SEB

Public Service/SR:s radioprogram Kaliber uppmärksammar att bedömt 25 000 svenskar fortfarande är kvar i skuldträsket sedan 90-talskrisens bopriskrasch. Personerna får helt enkelt inte skuldsanering, utan blir sittande i ett livslångt skuldträsk.

Skuldsanering, dvs att leva på existensminimum i nio år, medan man betalar all sin inkomst till fordringsägarna och sedan få sina skulder strukna, förutsätter att fordringsägarna godkänner skuldsanering. Och godkänner man en skuldsanering kommer man få en kreditförlust. Banker vill förstås på pappret hålla nere kreditförlusterna, speciellt i bostadsmarknaden med sina konstruktioner av säkerställda obligationer och annan upplåning till den trygga och kreditförlustfria svenska bolånemarknaden. 

Så länge man inte skriver av en skuld genom skuldsanering kan skulden fortfarande stå som en tillgång i bankernas bokföring och banken ser inte ut att ha förlorat något. Tvärt om växer skulden med räntan, som då restskulder förvandlas till blancolån förstås inte är vare sig förhandlingsbar eller 1.5%.

Så en del av de som brände bort sig ekonomiskt när bostadspriserna kraschade på 90-talet går fortfarande skuldsatta.

Kronofogden Johan Krantz säger till Kaliber att det rör sig om bedömt 25 000 personer, men kan vara fler.

Kaliber tar fram exemplet Anders, som tvingades sälja sin bostad när priserna kraschade och nu sitter på sex miljoner i skuld efter att ränta lagts på ränta på den restskuld runt miljonen han blev sittande med.

SEB:s Annika Falkengren kallar det hela för att underlätta för de skuldsatta.

”Annika Falkengren som är vd på SEB menar att bankerna ändå försöker underlätta för dem som har svårt att betala för stunden genom att bland annat kapitalisera räntan, det vill säga skjuta upp betalningen av räntan som i stället läggs på skulden som då växer.”

Fenomenet uppmärksammar att helt avgörande vid en den kommande svenska kraschen för nuvarande bostadsbubbla är förmågan att lyckas sitta kvar i sin bostad till varje pris.

Tvingas du sälja förvandlas restskulderna till blancolån med hög ränta och amorteringskrav på kanske högst 10 år, samtidigt som du måste betala hyra för en annan bostad. I verkligheten kan det dessutom bli extremt svårt att alls få en ny bostad om du har fått betalningsanmärkningar från banken.

Beloppen är skyhögt mycket högre idag. En lägenhet som på 90-talet kostade en halv miljon kanske kostar fem miljoner idag. Säg att man sitter med 4 miljoner i skuld, tvingas sälja (pga skilsmässa, arbetslöshet, sjukskrivning – en olycka kommer sällan ensam) för 2 MSEK. Kvar blir en restskuld på 2 MSEK, som beläggs med kanske 10% i ränta och 10 års amortering, dvs en kassaflödespåverkan om 33 000:- SEK i månaden initialt. Samtidigt ska man också betala för en ny bostad.

Det tål att upprepas – köp en bostad du faktiskt har råd med, samtidigt som du ska kunna bo i den i 10+ år, då du kan bli inlåst i den när bostadspriserna kraschar. Säkrast är det också att endast köpa en bostad om man är singel, och därmed åtminstone eliminerar risken att tvingas sälja med förlust på grund av skilsmässa.

Betydligt fler än 25 000 drabbades och blev bolånetorskar på 90-talskrisen. Några har dock återhämtat sin ekonomi, men jag vet också att det finns bloggläsare som varit barn i dessa familjer, som drabbades mycket hårt under lång tid. Och det är just utsatta som kommer drabbas hårdast även denna gång – barn, arbetslösa, sjukskrivna och skilsmässor. Och antagligen ganska många egna företagare.

Men så länge är det rätt in i kaklet som gäller. Låna som om det inte finns någon morgondag. Trots allt har alla som kommit in på bostadsmarknaden efter 1996, dvs i princip de som är under åtminstone 40 år idag, aldrig varit med om en krasch och är inte det minsta oroliga.

Inslaget i Kaliber nedan.