Så fick jag den andra refuseringen på mitt bokmanus.
Den här gången var det ett seriöst svar istället för ett standard copy-paste.
Vågar mig på två citat. “Jag tycker att du skriver med känsla och driv och den typ av research som detta verk representerar gör mig alltid lycklig” samt “du kan ämnet och du kan baske mig skriva”.
Men ej publicerbart i nuvarande form. Fick åtminstone seriös kritik på vad som brister, synpunkter som jag i stort instämmer med men uppenbarligen inte åtgärdat tillräckligt. Kanske lite för tekniskt och för mycket av det goda, bristande personskildringar även om åtminstone en karaktär var en favorit (G. för er som korrläst eller faktagranskat), bristande sinnesupplevelser (standardsynpunkt), kanske lite för hårt packad action. Det senare är iofs en smaksak. Jag älskar hårt packad action, ex när Neal Stephenson flippar ur i Bonanza-delboken i “The Confusion” eller klimaxet i Ian M Banks “Matter”. Fast det kanske kan bli för mycket när man stötvis packar halva boken hårt.
Gör om, gör rätt.
Skall förstås avslöja något om boken för varje refusering. Lät en bekant läsa nuvarande sida 252-254 i boken, som är tillräckligt isolerad för att inte avslöja för mycket, men ändå slänga ur sig en hel del frågor som man gärna kan vilja ha svar på. Utspelar sig ombord på ett flygplan någonstans över Nordsjön. Iaf så ville läsaren köpa boken när den kommer ut efter att ha läst sidorna.
Om den kommer ut kanske man bör tillägga.
10 kommentarer
Skicka ett utkast till ett förlag och skicka hela boken till en editor?
Du måste nog läsa lite litteraturhistoria om du inte redan gjort det. De flesta framgånsrika berättelser är inte speciellt nya, utan är omgörningar av redan bevisat framgångsrika berättelser. Lisbet Salander är t ex en mycket medveten konstruktion baserad på Pippi Långstrump (fast i svart), medan Gudfadern är en bearbetning av de grekiska gudasagorna. DaVinci-koden har också stora inslag av gudarnas kamp i Olympen, fast dekorerat med urban-legend rekvisita från Internet.
Varför måste boken mainstreamanpassas innan publicering, det tycker jag känns lite tråkigt.
@!Cornucopian
Går det inte att sälja en roman i första och andra upplag via olika förlag och ISBN-nummer?
Om det ginge så kan du ju självpublicera en första upplaga, eller en första del av boken och sedan försöka arbeta med förlag därefter.
Kan man inte köpa en pdf av dig? Jag lovar att inte sälja, låna eller sprida den vidare. Jag är ingen pirat.
/Tisgift
Det kommer finnas (minst) ett digitalt alternativ för den som inte vill läsa boken på äkta döda träd, iaf om jag självpublicerar. Det finns i så fall också en utgivningsplan.
Även om du själv inte är en pirat så kan PDF:er hamna på villovägar ändå, och då är skadan skedd. Man kan förstås också släppa den fritt och hoppas på frivillig efterhandsbetalning. Drömma går ju.
Anonym 11:20. Nej, varför måste den det. Däremot kan man ta till sig av kritiken och åtgärda de värsta bristerna och förbättra annat. Alla läsare är inte lika kräsna som förläggare är…
11:15. Det finns väl bara sju (eller åtta) olika berättelser man kan berätta. Man kan förstås kombinera ihop dem också, men i grunden är det samma berättelser.
Och ja, jag kan peka ut vilka grekiska förlagor eller vilka delar från Shakespeare (och andra) som mitt manus motsvarar. Har rent av bitit mig (hårt) i fingrarna för att inte slänga ur mig ett anpassat men mycket väl igenkännbart citat på en plats.
Betyder inte att det inte kan vara spännande eller underhållande. Och alla de sju berättelserna kan sluta bra eller dåligt (nåja, temat "tragedi" kan väl bara sluta på ett sätt).
Tisgift, vidare så kan man naturligtvis vattenmärka en PDF, men om din PDF då dyker på på TPB, skall jag då stämma dig, en kund? Tror inte det. Sådant gör jätten glufs-glufs. Man stämmer inte sina kunder.
Kolla in John Kennedy Toole, författare till den (numera) världsberömda boken "A Confederacy of Dunces". Boken blev refuserad ett stort antal gånger (tolv tror jag) av diverse förlag, han blev svårt deprimerad och begick självmord. Långt efter hans död blev boken utgiven, och han tilldelades Pulitzer-priset postumt.
Tror dock du är av lite hårdare virke :-)!
Ett dussin refuseringar är väl ingenting. Nej, jag har utgått från att jag blir refuserad, jag har "skickat in till refusering". Numera kan man ju självpublicera. Boken kan också vara lite för svårsmält för många förläggare, kanske lite för kontroversiell om den hade fått ngn bredare uppmärksamhet. Debatt på Internet lär det bli i det lilla iaf. Det är jag helt säker på.
Om du räknar med att bli refuserad så kan du ju vara glad att du bara får ett refuseringsbrev och inte två (det andra för ett eventuellt framtida manus!). Att det bara skulle gå att berätta sju eller åtta olika berättelser låter inte rimligt.