försvarsmakten

Den tidigare riksdagskvinnan Annika Nordgren Christensen (mp) har av regeringen utsetts till att utreda någon form av återinförd värnplikt, för att lösa Försvarsmaktens rekryteringsproblem. Men med dagens smala försvar fyller inte värnplikt något behov och blir dessutom djupt orättvist.

Det svenska försvaret ska omfatta ca 22 000 GSS – gruppchefer, soldater och sjömän – som idag kan vara kontinuerligt anställda GSS/K, tidvis anställda GSS/T eller pliktplacerade GSS/P. Det senare kan ses som en återinförd värnplikt, där GSS/K eller GSS/T som sagt upp sig ändå kan krigsplaceras som GSS/P. Med den nya utbildningen GU-NY ska man utbildas (med lön) i 10-12 månader och därefter nå full kompetens i sin befattning, och om man väljer att inte ta anställning kan man alltså placeras som GSS/P. Detta kan kallas för en frivillig värnplikt.

Grovt räknat kan man säga att en årskull ungdomar är 100 000 personer, varav 50% av vardera könet. När vi förr kallade in 40 000 värnpliktiga till utbildning varje år, i princip uteslutande män, så gjorde alltså 80% av alla män värnplikten och de som inte gjorde detta brast ofta i lämplighet. Det kan sägas varit ett rättvist system. När i princip alla, utan fysiska eller psykologiska funktionshinder alternativ annan olämplighet som kriminalitet, gjorde värnplikten, så kunde man inte klaga på att detta skulle vara orättvist.

Naturligtvis var det orättvist mot män, där t ex 70-talister som jag tappade ett helt års pensionsintjäning och löneutveckling kontra kvinnor i samma ålder, som snabbare kom ut på arbetsmarknaden. När pensionsreformen genomfördes hamnade åtminstone jag i ett glapp där jag inte fick pensionsersättning för värnpliktsutbilningens tid.

Försvarsminister Hultqvist (s) pratar nu om exempelvis tio års krigsplacering efter framtida värnpliktsutbildning. Det betyder att man vid 100% värnplikt idag skulle behöva utbilda 2 200 värnpliktiga GSS om året. 

Sverige 2015+ är ett jämlikt land, där vi inte kan utesluta halva befolkningen från värnplikttjänstgöring på grund av deras könsorgans utformning. Kort sagt har vi 100 000 unga vuxna, varav 2.2% ska tvingas göra värnplikten. Det är ett djupt orättvist system.

Att mönstra 100 000 personer varje år, för att plocka russinen ur kakan, kostar också stora summor. Kostnaderna för mönstring var acceptabla när man mönstrade 50 000 om året och tog ut 40 000 till tjänstgöring. Att mönstra 100 000 för att ta ut 2 200 är extremt dyrt per tjänst, allt annat lika 36x så dyrt per tjänst.

Med dagens smala Försvarsmakt fyller inte värnplikt något behov, innebär kostsam mönstring och är djupt orättvist.

Istället behöver Försvarsmakten göra sig attraktiv som arbetsgivare. Höj soldatlönerna kraftigt, ta bort kravet på utlandstjänstgöring (som man kan ducka genom att inte ta anställning som GSS/K eller GSS/T) annat än för specifika förband man kan välja att söka till, och ge andra incitament, som civila behörigheter från GU-NY (körkort, tungt körkort, skyddsvaktsutbildning mm mm) och t ex gräddfiler till högre utbildning. 

Genom en gräddfil till högre utbildning kommer man också attrahera just begåvade och ambitiösa personer. Dedikera 2 200 högre utbildningsplatser varje år till personer som gjort GU-NY. Låt rekryten välja vilken högre utbildning vederbörande vill läsa efter färdig militär utbildning, om det så är läkarlinjen trots medelmåttiga betyg – allt man uppfyller behörighet för (godkända betyg i rätt ämnen) ska vara sökbart med gräddfil. Är man inte duktig och ambitiös nog klarar man ändå inte utbildningen, gräddfil till trots. Men man har chansen.

Andra möjliga incitament kan vara skattelättnader för krigsplacerade. Dels ett kraftigt höjt grundavdrag under krigsplaceringstiden, och dels en lägre arbetsgivaravgift som gör krigsplacerade mer attraktiva att anställa. Exempelvis kan man sänka skatten med 10% (inte tio procentenheter) för den krigsplacerade, vilket kompenserar inkomstbortfallet som värnpliktutbildningsåret innebär.

Värnplikt förutsätter att en stor del av Sveriges unga vuxna årligen tas ut till värnplikt. Annars blir det ett grovt orättvist och orättfärdigt system. Inte ens om Sverige dubblar sitt försvar de kommande tio åren kan man motivera tvångsplacering av några procent av en årskull (4.4% vid dubblering av försvaret).

Att lagstifta fram ett (dyrt) tvång för att man inte lyckas vara en attraktiv arbetsgivare är inte rätt väg att gå. Lägg pengar som skulle gå till mönstring och reklamkampanjer på en ordentlig soldatlön under och efter utbildningen istället. Och acceptera att många kommer välja GSS/P-placering.

Den som drömmer om värnpliktens tid där alla pojkar fick bli män och lära sig lite hyfs är folkhemsromantiker eller rent av folkhemsfundamentalist, och saknar förståelse för den verklighet vi lever i idag. Men visst, om vi tjugofaldigar svenskt försvar kan värnplikt åter bli aktuellt. Men det finns ingen som talar om det, inte ens folkhemsfundamentalisterna.

En annan fråga är att värnpliktsanläggningarna lagts ner och det skulle kosta 100-tals miljoner kronor att återskapa eller nyuppföra kaserner för värnpliktiga. Lägg de pengarna på soldatlöner istället.

Det finns ett argument för värnplikt och det är att dessa inte är anställda och alltså kan tvingas göra fältdygn, övningsdygn, jobba 24h per dygn etc under utbildningen, utan att man bryter mot några arbetsmiljölagar. Men är det rätt?

Twitterpseudonymen Cylinderhatt påtalar att avhoppen från utbildningarna försvårar rekryteringen till förband. Att belägga utbildningstiden med plikt skulle göra att man inte bara kan släppa och ge upp.