Förra veckans fråga var hur många som lyssnar på Financial Sense. 32% av läsarna har gjort det någon gång, och 26% är nog att anse som regelbundna lyssnare.

Veckans fråga är vad du har för amorteringstakt på din bostad, med tanke på förra veckans boendetema. Som vanligt kan jag inte se vem du är eller var du sitter, så för mig är ditt svar helt anonymt.
Latest in bostad
Någon gång i veckan dimper det ner något pressmeddelande eller lite snäll information om något från en PR-byrå i min mailbox. Tydligen finns det de som anser att bloggosfären är en intressant kanal för att få ut sitt budskap, eller åtminstone min blogg. Eller lite repliker från någon informationsavdelning, som tycker jag missuppfattat något. Det känns ju alltid bra för egot när man får uppmärksamhet från riktigt folk.
Eftersom jag har en tendens att kalla koskit för koskit så brukar jag ignorera det som dimper ner i brevlådan. Jag är ju ingen lat journalist som gärna får en färdig artikel i knät så han eller hon kan dra till Restaurang Murveln och dricka rödtjut resten av dan. Fast nu tänkte jag göra undantag. Ett av våra större försäkringsbolag har låtit en PR-byrå ”ta del av en undersökning”, som de tyckte var intressant och skickade till mig.
Det handlar om de stackars kvinnor som har en tendens att överleva sina män, men saknar efterlevandeskydd. Dels lever ju kvinnor över 65 års ålder tre år längre än män generellt, och dels så gängar ju sig många kvinnor med några år äldre män. Försäkringsbolaget konstaterar att i åldern 65 – 79 år, så är det 3.5 – 4.1x så många kvinnor som blir änkor än män som blir änklingar. Iaf enligt försäkringsbolaget ifråga.
Eftersom det handlar om ett försäkringsbolag så föreslår de förstås att man skall ta till ett antal försäkringslösningar eller pensionssparande för att kompensera kvinnorna som överlever sina män.
Men med tanke på veckans boendetema, så finns det ju ett bättre sätt. Vi tar det igen. Amortera. Bort. Lånen. På. Bostaden.
Pensionssparande, fondsparande, försäkringar etc innebär alltid att någon tärande part skall ta ut förvaltningsavgifter eller vinst på dina pengar, och med någon procent som försvinner till försäkringsbolaget varje år så blir det rätt många slantar över tiden. När du amorterar är den enda som gör någon vinst du själv. Vartenda öre går oavkortat till er själva, inga förvaltningsavgifter, ingen vinst för någon annan. Och eftersom bostadsräntor är högre än riskfria räntan, så klår amorteringar även den.
Gärna en bra privat pension, men först en avamorterad bostad!
Dels blir det ingen panik med att sälja bostaden när livspartnern sedan 30-50 år tillbaka går och dör, det är nog med kaos, förtvivlan och sorg ändå. Dels kan bostaden säljas och bytas mot en mindre, med en rejäl slant emellan om man väljer att göra detta.
En annan aspekt är om man verkligen tror att försäkringsbolaget man väljer överlever i 50 år, och inte alla livslånga inbetalningar går till spillo vid t ex en konkurs pga finanskris. Bostaden din äger du oavsett, så länge det inte blir en kommunistisk revolution.
Så kvinnor, kryp upp i soffan hos er man, bit tag i örat på honom och viska hest ”du kommer dö före mig, borde vi inte öka amorteringarna på huset”. Trevlig fredagskväll!
Undrar varför jag inte fått ett enda pressmeddelande eller PR-byråpåstötande om att man bör amortera? Kanske därför att det inte finns någon annan än den som amorterar som tjänar på det? Inte vara sura för ovanstående, all publicitet är bra publicitet. Eller hur?
I övrigt har bloggandet korsat över med verkligheten mer idag. En översättare hittade vår lilla debatt om bra översättning av deleveraging, där ni ju röstade fram hävstångsminskning eller överbelåningsreglering som bästa alternativ. Översättaren valde överbelåningsreglering, och tackar så mycket.
Man brukar säga att den rike köper sig inkomster medan den fattige köper sig utgifter. Det är lite en fråga om hönan eller ägget. Köper man sig utgifter så blir man över tiden fattig, medan den som köper sig inkomster blir rik över tiden.
Speciellt gäller detta när man lånar pengar. Man kan låna pengar till att köpa sig inkomster, t ex köpa ett hyreshus, vindkraftverk eller ett företag etc. Det ger förhoppningsvis inkomster som överstiger kapitalkostnaden. Men det senaste decenniet har det blivit allt mer populärt att låna för att konsumera, att låna för att köpa sig utgifter. Exempelvis en platt-TV, för att dra fram en gammal käpphäst. En platt-TV är en utgift. Du behöver betala TV-licens, eventuella extra kanaler, och den drar ström. Och framför allt så drar den tid. Den kostar alltså bara pengar.
Men man ser aldrig någon göra en lönsamhetskalkyl för en TV eller en soffa. Skall det däremot köpas ett nytt värmesystem till huset, då skall man minsann helt plötsligt titta på lönsamheten.
Nu kör jag boendetema denna veckan så det är just huset och bostaden vi skall titta på nu.
En bostad är en utgift, men alla behöver någonstans att bo, så det får vi väl leva med.
Kostnaderna för boendet kan delas upp i tre delar, kapitalkostnader, driftskostnader och underhållskostnader. När man går till banken för att finansiera bostadsköpet tittar man på kapitalkostnaden och driftskostnaden.
Men underhållskostnaderna nämns aldrig.
Kanske skulle det inte framstå som så billigt med en bostadsrätt kontra en hyresrätt om man lade in underhållskostnaderna. Hyr man en lägenhet så står hyresvärden för underhållet, men som innehavare av klubbmedlemskap i en bostadsrättsförening får du själv så för underhållet av lägenheten.
I dagens slit- och slängsamhälle är väl tanken att man skall sälja bostaden innan man behöver göra något underhåll, och låta någon annan ta problemet.
En mer korrekt variant är att man bygger upp en reparationsfond där man fonderar medel för underhållet. Alternativt så amorterar man detta belopp extra, utöver de ordinarie amorteringarna som jag fick skäll för igår. Då får man ta mössan i hand och gå till banken och ta upp nya lån när det behövs underhåll. Risken är förstås att detta sker i en lågkonjunktur och banken är ovillig att låna ut pengar. Har man istället fonderat pengarna så är man alltid fri att göra nödvändigt underhåll. Dessutom har man då pengar att ta av när det är lågkonjunktur och hantverkare är billigare pga mindre byggande. Lite surt att se ROT-avdraget återinföras men inte kunna få lån från banken just nu.
Kanske är en bra variant en kombination. Amortera hälften av reparationsfonden, och fondera andra halvan.
En väldigt enkel kalkyl över underhållsbehovet följer nedan. Många siffror är väldigt grovt skattade och innehåller inte arbetskostnad för enklare saker. Och det handlar inte om några tvättmaskiner från Miele eller vitvaror från Gaggenau här, utan oftast de enklaste modellerna. Köket är ett vitt standardkök med släta luckor. Dessutom har jag inte räknat på omtapetseringar, slitage på golv mm. Under livslängden för en tvättmaskin skall den oftast repareras 2-3 ggr innan man ger upp, och sådana löpande reparationer har jag inte heller tagit med här.
År avser livslängd. Lämna gärna bättre prisuppgifter i kommentarerna, ex vad det kostade att lägga om taket på ditt hus eller vad det kostade att byta gamla rör.
För både villan och bostadsrätten
Tvättmaskin 6000:- 15 år 400:- per år
Torktumlare 6000:- 15 år 400:- per år
Köksinredning 100 000:- 25 år 4000:- per år
Kylskåp 6000:- 15 år 400:- per år
Frys 6000:- 15 år 400:- per år
Diskmaskin 4500:- 15 år 300:- per år
Spis 6000:- 15 år 400:- per år
Kakel badrum 60 000:- 30 år 2000:- per år
Badkar/duschkabin 3000:- 20 år 150:- per år
WC 2000:- 20 år 100:- per år
Tvättställ 2000:- 20 år 100:- per år
Summa: 8250:- per år, 687:- per månad
För villan
Värmesystem/panna/varmvattenberedare/värmepump 50 000:- 20 år 2500:- per år
Omläggning tak 100 000:- 40 år 2500:- per år
Hängrännor och stuprör 15 000:- 30 år 500:- per år
Målning fasad 50 000:- 10 år 5000:- per år
Fönster 15st 45 000:- 30 år 1500:- per år
Rörledningar 50 000:- 20-70 år 1000:- per år
Omdränering 50 000:- 25 år 2000:- per år
Ytterligare ett WC-rum 200:- per år
Summa: 15200 per år, 1266:- per månad
För den fullutrustade bostadsrätten behöver alltså en reparationsfond ligga på åtminstone 700:- SEK i månaden. För villan behövs åtminstone 2000:- SEK per månad. Jag har sett siffror på allt från 1500:- till 5000:- i månaden för en villa, och min uträkning här är i underkant. Många värmepumpar håller t ex bara 7-10 år, inte 20 år som i mitt exempel, och kan dessutom kosta lite mer än 50 000:-. Här kan det för övrigt finnas en fördel med lågenergihus eller passivhus, som eventuellt kan ha lägre kostnader för underhåll av värmesystemet. Men det är inte säkert. För att uppfylla normer och krav kring ventilation så har de oftast någon form av värmeväxlare eller frånluftsvärmepump, och är det något som går sönder så är det sådana.
Det skiljer sig förstås lite mellan olika villor. Bor man på landet har man t ex vattenpump som går sönder, eget avlopp med infiltration som måste grävas om vart tionde år.
Hur många villaägare lägger undan 2000:- SEK varje månad? Och hur många av de som innehar lyxiga nybyggda bostäder lägger betydligt mer för att kunna ersätta lyxinredningen i kök, tvättstuga och badrum?
För en klubbmedlem i bostadsrättsförening slutar det inte där. Det externa underhållet ligger hos föreningen, och betalas via månadsavgiften. Men många föreningar amorterar inte ens sina lån. När fasaden behöver göras om och balkongerna bytas så kan det bli en mindre angenäm överraskning för klubbmedlemmen i form av höjda avgifter.
Traditionellt har man amorterat ordentligt på sin bostad, och då har inte reparationskostnader varit ett problem. Kanske är det därför få bryr sig om att ta med detta i boendekalkylen? Eller så är det kortsiktig tillfredsställelse och statusjakt som råder istället för långsiktigt tänkande.
När du tycker att det är billigt att låna några miljoner utan amortering till en bostadsrätt istället för att hyra, glöm inte det framtida reparationsbehovet.
Eftersom folk blev så fly förbannade på morgonens inlägg om den pysande bostadsbubblan och att jag hade åsikten att man inte bör köpa något man itne kan amortera bort på säg 20 år, så har jag bestämt mig för att fortsätta göra folk förbannade hela veckan. Minst en har kommenterat att hon nu slutar läsa min blogg, så vi får väl se om det är några läsare kvar när veckan är över.
Det blir alltså bostads- och boendetema denna veckan. Jag skall försöka prestera ett relaterat inlägg om dagen.
Att det gör ont när man trampar på ömma tår beror på att tårna redan var ömma. Ni skall nog fundera på varför tårna var ömma från början istället för att skjuta budbäraren. Nu blandar jag ihop budbärare och ömma tår också. Alltid retar det någon.
Jag har förstås inga speciella kvalifikationer, har bara en normal ”boendekarriär” bakom mig, en gammal byggnadsingenjörsutbildning och kommer från en släkt av fastighetsägare, byggentrepenörer och byggherrar. Själv har jag som barn bott i både villor och hyreslägenheter, och sedan på egen hand bott i hyresrätt, bostadsrätt, villa och gård, med och utan belåning, men förstås alltid med rejäl amortering vid lån. Någonstans i mixen har jag rent av ägt hyreshus och även jobbat på bygge. Men jag har aldrig bott i husvagn, kolonilott, tält, sommarstuga, ockuperat hus eller varit inneboende eller hemmaboende vuxen, så det finns många luckor.