PBN

Nej, det var inte felstavat för en gångs skull. Bakken med dubbel-k är en jättelik geologisk formation som sträcker sig över de amerikanska delstaterna Montana och North Dakota, samt en bra bit in i kanadensiska Saskatchewan.

Oljan i formationen är av utmärkt kvalitet, lätt, söt olja av den sort som det betalas bäst för. Finolja helt enkelt. Däremot har oljan inte varit möjlig att utvinna kommersiellt förrän de senaste åren. Hela Bakken påstås kunna innehålla hundratals miljarder fat olja, men den potentiella utvinningsgraden är mycket låg. Medan det totalt skall finnas mellan 200 och 500 miljarder fat olja, så kan reserverna bara räknas som upp till potentiellt 4.3 miljarder fat, eller 51 dagars världskonsumtion. Det rör sig om en utvinningsgrad på någon procent. Läs gärna mer hos Wikipedia.

Vi pratar alltså inte om konventionell olja, men likväl mycket lönsam olja för bolagen som verkar där nu. Bland annat visar man upp imponerande träffsäkerhet i borrningarna. Exempelvis så borrade mitt portföljinnehav Crescent Point Energy Corp (TSX:CPG) 43 borrhål i Bakken det senaste kvartalet, och med 100% träff. Crescent Point gjorde för övrigt ytterligare ett förvärv igår, och fortsätter expandera i hög takt.

Fokuserar man på den kanadensiska sidan gränsen så domineras utvinningen av Petrobakken (TSX:PBN), som är en sammanslagning av Petrobanks (TSX:PBG) inmutningar och Tristar (fd TSX:TOG, numer avnoterad).

Vill man specifikt vara exponerad mot Bakken-fälten, så är det Petrobakken som gäller. Bolaget delar även ut 0:08 CAD per månad, vilket vid senaste slutkurs på 32 CAD innebär ganska exakt 3% i utdelning i helårstakt. Nu har förstås bolaget precis bildats ur Petrobank och Tristar, så man har än så länge bara gjort en utdelning, men lär fortsätta eftersom Petrobank är en majoritetsägare och använder utdelningarna till att finansiera annan verksamhet.

En annan relativt tungt exponerat alternativ är tidigare nämnda Crescent Point, även om bolaget också har annat än Bakken. Men av 61 borrade hål under det senaste kvartalet var 43 som sagt i Bakken. Glöm nu bara inte att det är mycket skrik för lite ull, enskilda källor producerar inte mycket olja och kräver knätrolleri som spräckning av berg och horisontella brunnar för att alls få fram någon olja. Så det är inte många hundra meter mellan varje brunn. Bra bilder på hur det kan se ut finns på Petrobakkens hemsida.

Bakken hypades även av energikommentatorn Bill Powers i helgens Financial Sense, även om han förstås inte nämnde några specifika bolag, vilket lett till en ökad frekvens av sökningar på just Bakken här på bloggen.

Dagens Industri uppmärksammar att Kanada är det västland som klarat finanskrisen bäst, och även ser ut att återhämta sig snabbast. Allt är dock relativt, skogsindustrin i Kanada blöder ur alla kroppsöppningar, någon man kan följa hos Independent Forester.

Men framför allt så kan det vara tryggare på norra sidan den amerikansk-kanadensiska gränsen. Det finns förstås bolag även i USA, men det politiska klimatet med eventuell framtida straffbeskattning av oljebolag gör det tryggare i Kanada.

Idag kommer även OECD-ländernas, inklusive Sveriges, energivakthund IEA ut med sin årliga rapport. Vi får se vad de säger. De har tidigare kraftigt sänkt sin potentiella globala produktionsestimat, från fria fantasier om 120 miljoner fat per dag till 105 miljoner fat per dag. Men flera anonyma källor inom IEA har enligt The Guardian läckt att IEA konstant medvetet överdriver siffrorna efter påtryckningar från USA. Alternativet, dvs berätta sanningen om peak oil och att vi knappast ens någonsin kommer kunna producera mer olja än idag, skulle riskera att orsaka total panik och en krasch i ekonomin.

Men man kan fundera på om inte marknadens aktörer redan genomskådat detta, och det är därför som oljan nästan kostar 80 USD mitt under den värsta ekonomiska krisen i modern tid.

Vi får se om vi haft peak IEA, och hur mycket man vågar sänka från 105 miljoner fat.

Kjell Alekletts energiforskningsgrupp i Uppsala har för övrigt precis släppt en ny rapport om peak oil som finns att läsa på nätet. Den kommer också publiceras i Energy Policy, och har alltså genomgått vetenskaplig peer reveiw. Det är just en analys av IEA:s fantasier från förra årets rapport.

Ett citat:

“In summary, we find the production outlook made by the IEA to be problematic in the light of historical experience and production patterns. The IEA is expecting the oil to be extracted at a pace never previously seen without any justification for this assumption.”

I övrigt plockar man bit för bit sönder varenda en av IEA:s prognoser för framtiden. Det är förstås ingen slump att man publicerade detta dagen innan IEA:s World Energy Outlook 2009.