Börsveckan inleds positivt i Asien – Konjunkturinstitutet tror på fortsatt lågkonjunktur 2025 och rejäla räntesänkningar – konjunkturbarometern oförändrad pga sura hushåll

Börsveckan inleds positivt i de asiatiska tidszonerna. Konjunkturinstitutet tror på fortsatt lågkonjunktur nästa år, men sedan två goda år i sin nya långtidsprognos. Man tror också på rejält sänkt styrränta långt under Riksbankens räntebanan. Konjunkturbareometern är oförändrad tack vare att sura hushåll håller tillbaka.

Stockholmsbörsen backade ordentligt förra veckan med -3.20% för OMXS30 och -2.82% för OMXSPI. Kronan ligger på 11:01 SEK för USD och 11:49 SEK för EUR. Guldpriset är stabilt på 931:- SEK per gram, på gränsen till tråkigt stabilt.

I USA föll S&P-500 på veckan med -1.99% och Nasdaq 100 -2.25% efter återhämtningar i fredags. Veckans sämsta FANANGST-aktie var Facebook med -5.58% medan Apple gick bäst med +2.56%. Långa amerikanska räntor steg visserligen ordentligt på veckan, men backade tillbaka i fredags till att inte bli fullt lika illa.

Börsveckan inleds dock positivt i de asiatiska tidszonerna. Asiens Norrland och råvarukoloni Australien gick +1.67% för ASX 200, i Hong Kong gick Hang Seng +0.68%, i Sydkorea gick KOSPI +1.57% och i Tokyo Nikkei 225 +1.19% medan Asiens Schweiz Singapore fick se Straits Times gå +0.92%.

Konjunkturbarometern är sammantaget oförändrad rapporterar Konjunkturinstituet (K)). Byggsektorn går upp i högkonjunktur och detaljhandeln in i överhettning, baserat på en kombination av nuläge och framåtblickande utsikter. Även tillverkningsindustri och tjänstesektorn går framåt, om än inte till högkonjunktur.

Det som håller tillbaka från att hela konjunkturen ska hamna i högkonjunktur är att hushållen surnar till och går från högkonjunktur och +1.6 till -3.3 och lågkonjunktur. KI skriver:

“Hushållens konfidensindikator sjönk kraftigt efter att ha stigit i över ett år. Med en nedgång på 4,9 enheter till 96,7 ligger indikatorn nu åter under det historiska genomsnittet. Minskningen förklaras huvudsakligen av mindre optimistiska förväntningar på både den egna ekonomin och Sveriges ekonomi om tolv månader. Trots detta är det fortfarande de framåtblickande frågorna i indikatorn som är de mest optimistiska.”

Investeringsmässigt förändrar detta förstås ingenting, utan det är fortfarande köp som gäller på börsen då hela ekonomin inte gått in i överhettning än, än mindre högkonjunktur.

Konjunkturinstitutet har också publicerat sin nya långtids ponduspostulering för ekonomin fram till år 2029 och den är rejält surare än från de två andra statligt finansierade ponduspostulerarna Finansdepartementet och Riksbanken.

Den ekonomiska tillväxten nästa år blir endast 1.2%, men sedan får vi högkonjunktur 2026 och 2027 innan vi går ner i lågkonjunktur igen 2028. Man tror också på stigande KPI-inflation om 2.4 år 2027 och 2.8% år 2028, medan KPIF surrar runt under Riksbankens mål på 2.0% fram till 2028.

Därmed tror KI att styrräntan ska sänkas, långt under Riksbankens räntebanan på 2.25% för allt framtid (eller iaf till och med 2027), utan att den redan nästa år når 1.50% och sedan även ligger på 1.50% år 2026, för att sedan höjas till 2.0% år 2027 och 2.50% år 2028 och 2029 för att bekämpa stigande KPIF-inflation.

De statliga ponduspostulerarna skiljer sig alltså rejält. Regeringen är mest positiva, då deras prognos används för att finansiera reformer i framtida budgetar, Riksbanken är något surare, och Konjunkturinstitutet är ännu surare.

Hur man kan ha tre högavlönade grupper av ekonomer och ponduspostulerare som kommer fram till tre olika prognoser är förstås fascinerande. Man får helt enkelt välja vem man ska tro på när det är så här.

Konjunkturinstitutet skyller långsam återhämtning på sura hushåll.