Vi har även investeringsaspekter på det här med rädsla. När börsen börjar rasa och investerare blir rädda för att de saknar kontroll, så säljer de sina aktier för att skaffa sig just denna kontroll. Pengar på bankkontot innebär att man får kontroll. Det samma kommer gälla när bostadsbubblan spricker. Många kommer uppleva att de saknar kontroll över situationen pga att de har för stora lån, och kommer bli rädda. Många känner redan idag att de saknar kontroll över situationen och blir rädda. Men första steget vid rädsla är förnekelse, så de som är rädda låtsas inte om att bubblan existerar. Nästa steg är ilska, dvs de blir arga på mig och andra som talar om bostadsbubblan, eller på bankerna som lurat dem att låna pengar etc.

De flesta av oss kommer hamna där när skuldbubblan, skuldkrisen, bostadsbubblan, finanskrisen, matkrisen, peak oil etc slår till. Vi kommer avyttra våra investeringar för att vi saknar kontroll och är rädda för att åratal av sparkapital skall utraderas. En del kommer stoppa huvudet i sanden.

Samtidigt visar Rädsla + Kunskap = Respekt att du som investerare måste läsa på och skaffa dig kunskaper om vad du investerar i. Läsa på om dina aktiebolag etc. För annars kan rädslan ta överhanden och du kan ta fel beslut.

Det samma gäller makrofaktorer. Att skaffa sig kunskaper om de kommande kriserna vi står inför är en metod för att få respekt och kontroll över den personliga situationen. Vi är alltså inte rädda för vare sig skuldkrisen, bostadsbubbla, finanskrisen 2.0 eller peak oil.

Man kan oavsett vad det gäller inte gå genom livet och vara rädd.

En del väljer strutsmetoden.

Andra väljer att skaffa sig kunskaper och försöka ha kontroll över situationen.

Och för att kunna ha kontroll över något behöver man ha frihet. Den som inte är fri blir rädd.

Tillägg: Föga överraskande, eftersom jag nämnde v-ordet ovan, så landar diskussionen i den sedvanliga pajkastningen. V-ordet väcker känslor. Kommentatorerna missar poängen. Även om folk är pålästa och vet och förstår att faran med v-djuret är begränsad, så känner de att de saknar kontroll eftersom staten begränsar deras frihet och möjlighet att agera. Då kommer rädslan. Då skaffar sig en del kontroll. En del via skjut, gräv, tig. Andra genom att börja skjutsa barnen till skolan (vilket man även gör när byn är hemsökt av björn) och inte låta dem gå fritt. Det handlar inte om huruvida det finns grund för detta, utan det handlar om en rädsla född ur den vanmakt som brist på kontroll innebär. Kan man ingjuta en känsla av kontroll över läget så kan man också få folk att sluta vara rädda.

Gäller inte bara v-ordet. När rättsväsendet tappar kontrollen över kriminaliteten blir folk rädda och skaffar sig egen kontroll via larm, väktare och att inte gå ut på kvällen, men när de känner att polisen behåller kontrollen över kriminella element så är man heller inte rädd och förändrar inte heller sina liv.