Som tidigare rapporterat så har Storbritanniens KPI-prisinflation satt fart. Prisinflationen har naturligtvis delvis med Englands stora importbehov att göra, kombinerat med en försvagad valuta som driver upp priserna på t ex den olja, gas och mat som man importerar och där råvarorna prissätts internationellt. Ovanpå detta har vi ju sett stigande priser på energi och matråvaror internationellt.
Nu rapporterades det dessutom att man har negativ BNP-tillväxt i landet under sista kvartalet 2010.
Kort sagt stagflation.
Det här visar att man kan ha prisökningar samtidigt som man ser en ekonomisk kontraktion (eller kontrahering för de som föredrar det ordet). Man måste skilja på bristbaserade prisökningar och rent monetära effekter. Nu finns det iofs en monetär effekt här med kraftigt försvagad brittiskt pund. GBPSEK enligt nedan.
Notera kraschen i växelkursen på dagens BNP-besked.
Relevansen för den svenska växelkursen är att Storbritannien är en av våra större handelspartners, och de köper alltså varor och råvaror från Sverige. Fortsatt fallande valuta gör också att vår export kommer drabbas, samtidigt som fler av oss kommer åka till landet på semester. En av få egna unika exportprodukter man har kvar. Gamla traditioner och en kulturell smältdegel i form av London.
Storbritannien är ett tätt befolkat land utan egna naturresurser att matcha befolkningen nu när man tack vare nationell peak oil för över 10 år sedan förvandlats till en olje- och gasimportör.
Den sittande liberalkonservativa regimen gör förstås rätt med sina åtstramningar, vilket också visar på att de av BIGPISFUK-länderna som fortfarande expanderar sin ekonomi enbart gör det genom att fortsätta ösa statliga lånade pengar över sin ekonomi.
Efter slösaktigt beteende måste man spara. Man kan fortfarande inte råda bot på problem orsakade av för stor skuldsättning genom ännu mer skulder. När man redan är överskuldsatt kan man inte stimulera sig ur skuldsättningen genom ännu mer skulder. Även ett litet barn borde förstå det.
Och när barn är smutsiga så behöver de badas eller åtminstone duschas, även om det blir protester. Det må uppfattas som otrevligt av en del, men det är nödvändigt.
Vi skall inte glömma den latenta svenska skuldbubblan och inte vara så stolta över att svenska statens finanser är bra tack vare att folk och företag skuldsatt sig själva upp över öronen. Vi är också kritiskt importberoende av ett antal råvaror, inklusive mat och den för samhället livsviktiga oljan, vilket kommer göra att vi själva riskerar stagflation när väl skuldbubblan brister och förvandlas till en skuldkris även för oss. För det kommer. I bland kan det rent av vara en nackdel att vara sist, för då är allt stödkapital redan förbrukat…
Så länge våra skulder fortsätter öka snabbare än vår BNP så har vi ingen sund ekonomisk utveckling i Sverige heller. Men så har vi kanske nått till vägs ände för vårt ekonomiska system, och skulder är nu enda sättet att pumpa upp BNP?
36 kommentarer
ehh, apropå badandet.. så det "ön" behöver är en tsunami som duschar dem rena och skapar arbetstillfällen för återbyggnanden. Det skulle nog rensa bort lite annan skit också…
Men hur fixar vi en tsunami i Sverige? Flödar över dammarna? Synd det inte finns fler dammar söderöver..
Tja, liknelsen jag tänkte mig var att man skulle tvätta bort skuldsättningen, men visst.
Efter andra världskriget hade Storbritannien och USA i stora drag liknande statsskulder som idag.
Det problemet löste båda länderna relativt smidigt genom kombinationen inflation och devalveringar. Ser nu ut som att de styrande politikerna använder historien som vägledning för hur man skall minska nuvarande gigantiska statsunderskott på enklaste och smidigaste sätt.
" I bland kan det rent av vara en nackdel att vara sist, för då är allt stödkapital redan förbrukat…"
Allt "stödkapital" länderna i EU pumpar in är väl bara nya lån? Bör vi inte då vara glada att vi i framtiden inte kommer ha möjligheten att "låna" oss ur en eventuell kris?
I andra världskriget var inte befolkningarna skuldsatta dock. Nu är både företag, folket och staterna skuldsatta till gränsen.
Detta kommer sluta illa, men 90% i detta land tror att allt är frid och fröjd.
Är det dumhet eller ren förnekelse?
I Sverige är vi stolta över att vi inte drabbats av finanskrisen nämnvärt och att vi nu har ett av Europas starkaste ekonomier. Personligen tycker jag att det långsiktigt hade varit bra om vi drabbats hårdare av krisen, för då hade säkert skuldsättningen bland företag och befolkning minskat. Men nu har tyvärr skuldsättningen ökat vilket kommer ge ett mycket brantare fall vid nästa lågkonjunktur.
/Stefan
Ingår bankernas skulder i företagens 3000 miljarder? Räknas de som företag? De verkar ju inte följa samma regler iaf, vid dålig skörd kommer pappa staten och fyller deras fickor.
Ekonomer borde bannlysas, de har förstört hela västvärlden.
Man pratar väl om skulder hos icke-finansiella företag?
18:23, nej, 3000 miljarder är icke-finansiella företag. Annars skulle man bli mörkrädd. Privata skulder hos folk är 2600 miljarder, och stigande.
Vore kul med ett inlägg om hur scenariot skulle kunna se ut för sverige om det nu (det kommer hända) blir en mindre härdsmälta inom EU`s länder, vi är ju ett exportland och är så beroende av dom andra länderna så att aven om det ser bra ut för oss nu, så kommer vi att drabbas oerhört mycket, möjligt om man kunde använda siffror från andra länder i kris och jämföra med oss, och utifrån det måla upp ett scenario i bild,,typ,,
en önskan ..
Mvh P
Säg att kronan fortsätter förstärkas mot euron, kanske ner mot 6-7kr.. har vi inte en laddat vappen då att använda om det blir kris här med? Bara trycka upp gigantiska mängder SEK och dela ut där det behövs. Visst, kronan kanske slaktas och går tillbaka till 10-12kr, men gör det nått?
Svenska skulder har nog nått en topp, våra företag höll på att krevera i förra krisen, bostadsbubblan sprang läck, ner 10% på någon månad.
BNP minskade 6%..
Nästa gång det faller är sista gången det faller. Då kan alla kvartalsekonomer se sig i stjärnorna om en "vändning" Att staten skulle klara förlusterna(privata+företag) är en önskedröm. Kapitalmarknaden har surnat senaste månaderna, folk börjar förstå att deras pensionspengar sitter i värdelösa statsskuldssedlar.
Krisen har inte ens börjat, 2008 var bara en försmak av Sveriges problem. Pang, ner 15% i BNP på 2 år, fattigdomen kommer spridas som hiv i en bastuklubb.
Svensk ekonomi är urstark tjatar media om. Hur kan den vara det 30 månader efter en av de värsta finanskriserna sedan 1929?
Jo, Anders Borg tog ju (som vi nu vet) kontakt med USA och skrämde upp den med att ryssarna kunde blanda sig i de baltiska staterna som hade kraschade ekonomier.
Borg har ju själv sagt att två svenska storbanker var tom utanför stupet, och därmed den svenska ekonomin.
USA öppnade plånboken (som de förstås lånat) och så kunde man säga att helt plötsligt hade de svenska bankerna löst problemet.
Om inte USA blivit politiskt skraja hade den svenska ekonomin sett helt annorlunda ut idag och alliansens självberöm inte funnits på kartan.
Vad ska ni köpa när allt crashar och cash is king? Fastigheter? Aktier? Råvaror?
The endgame has begun. Europa gör en Argentina och USA gör en Mexico.
@Anonym 21:00 – Fastigheter!
Men Cornu,
Tycker du inte att man kan göra mer förståndiga nedskärningar? Istället för att faktiskt lära upp folk i varför allt har gått fel och vad man kunde ha gjort och kan göra i framtiden?
Dra ned mer på försvar och krig, vidare militär forskning och kulturprojekt. Och sälj ut något gammalt slott…
Att inte prioritera utbildning är som att hjälpa uteslutande hjälpa förståndshandikappade och inte stödja dem som utföra forskning för förbättrad teknologi för förståndshandikappade (inget ont menat om förståndshandikappade).
Sorry, det har gått inflation i utbildning. Det räcker att de 20% (eller 50%) bäst begåvade inom varje ämne vidareutbildar sig i ämnet. När man, likt Sverige, börjar utbilda de som tillhör den sämre halvan inom specifikt ämnesområde så är det bara slöseri med pengar.
Speciellt som det inte finns jobb. Resultatet blir att obegåvade, men socialt kompetenta konkurrerar med de ämnesbegåvade, och får jobben. Så där sitter vi med utbildade som är värdelösa på det de gör, men som får jobb, medan de som är duktiga men inte kunde fjäska på en anställningsintervju inte får jobb.
Inte undra på att västvärlden stagnerar.
Förr visste man att en civilingenjör, det innebar att man tillhörde de 10% skarpaste. Idag betyder det inte ett skit.
@21.27 – what Cornu just said 😉
🙁
Cornu, tack för att du tar upp detta känsliga ämne som utbildningsfrossa.
Man utbildar sig inte för att få kunskap, utan för att ha ett papper att slänga fram när man söker jobb.
Utbildning är inte samma sak som kunskap.
Vi har för mycket utbildning, men för lite kunskap.
Jobb inom tex kommunhusets väggar innebär att kunna hantera en dator, vara vettig, social och verklighetsförankrad. I de flesta fall räcker det med att kunna skriva ut fakturor och skicka påminnelser. Inte fan behöver man högskolekompetens för det. Jobbet lär man sig på jobbet!
I takt med att bruttonationalprodukten går ned kommer ett annat BNP att stiga, British National Party.
@Cornu:
Hehe, hård men rättvis – som vanligt. Tyvärr har du ju rätt. Sen tillkommer det faktum att det verkar finnas en uppsjö av hittepåjobb (telefonförsäljare, försäljare i gallerior, mobilbutiker, osv. osv) som enkom finns pga. konsumtionen som, när jag ser det retrospektivt tog fart någon gång under början på 2000-talet på allvar. Ungefär när mobiltelefonen och datorn gjort entré och blivit var mans (och kvinnas) egendom på riktigt så förändrades något i folks medvetande. Helt plötsligt var det ok att byta ut dessa med 1-2 års mellanrum. Denna mentalitet har sedan spridit sig till all annan hemelektronik, möbler, osv. osv.
Bor i Stockholm och är väl på flera sätt en av de där som du, Cornu, titt som tätt visar förakt för. Bor dock inte i bostadsrätt eftersom jag själv är övertygad om den bostadsbubbla du så ofta skriver om. Sålde min för ett par år sedan och bor sedan dess i hyresrätt. Kan bara intyga att av de personer jag känner, antingen som vänner eller som bekanta, så är det många som skulle få det riktigt tufft om (när) det brakar loss. Många bekanta bor dock innanför tull och köpte lägenhet för 5 år sedan-> idag (alla 80-talister). En del sitter på topplån med sammanlagt lån på ca. 1,5-2miljoner. De amorterar endast på topplånet (för varför ska man amortera på lånet?!?) När man för bostadsbubblan på tal så får man alltid samma reaktion: Antingen så skruvar folk på sig obekvämt (detta är vanligt på jobbet, eftersom folk inte vågar diskutera) och mumlar något om "den dagen den sorgen" eller så försvarar man det och hävdar att det enbart handlar om tillgång och efterfrågan. Punkt. Någon bostadsbubbla finns inte, åtminstone inte i Stockholm. Det gäller för vissa delar av Sverige – för bostäder köpta vissa tidpunkter. Definitivt inte för Stockholms innerstad – omöjligt, impossible. Ett köp av en lägenhet innanför tull är en investering säker som någon och med denna tvärsäkra vetskap går 80-talister med sina föräldrars villor i borgen ut och shoppar loss. Jag var själv på några visningar för att undersöka marknaden men när väl budandet drog iväg så var det bara "tack och hej för mig". För 2 miljoner får du numera en någorlunda 1:a på söder. Det är pengar som du omöjligt kan spara ihop till. Det sjukaste är dock att det skapar en känsla av att "inte komma med på tåget" eftersom det finns en tydlig mentalitet av att ha gjort pengar på sin bostad. Folk pratar om det som att de gjort en mycket bra affär när de köpt en lägenhet för 1,7 miljoner ena månaden och den värderas till 1,9 månaden efter. Swosch – köksrenovering och Thailandssemester gratis. Vad man inte ser är den gratis expansion av krediter som banker kan genomföra, på sparares bekostnad (min bl.a., därav bitterheten, hehe). Det ska bli mycket intressant att se hur folk reagerar när väl vändningen kommer. Ni som var med på 90-talet och kommer ihåg svängen då – hur såg det ut? Jag skulle gärna läsa något reportage/se någon dokumentär i ämnet, så tipsa gärna.
I övrigt: Tack för en utmärkt blogg. Tillsammans med Flute, musik@centrifugen, zero hedge, Vidsynt och Finansiella insikter är den given i den dagliga surfrundan 🙂
//Eben
Ett land med duktiga arbetare, högutbildade akademiker, bildade medborgare överlag, stora naturrikedomar, bördig jordbruksmark, fiskevatten och egen energiförsörjning på en stor yta per kapita kan aldrig bli fattigt – om vi ändå blir det så beror det på att vi inte lyckats skapa ett ekonomiskt system som utnyttjar allas förmågor och resurser och dessutom betalar alla som arbetar så att de också kan konsumera (utan att ta lån).
En kreditbaserad ekonomi med ränta innebär att en liten klick av befolkningen skapar pengar ur intet (med ett litet bokföringstrick) medans resten behöver låna för att konsumera. Detta leder i förlängningen (precis som i spelet Monopol) att några få sitter på alla tillgångar medan resten sitter i skuld…och detta är också själva målet för dem som inrättat systemet, Rockefeller & co. Vad som behövs för att rätta till misstaget är att ta ifrån de privata bankernas rätt att skapa pengar (som de gång på gång visat att de inte kunnat hantera, dvs skapat det ena Ponzi-bedrägeriet efter det andra med tillhörande finanskris) och ge denna rätt tillbaka till de demokratiska institutionerna där den rättmätigen hör hemma.
Det är alltså dags för en ny penningsystem!
http://parasitstopp.wordpress.com
Jamen Björklund vill ju att eliteleverna skall få egen studieplan. Det är ju ett steg ifrån flumskolan. Kanske inte blev något,väldigt politiskt inkorrekt. Ofta är det ju så att genier är duktiga på en sak men helt handikappade på annat. Ofta social kompetens. Men för vårt lilla land borde de vara oerhört värdefulla.
Tja, social kompetens leder inte till några genombrott i teknisk eller vetenskaplig utveckling som ger oss några konkurrensfördelar. Det finns en del alphahonor och alphahannar som både är särbegåvade och socialt kompetenta, och de kommer långt. Men problemet är för de som bara är särbegåvade, och inte får möjlighet att använda sina kunskaper för någon som är "trevlig" fick jobbet istället.
Ja, vilket slöseri.
För Sveriges del gäller att Socialdemokratin avskaffade ståndscirkulationen som funnits under århundraden. I stället infördes bördsrätt till högre tjänst.
Tobias Wallin
Min erfarenhet är att dessa "särbegåvade" i avsaknad av "social kompetens" ofta är helt oanvändbara på en normal arbetsplats av flera skäl. De klarar inte av att – kombinera teori och praktik, kommunicera ut sina resultat och ideer, arbeta i grupp, avgränsa sig och lösa uppgifter på enklast möjliga sätt med tillräckligt bra noggrannhet osv osv…
Värst är doktoranderna, de är hopplösa.
@jocke – doktoranderna är "ingenting", det blir man i vissa fall semiautomatiskt efter vissa universitetsstudier.
Och det är definitivt en grupp som där man kommer längre på medelmåttig social kompetens än på rejäl kunskapstalang/engagemang.
Doktorandsystemet är ett välsmort maskineri som nästan alltid kan få "objektet" att disputera, allt annat är ett misslyckande för handledaren (ses sällan som doktorandens fel!)
Så doktorander är främst en form av just "fortsätta med utbildnignen"-människorna.
Kunskapskraven som sätts på dom är låga, bara de har tillräckligt med social kompetens för att inte skapa problem mellan sig och omgivningen inkl handledaren samt kan utföra av andra tilldelade uppgifter (nästan efter instruktion) så klarar dom sig.
Det är efter disputationen som kraven på eget tänkande rycker loss dom ur "skolans" skyddade värld
@jocke,Dmitriy – Visst känns beskrivningen igen av doktorander som har svårt att "anpassa sig till verkliga jobb", men att det också gäller många som gått från enbart studier till enbart jobb. De doktorander som samtidigt/innan jobbar/jobbat med kvalificerat arbete inom sitt område har dock ofta betydligt mer att komma med.
@Anonym 22:31
Apropå kunnigt folk eller genier.
Jag har fått berättat för mig att en förr i tiden, då Sverige var i alla fall till siffrorna fattigare, men realekonomiskt kanske lite stadigare och mer resilient i vilket fall, så upptäckte man i Stockholm en ung matematiker.
Hur om helst verkade han begåvad utöver det vanliga, med tillhörande tidig examen och annat som märkes väl ut. Det tog inte lång tid innan ett annat visst land som gillade folk med kompetens … känt som US & A 🙂 erbjöd honom bra position, lön, villkor etc och anställning. Vad gjorde man då?
Jo, folk i ansvarsposition insåg ju nyttan av att ha en sådan matematiker här och erbjöd honom en professur och annat motsvarande här. Visserligen inte lika stor hög pengar, men ändå möjlighet för honom att utvecklas på sina egna villkor. Han stannade. Kommer inte ihåg namnet, men det är väl en av våra främsta svenska matematiker.
Det finns annat man kan erbjuda folk är idiotiskt mycket pengar, förutsatt att man erbjuder rimlig lön.
@ Eben.
Jag håller helt med dig. Har nästan samma intryck av Stockholm.
/T
Tyvärr kommer aldrig den svenska regeringen att styra upp det privata skuldberget i tid. Den här regeringens största svaghet är att den (Reinfeldt?) är så besatt av att vara populär och förbannat ängslig för att ta några beslut som irriterar kärnväljarna. Hur nödvändiga de än är.
Jag tror att de hellre inväntar en krasch för att kunna säga att de inte hade något val.
När det gäller bostadsbubblan är också ett standard svar:
"de har de sagt i åratal"
Om man påpekar att kreditökningen omöjligt kan fortsätta i samma takt så får man återigen:
"de har de sagt i åratal"
Kan lugnt säga att när det skiter sig i Sverige kommer det skita sig rejält.
Förhoppningsvis kan vi efter krisen få en regering som har vett nog att lägga de miljarder vi lägger på genusvetenskap, högskolor, kultur på industriprojekt istället. Kanske kan vi få en riksbank som inser att ökad skuldbörda inte är en bra idé.
@ Dritriy, Anonnym 02:47
Tja.. tråkigt att man då gärna vill bli doktorand på grund av sitt engagemang, men förhoppningsvis kunnande också (svårt att utvärdera det själv). Men ehm… hur många doktorander har möjligheten att jobba professionellt med sitt eget ämne samtidigt/innan doktorandperioden. Kollar man var jobbannonser och dylika kräver så vill ju alla ha helst folk som redan har doktorerat, för de tror att just det är bäst. Överlag känns det som den akademiska och trendiga karriären idag kräver att man avancerar snabbt i graderna eftersom man annars inte verkar tillräckligt bra.
Endast en rejäl urblåsning av samhället kan föra oss vidare. Idag utvecklas inte samhället alls, det går på tomgång med krediter. Det slutade utvecklas redan innan 2008.
Det farligaste ett land kan göra är att nöja sig för stunden. Då springer andra om en snabbt i en konkurrentutsatt värld. Sverige är sjukt eftersatt på område efter område och alla är livrädda för förändring.
Man stångar sig blodig mot det passiva svenska folket, det är ingen idé att förklara, man blir närmast föraktad av andra.
Sorgligt hur man slog sig till ro och sen gnäller när tiden är ikapp. Man ser aldrig sin egna skuld.
"Vad ska ni köpa när allt crashar och cash is king? Fastigheter? Aktier? Råvaror?"
Fastigheter borde väl kunna gå bra att köpa med guld, förmodar jag? Det kan säkert vara svårare att betala aktier med guld.
Näringsfastigheter, villor, bostadsrätter, fritidshus, lantbruk, skog – vilket kommer ge bäst utdelning när allt kraschat? Om svaret är näringsfastigheter så vilken sorts näringsfastigheter?
@jocke:
Det är ju sällan så att de topp 10% som cornu beskriver är några idiot savants som knappt kan prata med folk. Problemet är att en social normalbegåvning som är en superbegåvning i sitt yrke blir utkonkurrerad av en någon som är mycket normalbegåvad i sitt yrke men har en social begåvning över medel. Eller är längre och har snyggare hår (jo, enligt undersökningar spelar sånt roll).
Förut visste man per automatik att folk med viss utbildning var skarpa. Hade de dessutom social begåvning så kunde de gå hur långt som helst. Det spelande ingen roll om man favoriserade folk med bra munläder och schysst hårsvall eftersom man hade en pålitlig kompetensstämpel i botten.
Själv är jag egenföretagare numera och slipper kontorsintriger helt och hållet.