Swedbank har definierat om sitt boprisindex. Tidigare innebar index 100 att 15% av bruttoinkomsten gick till boendet, men nu har man definierat om indexet till att 30% av disponibel inkomst ska gå till boende i normalläget. Effekten är att acceptabla boendekostnader räknats upp med ca 50% och att Stockholms index gått från negativa 82 till positiva 123, och placeras i mitten trots att Stockholmarna verkar betala högst andel av sin inkomst till boendet.
Latest in bostadsbubblan
Jag har länge påtalat att siffrorna om inflyttningen och befolkningsökningen i Stockholm är kraftigt överdrivna och feltolkade, och inte kan ligga till grund för någon bostadsbrist eller priskrig på bostadsrätter. Denna bild bekräftas nu av konsultbolaget WSP, och uppmärksammas i Dagens Samhälle.
Fackförbundet Unionen (fd SIF) uppmärksammar att den sänkta reporäntan inte kommer företagen till del, då dessa inte får sänkta räntor. I praktiken bidrar alltså Riksbankens räntepolitik bara till att blåsa upp bostadsbubblan och skuldsätta hushållen långt upp över öronen i sin tävling om vem som kan skuldsätta sig mest för en redan existerande bostad. Någon hjälp för företag i behov att investera och skapa jobb är inte reporäntans nollränta.
I den pseudovetenskapliga1. holmgången mellan professor Lars Jonung och Lars E O Svensson fortsätter uppmärksammas av Schibsted/SvD. Idag bekräftar Lars E O Svensson att om bostadspriserna går ner har vi en bostadsbubbla.
Hos Bonnier/DI uttalar den norska oljefondens Norheim Kjaer att ”vi är i en historisk obligationsbubbla”. Det innebär också att vi har både bostadsbubbla och börsbubbla, rent av tillgångsbubblor över hela brädet.
En obligationsbubbla innebär att värderingen av obligationer nått bubbelnivåer. Höga värderingar av obligationer innebär låga räntor. Låga räntor innebär att man i fartblinda bostadsmarknader som Sverige belånar sig långt mer än man hade gjort om det inte förelåg låga räntor. Därmed bekräftas bostadsbubblan och skuldbubblan.
Bubbellåga räntor innebär också att det är billigt för företag att låna och att kraven på avkastning från aktier är lägre. Det ger två effekter – dels förbättras det bokföringsmässiga resultatet för företagen i och med att ränteutgifterna är lägre, dels skickas aktiekurserna ovanpå detta upp eftersom kraven på direktavkastning och lönsamhet blir lägre i takt med lägre räntor. Vi har därmed även en börsbubbla. Den syns som höga p/e-tal på börsen, men när obligationsbubblan spricker så kommer företagens vinster falla och önskade p/e-tal också falla. Tillsammans kan börsen gå ner rätt rejält.
Återstår dock att se när obligationsbubblan spricker och ränteläget normaliseras igen. Ett alternativ är förstås en permastagnation där västvärldens ekonomier blir allt mer irrelevanta som annat än spekulationsobjekt i tillgångsbubblor.
Fast bubblor spricker alltid. Förr eller senare.