Sopenergifällan

Vårt samhälle bygger i mycket på den felaktiga tron på evig ekonomisk tillväxt. I en ändlig värld med ändliga resurser så är det förstås inte möjligt att låta ekonomin växa för evigt. Mest akut är peak oil, som antagligen inträffade någon gång de senaste åren, och innebär att oljeproduktionen och därmed oljekonsumtionen för alltid kommer minska och med det krymper ekonomin. Sedan kommer peak gas och peak coal.

Krympande ekonomi ger t ex upphov till mindre sopberg. I sopeldarmecka i Västsverige har det nu orsakat problem. Den kommunala fjärrvärmen i t ex Göteborg får inte tag med tillräckligt med sopor för att värma Göteborgarna. Sopor, som för övrigt mest består av pappersprodukter eller plast, dvs olja. Man tycker att de kunde kompensera genom att göra rökplymen från fossilgaskraftvärmeverket Rya ännu större. Ett kraftverk som släpper ut mer CO2 än Göteborgs samlade biltrafik.

Istället skall man ta till det miljövänliga knepet att med lastbil och sjötransporter frakta 40 000 ton sopor från Norge och Holland. Dessa länder fnittrar nog förtjust över att få bra betalt för soporna, och slippa få eventuella utsläpp på sin mark.

Det är förstås glädjande att vi slänger så pass mycket mindre förpackningar och prylar i spåren av finanskrisen. Men samhället är byggt kring tillväxt och konsumtion, även uppvärmningen av bostäder.

Glädjande nog finns det förnyelsebar energi att ersätta sopförbränningen med, t ex biomassa från skogen. Det finns 100 000-tals ton med avverknings- och gallringsrester i de svenska skogarna som bara ruttnar hel i onödan. Det finns nämligen ett problem med volymer. Från mindre, ofta självverksamma, gallringar eller avverkningar så blir det för lite sk GROT (grenar och toppar) för att skogsbolagen eller energiinköparna skall vara intresserade. Systemen för biobränsle ur skogen är nämligen byggda runt de stora avverkningarna och de maskiner som används kräver stora volymer för att det skall vara värt ansträngningen.

Här finns iaf en möjlighet att kraftigt öka uttaget av biomassa, om någon satsade på småskalig utrustning och vi fick se högre energipriser. I delar av Sverige, iaf norröver, så betalar sig sk energived bättre än massaved. Det kan alltså redan idag vara mer lönsamt att sälja prima massaved till storskalig förbränning.

I Södra (med versaler, inspirerat av oligopolet Södra) Sverige är man dock inte så intresserad av sånt. Södra är inte intresserad av att göra klena förstagallringar med energiklipp istället för att göra massveduttag. Fast nu är man inte längre intresserad av massaveduttag heller. I ett utskick från skogsbruksområdet så begränsar man kontrakt under resten av året till att gälla högst 50 m3fub (50 kubikmeter fast ved under bark) barrmassaved, 25 m3fub lövmassaved och 25 m3fub normaltimmer per skogsägare. Större volymer drar man av ännu mer på priset än de nyss genomförda prissänkningarna. Man stoppar också helt inköpen av sk klentimmer (kubb och sparr), som använts för att få upp timmervolymerna under högkonjunkturen.

Sitter man med stora högt belånade ägor så kan det där göra att konkurserna och/eller försäljningarna av skog faller i backen som regn på midsommarafton. Med det ytterligare prisavdraget vid större volymer, istället för som tidigare prispåslag på större volymer, så äts marginalen vid gallring helt upp och den enda som tjänar något blir entreprenören och Södras anställda.

Jag har också indikationer på att Södra försöker ducka ingångna gallrings- eller avverkningskontrakt med avtalat högre pris och skjuta dem på framtiden. Skogsbranschen är fantastisk. Det finns ingen annanstans där man som leverantör helt sitter i händerna på inköparen, som också är entreprenören, och som är både en logistisk och planeringsmässig mardröm. Några besked om när en avtalad gallring skall ske kan man kanske få med en precision på 6-7 månader, och hämtning av uttaget virke kan dröja i månader, och med det utbetalningarna.

Men något energiuttag istället för massa är det förstås inte tal om.

Poängen relaterat till sopenergi är att när Södra drar i handbromsen enligt ovan så kommer snart tillförseln av biomassa till kraftverken och fjärrvärmeverken i Södra Sverige att strypas. Nästa vinter kommer priserna dra rejält, då det kommer bli brist på bränsle för alla de där kommunala biobränslefjärrvärmeverken, som precis som sopeldarna förutsatt evig ekonomisk tillväxt för att få tag på bränsle. För nu skall det varken gallras eller avverkas i Södra Sverige. Så små uttag som 50+25+25 m3fub kommer göra att man inte är intresserade av att ta hand om GROT:en. Och situationen ser nog liknande ut på andra håll.

Har man tur är man en liten skogsägare och kan därmed klara sig på att leverera de där 100 kubiken fub. Eller så får man söka sig utanför oligopolet till övriga aktörers begränsade inköpskapacitet. Och många andra aktörer i Södra Sverige säljer vidare massavedsortimentet till just Södra och behåller bara timret själva.

Relaterat så mäter eventuellt de nya digitala elmätarna fel. Förr hade man analoga mätare, som mätte faktiskt förbrukning. De digitala mäter maxförbrukningen X antal ggr per tidsenhet och räknar utifrån det ut den totala förbrukningen, och detta ger rejäla fel. På plussidan förstås. Plussidan för elbolaget.

Har förresten haft en diskussion med mitt elbolag om varför de anger ett för högt elpris på min elräkning. Det beror tydligen på att man där anger elpris med moms, ex 53 öre, och lägger på övriga skatter etc senare. Detta kallar man gemensam praxis för elbolagen.

Men sedan när man presenterar priser för intresserade kunder på nätet så visar man elpriset utan moms. Det kallar man för gemensam praxis för elbolagen.

Så när man jämför sin elräkning med nya fastprisavtal på nätet, så ser de nya avtalen ut att vara billigare, fast de inte är det. Kanske något för konsumentverket att titta på? Man skall rimligtvis presentera samma pris både på räkningen som på prislistorna. Annars kan ju kunder bli lurade att de gör en bra affär om de tecknar nytt avtal.

Med negativ ekonomisk tillväxt och stängda massabruk så kan man vidare fundera på hur det blir med satsningar på flytande biobränslen, t ex diesel från förgasad svartlut. Att massabruken skall blåsa på för fullt förutsätter ju den där ekonomiska tillväxten som vi inte får i spåren av peak oil. Och då får vi inte så mycket svartlut.

Det finns en möjlig positiv feedback-loop här (alltså positiv i bemärkelsen självförstärkande, inte välkommen). Peak oil ger upphov till fallande ekonomisk tillväxt, vilket leder till fallande avverkningar och gallringar, vilket leder dels till mindre energiuttag ur skogen, och dels till mindre biomassa för alternativa bränslen. Och det leder också till mindre restprodukter från sågverk och massabruk, vilket leder till ännu mindre energi till kraftverken. Och mindre tillgänglig energi (eller snarare exergi, energi som går att använda till att utföra något, som är vad vi normalt talar om när vi dagligt tal säger energi) leder till ytterligare minskad ekonomisk tillväxt.

Någon som inte verkar bry sig är Vattenfall. Nu skall man som bekant köpa holländsk fossilkraft för 95 miljarder SEK. Igår lånade man upp 31 miljarder SEK. Ingen brist på kapital för att köpa fossilkraft tydligen.

Synd att man inte satsade de pengarna på förnyelsebar energi som inte är beroende av ekonomisk tillväxt, dvs vind-, våg- och vattenkraft. Det blåser, går vågor och regnar nämligen oavsett hur det står till med ekonomin. Men det fälls inte lika många träd i våra skogar när vi inte har ekonomisk tillväxt. Och slängs inte lika mycket sopor.

Får se om jag hittar någon köpare av min småskaliga GROT-välta (mindre än 100 kubik) framåt höstkanten. Baserat på ovanstående analys borde det inte vara omöjligt. Södra var iaf tidigare inte intresserade, men de är inte ett oligopol inom biobränsle utan där finns även andra aktörer.