Ukraina: Yandexserverhall bombad i ryska Vladimir – Kellogg uppmanar Ukraina fortsätta bomba rysk oljeindustri – finns antagligen ingen rysk diesel för export

Varför vet vi så lite om historien – och vart leder analysen?

Avsnitt 138. Rubeln i fara? Rysk ekonomi med eller utan säkerhetsbälte?

Varning, långt avsnitt som tröskar statistik. Lite uppiffning inlagd.

Det är svårt att se skogen för alla trän, ibland. Här på Cornu saknar vi inte rapportering om smått och stort i rysk ekonomi, tack Perra och Erik14, men detaljeringsgrad och perspektiv gör det svårt att se de avgörande linjerna. Ekonomijournalister i allmänhet förefaller inte klara av det, prestationerna kokar ner till varandras avskrifter utan klargöranden, forskningen är fragmenterad och svåröverblickbar. Vi saknar syntetiska rapporter om status och prognos, vi saknar tidsserier.

Samtidigt finns en irriterande insikt hela tiden där, krig avgörs av krigskassan. Håller den ryska på att ta slut eller har Putin en kanin i rockärmen?

-0-0-0-

Alexander Dumas, ni vet, Greven av Monte Christo och musketörböckerna, var hyggligt korpulent, ansåg sig vara gastronom och av andra gourmand, Han skrev en hel kulinarisk encyklopedi, blev kallad till St Petersburg av eliten där och förfinade den franska kökskonsten där med att bl a förmå hotellens chefskockar att introducera bl a grönsaker som entrérätter, á la Francoise.

Väl hemkommen igen till Paris bjöd ha på ett dundrande kalas, 22 rätter, med en entré som hette – Legymes á la Russe. Det var syrade gurkor och andra grönsaker.

-0-0-0-

Blir det kärva tider i Ryssland ökar individens självförsörjningsgrad, av allt köande under sovjettiden minns många att C-vitamin fick man genom att skörda kål på datjan och göra inläggning, surkål, och för övrigt alla andra grönsaker också, som fick räcka hela vintern.

Ryssland har livsmedelsproduktion, tillräckligt med odlingsjord, som räcker och blir över för den egna befolkningen. De gäller alla basala naturresurser som olja, gas, mineraler, skog, vatten, Ryssland har i grunden alla resurser för en blomstrande ekonomi, välutbildad befolkning, och klarar isolationistiska kriser som avspärrning och är sega i att tåla utrikeshandelssanktioner.

Men det går inte bra, sämre och sämre. En orsak som jag upprepat är att politiken och kriget har ökat obalanserna i ekonomin, av flera skäl, emigration och förlust av humankapital, pervers arbetsmarknad med krigsmaterielindustrin som absorberar både kapital och teknologi, och tränger ut annan produktion. Som sen totalt snedvrider konsumtionsmönstret, offentlig konsumtion går nu till kriget, inte till sjukvård och infrastruktur, och gökungen dränerar rimlig balans för företagande för civil marknad och privat konsumtion.

-0-0-0-

Den som händelsevis tog tåget, förr i tiden, mellan Riga och Minsk, Tjajkan (Måsen), kunde förundras över att det stod en trave 5-litersburkar i glas, begagnade men utan etikett, hjälpligt surrade i ena änden av sovvagnen. Förklaringen var att glasburkar var pantvaror och cirkulerade enligt ett utstuderat system, en påminnelse om syrade grönsaker som överlevnadsprojekt.

-0-0-0-

För att ytterligare en gång närma oss frågan om överlevnadskraften i rysk ekonomi, pyspunka eller däckexplosion, ska vi nu betrakta några strukturella drag i samtida rysk ekonomi. Det har vi återkommande berört tidigare, urgröpningen av den federala ekonomin med en snabbt växande räntebelastning av den federala budgeten, bl a i avsnitt 135, postat 9 september kl 1014. Statsskulden som sådan är liten, men tilltagande, räntenivån är den kritiska med abnorma räntor på statsskulden.

En ”normal” ekonomi klarar av sin statsskuld elegant genom att BNP-tillväxten kompenserar för nominella statsobligationer, man kan låna till fortsatta investeringar. De oberoende variablerna för den ryska ekonomins överlevnadsförmåga är då vad som påverkar BNP, som vi nu förstått är ytterligt svag, tillväxten anges vara mellan 0,6 och 1 % för 2026, vissa uppgifter anger t o m negativ tillväxt. Vad har fått den att stanna av, den var tidigare på flerprocentsnivån?

Sverige har inget problem med sin statsskuld, värre är det för andra EU-länder om belånat sig hårt med tillika svag BNP-tillväxt, som Frankrike och Italien. BNP på flerprocentnivån ”spär ut” statsskulden.

-0-0-0-

Vi ska nu tröska igen två fenomen som direkt påverkar utvecklingen av BNP i Ryssland, och därmed resistens mot ökande statsskuld: – produktivitet och innovationsförmåga. Skälen är uppenbara – utan BNP-tillväxt ingen lånekapacitet för vare sig krig eller annan offentlig verksamhet, att grotta ner sig här är prognosrelevant.

Produktivitet (normalt räknas då arbetsproduktivitet) mäts i förhållande till övriga produktionsfaktorer t ex kapital (realkapital: verktyg, råvaror, informationssystem). Det är dessvärre svårt att enkelt hitta tillförlitliga tidsserier på produktivitetsutvecklingen, men indikatorerna visar på avtagande. Genomsnittlig ökning av arbetsproduktiviteten var under första kvartsseklet 2,8 %, på årsbasis 2,3 % för 2023 och 4,6 % 2024. Senare data på finns inte lättillgängligt men en uppgift anger för första kvartalet 2026 en negativ utveckling på -1,24 %. Det finns goda skäl att anta att en utplaning av arbetsproduktiviteten till låg nivå fortsätter.

Här finns ett tolkningsproblem, Ryssland har en stor del av den arbetsföra befolkningen i arbetskraften, 63 % och arbetslösheten anges till låga 2,2 %. Hjulen borde snurra, vilket de inte gör, inte i takt. Skälen här, som på flera håll, obalanserna eller bättre, snedvridningen.

Krigslänkade industrisektorer (mineralutvinning och verkstadsindustri, kemisk industri (för ammunition)) drar 58 % av tillgänglig upplåning 2025 jämfört med 48 % 2021. Motsvarande minskning för konsumentindustri föll från 31 % till 20 %.

Samma schema kan avläsas i allokeringen av krediter efter företagsstorlek. Storföretagen lånade 70 % av lånestocken för företag 2024, små och medelstora 30 % och för de senare har utrymmet fallit närmast noll 2026. Utan redskap i händerna stannar produktiviteten.

-0-0-0-

Sammanfattningsvis, fokuseringen på krigslänkad industri vad avser kapitaltillgång och arbetskraft har ökat koncentrationen som gör att andra sektorer släpar efter, utrymme för produktivitetsförbättringar finns i ett smalare spann.
Regionala obalanser förstärker detta.
Humankapitalet kan inte växa, då immigration inte kompenserar för emigration.

-0-0-0-

Så, över då till tillväxt genom innovationer. Global Innovation Index rankar 139 länder där Ryssland 2026 mediokert hamnar som nummer 58. Efter det fullskaliga kriget har Ryssland fallit från plats 45 år 2021.

Ryssland antog 2024 en ny forsknings- och innovationsstrategi med sikte på in mot 2030-talet. Den var styrd av omständigheterna, kriget, att klara sig mer isolationistiskt i forskningsvärlden, men att söka samarbete med likasinnade länder (vilka knappast, med eventuellt undantag av Kina) kan ha avancerad teknologisk nivå att erbjuda. Vidare, forskningsvärlden ska inrikta sig mer på statens säkerhet, en direkt inskränkning av innovativa expansionsvägar.

I strategin anges att måttliga 2 % av BNP till forskning behöver nås till år 2035 (genomsnitt för OECD-länder är 2021 2,7 %). Den uttryckta en önskan om att offentlig finansiering skall mötas av ett lika stort belopp från marknaden vilket förefaller mot bakgrund av konstaterad svag lönsamhet som rent önsketänkande.

Rysslands storskalighet i i sin strategi går på tvärs med den allmänna uppfattningen i Väst att innovation vinner på pluralitet i skala, sektorer och huvudmän. I Ryssland gäller Putins strategi, centralstyrd, en spegling av sovjetisk kommandoekonomi.

På företagsnivån, då små och medelstora företag saknar riskfinansiering till innovationer, som automatisering, robotisering, digitalisering eller till pilotanläggningar och testbäddar kan väntas en inbromsning som nog redan skett, men fortsätter.

-0-0-0-

Så en potentiell indikator för innovation och tillväxt, antal patent per capita. Här anvisas försiktighet, några ekonomier har absurt höga tal, men det beror sannolikt på juridiska finesser i vilket land patent registreras. Alltnog, Ryssland ligger hyggligt till som nr 20 i rankingen.

Men, då är att märka att antal patent är en trubbig mätare, dels av anledningen att endast en bråkdel kommersialiseras, dels p g a långa ledtider. Vidare, det är avgörande vilken sektor patentet sker, i medicinsk industri kan ett enstaka lyckat patent ha makroekonomisk betydelse. Några sådana raketer kan knappast påverka rysk ekonomi då den inte har tillgång till en världsmarknad som då är en förutsättning. Vilka länder valde rysk covidvaccin?

-0-0-0-

För att sammanfatta, om man viktar de faktorer som raddats upp ovan, arbetsproduktivitet, innovationskraft och patent är patent en svag indikator på kort- och medelsiktigt perspektiv på rysk BNP-påverkan. Däremot innovationsklimatet på medellång sikt, och på kort, utvecklingen av arbetsproduktiviteten som helt avgörande. Där förefaller stagnationen ha inträffat starkast beroende på den extremt höga kostnaden för kapital (räntan). Till det bidrar då övriga obalanser på arbetsmarknaden, på mineralutvinning, energimarknaden och transportmarknaden. Och, inte minst, effekten av sanktioner.

-0-0-0-

De drivkrafter vi nu räknat upp visar sig då ge ytterligt blygsam injektion till BNP-tillväxt, om ens någon. Inga goda tider i sikte och allt svårare att finansiera offentlig sektor, inklusive kriget.

Ingen kan avundas den ryske finansministern Siliuanov (Rune Rådlös) eller ryska Centralbankschefen Naibulina (Syster Dyster). De har motvind.

-0-0-0-

Rysk ekonomi är – det var där vi började – segt uthållig intill självplågeri. Möjligen är framtiden en allt tunnare soppa, klassikern seljanka, där förutom potatis och lök ska finnas diverse kokkött (inklusive grisnjure), ett hörn syrad gurka, kvarts citronskiva och en oliv, och fortsättningsvis, med Putins hjälp alltmer utspädd. Och så, förstås, surkålen.