Artikeln innehåller annonslänkar för Hemsol.
Sommarhalvåret innebar en elkonsumtion på gården inklusive elbilsladdning om 2 558 kWh en total konsumtion på 9 939 kWh. Samtidigt producerades 10 185 kWh vilket innebar att vi uppnådde energineutralitet för sommarhalvåret, trots ett partiellt avbrott i produktion pga åsknedslaget i juni. Men hur blev ekonomin?
Elpriserna här avser elhandelsområde SE3. I SE4 är elpriserna och ekonomin en helt annan, t ex anges de till 39 öre i juni för SE3 hos Vattenfall, men 75 öre i SE4 samma månad.
Sommarhalvåret är alltså april till och med september. Högst solkraftproduktion fick vi i maj med 2 173 kWh producerat, vilket inte är ovanligt. Maj har både svalare väder vilket ger bättre produktion då solpanelerna är något svalare, och dels ofta mest soltimmar, åtminstone här i Sveriges regnigaste område utanför fjällen, Sjuhärad. Åsknedslaget innanför åskskydden i månadsskiftet maj – juni gjorde att produktionen delvis blev drabbad och det blev då bara 1 555 kWh producerat mot 1 824 kWh i juli, men på det hela hamnade vi alltså på plus ändå.
Av 10 185 kWh producerat såldes 6 631 kWh och 6 385 kWh köptes in. Resterande 3 554 kWh konsumerades alltså själva. Notera att ovan angivna 2 558 kWh för laddning av elbilen är faktiskt konsumerad el, vilket är något högre än laddad el.
Totalt köptes el in för 2 806:- SEK eller 44 öre per kWh inklusive moms och såldes för 1 323:- SEK eller 20 öre per kWh exklusive moms. Detta är en effekt av att elpriset generellt varit lågt dagtid. Totala elhandelsräkningar blev alltså 1 483:- SEK eller ca 248:- SEK per månad.
Sedan har vi förstås elnätet. Totala räkningar från Ellevio gick på 8363:- SEK och totalt sett betalade vi alltså 9 846:- SEK för elen i sommar inklusive moms, elnät och energiskatt. Dock får vi sedan en skattereduktion på 60 öre per kWh såld el vilket ger tillbaka 3 978:- SEK. Netto blir alltså 5 868:- SEK eller 59 öre per konsumerad kWh.
Vad hade detta då kostat om all el istället köpts in?
Om man förutsätter att egenkonsumerad el hade kostat som såld el, plus 25% moms hade elhandeln alltså gått på 2806+3800*0.20*1.25=3 756:- SEK eller en ökning med 950:- SEK
Till detta kommer dock elnätet. Ellevio tar 30 öre per kWh i rörlig elnätavgift, och till det kommer sedan 53.50 öre i energiskatt. Den sålda elen har också betalats i 5.4 öre för nätnytta. Elnäträkningen skulle alltså ökat med 6631*0.054+3544*(0.30+0.5350)=3317:- SEK.
Med den förlorade skattereduktionen hade kostnaden ökat med 950+3317+3978=8 245:- SEK och priset per kWh hade blivit (5868+8245)/9939=142 öre per konsumerad kWh.
Värt att notera här är att cirka halva förtjänsten kommer av skattereduktionen som Tidölaget nu avskaffar eftersom Miljöpartiet älskar solkraft.
Nu producerar förstås solkraften även gott i mars och oktober, men totalt sett är det sommarhalvåret som gäller. Särskilt på hösten är det ofta mulet eller regn dessutom.
Investeringskostnaden på de installerade nästan 18 kWp vi har ligger väl idag på kanske 150 000:- till 200 000:- SEK (vet ärligt talat inte vad priserna för en nyinstallation i ett svep skulle vara idag – anläggningen har byggts i tre steg vilket höjer kostnaden pga tre ställningsbyggen och tre gånger så höga transportkostnader). Avkastningen på sommarhalvåret (som inte är allt) skulle med 60 öres skatteavdrag alltså ligga på ca 4% medan det utan detta ligger på ca 2%. Svårt att räkna hem alltså. Vinterhalvåret ger ca 2000 kWh till i vårt fall, eller 20% ytterligare produktion och med dubbla elpriser mot sommaren kanske vi kan säga att intäkten ökar ytterligare 40%, dvs till 2.8% eller 5.6% om man vill. Med det sagt så betalade elpriserna 2022 typ 20% av en anläggning på ett år, så om man bara får en energikrissommar under anläggningens livstid så är mycket intjänat.
Kalkylen är dock helt annan i SE4 med dubbelt så höga elpriser som SE3.
Nu har elpriserna varit exceptionellt låga i sommar, spontant de lägsta sedan 1990-talet, och omläggningen av prismekanismen kommer höja priset rejält här i SE3 vid månadsskiftet. Sedan tillkommer det inte någon ny kraftproduktion till Sverige de närmaste åren eftersom Tidölaget även stoppat vindkraftsutbyggnaden för att man vill ha ny kärnkraft om 10 – 15 år, vilket inte kommer bli av eftersom MP lovat att stoppa all sådan utbyggnad när socialisterna vinner valet. Vem vill investera i kärnkraft när MP utlovar makt i utbyte mot stoppad kärnkraft?
Då solkraftens lönsamhet rejält minskar med den slopade skattereduktionen, om man inte även installerar sk hembatterier och sparar elen istället för att sälja den så har vi nog nästa krisbransch här. Efter att ha tagit bort stöden till elbilar, stoppat vindkraftsutbyggnaden, stoppat järnvägsutbyggnad och halverat lönsamheten för solkraft är frågan hur mer Tidölaget kan jävlas med Miljöpartiet? Bidrag för att köpa fossilbilar? Straffskatt på kollektivtrafik? Straffskatt på cyklar? Snart från ett Tidölag nära dig.
Man kan förstås installera solkraft av ideologiska skäl eller sätta det på nöjeskontot för att ge Tidölaget, elnätbolagen och elhandelsbolaget ett långfinger. Man ska inte underskatta glädjen i detta.
Exakt hur Sveriges energiproblem ska lösas de närmaste 10+ åren vet ingen. Som allt i svensk politik handlar det om att göra tvärt emot vad motståndarna tycker, oavsett om en mer nyanserad kombination hade varit bäst för Sverige. Men det viktiga är inte Sverige, det viktiga är makten och att fjäska för nischgrupper av väljarna, som MP eller SD.
Oavsett – vi uppnådde under sommarhalvåret energineutralitet och levererade alltså mer förnyelsebar energi in på nätet än vi konsumerade trots spabad och elbil. Det är tillfredsställande. Solkraft är också det enda sättet du själv som privatperson kan påverka kraftproduktionen i Sverige.
Återkommer i ämnet med en artikel vart man kan dumpa energin om man inte vill sälja den billigt. Idéer är swimmingpool, doppvärmare i sjön, avfuktare mm. Men även nästa år får man 60 öre i skattereduktion för sålt el, utan det är först 2026 det försvinner.
Vill du ta in offerter på solkraft och hembatterier, kontakta Hemsol så ska du få en eller flera offerter på installation, anpassad till din villa, bostadsrättsförening, lantbruk eller företag (annonslänk).
69 kommentarer
Hur skulle en kalkyl se ut med enbart batterier (inga solceller)? Ladda batterierna när det är billigt och rid ut stormen när det är dyrt.
I mitt fall krävs det ju 83.5 öre i prisskillnad för att ge plus på att ladda/sälja när 60 öre i stöd försvinner. Rätt sällan man har de skillnaderna sommartid.
Jag antar att det inte lönar sig att köra arbitragehandel genom att ladda när det är billigt och sälja elen när det är dyrt (på grund av nätavgifter)?
Ja, energiskatten och nätavgifterna gör att du först (i mitt fall – andra har ännu högre rörliga nätavgifter) tjänar något på det vid 83.5 öres prisskillnad. I Skåne vet jag att nätavgifterna kan vara det dubbla på en del håll.
Menar du att man ska köpa elen när den är billig, och konsumera när man har behov? I sådana fall beror det väl på hur din konsumptionsprofil ser ut, och hur mycket mindre elen kostar när du har låg konsumption.
Ja, det finns ju två alternativ, antingen förbruka batterielen själv som man köper in eller sälja tillbaka den om priserna är höga.
Men det finns säkert ingen vinst i det på grund av friktionsavgifter.
Fast om man skulle köpa billigt varje natt och sälja dyrt kommande dag så skulle det batteriet nog snabbt tappa kapacitet. Varje batteri har ju en degradering över tid och klarar bara ett visst antar laddcykler.
Ex Homevolt har garanti på 6000 laddcykler/10 år. Du kan omsätta batteriet nästan 2 ggr per dag på en tioårsåperiod och fortfarande ligga på garanti.
Undertecknad har sedan ett tag en anläggning med såväl solceller som batteri.
Systemet är nu konfigurerat så att laddning av batteriet sker via solceller eller elnätet om det är mulet/vinter där batteriet prioriteras före utleverans till elnätet dagtid. Effektbegränsning gäller.
Nattetid sker laddning via elnätet.
Urladdning får sedan ske under dyrtid på morgontimmarna.
Under dagen laddas batteriet även då med effektbegränsning vartefter urladdning får ske under sena eftermiddagens dyrtid.
Det var litet ”meckigt” att ställa in parametrarna men det hela ger en utspridd effektkonsumption som kapar pristopparna.
Fn ingen elbil i garaget men jag har börjat sniffa på utbudet.
Jag har ett litet hus, och därför en liten solcellsanläggning (5,8 kWp), med ett litet batteri (9,6 kWh).
Hur styr du hela härligheten, har din växelriktare stöd för allt detta out-of-the-box eller behöver du något sidosystem som hjälper till? Isåfall är jag grymt nyfiken på vad du kör.
Jag kör en SOLAX Hybrid G4 och den har stöd för allt… MEN inte på ett ”intelligent” sätt…
Jag kan på själva inverten bara sätta förbrukningsprofil (peak shaping, self usage, etc), men med home assistant och API kan jag skicka ”ladda batteriet och sätt profilen till peak shaping”,
där man på ett enkelt sätt kan styra mot pris, vilket iaf SOLAX oob saknar…
Många av inställningarna man vill komma åt som avancerad användare ligger dessutom skyddade bakom ytterligare ”skydd” (bara en fyrsiffrig pinkod i SOLAX fallet så inget riktigt skydd…)
Som min Goodwe ET då. Har du exempel på hur du styr _när_ du byter profiler? Dvs vad använder du för triggers från att gå från peak shaving till self usage och tillbaka?
Standard är self usage, funkar mars(-ish) -> september, inget att bråka om…
Man tjänar inte på det, som jag ser det, än i de fallen man har riktigt hög egenproduktion i förhållande till egenkonsumption.
Peak shaping, labbar jag med för tillfället, för att hantera effekttariffer.
Då det fortfarande är lite oklart vad jag kommer få så förbereder jag mig brett, men med målet att få en så låg och jämn förbrukning på importerad el som möjligt…
Jag slår om till Shaping på morgonen 0600 (eller ja, 0555…), då har jag så sent på natten som möjligt gjort en full laddning av batteriet.
Jag har valt att basera det på hur många KWh som skall laddas och med begränsningarna på laddhastighet jag satt för att skona batteriet,
och först i andra hand triggar det på priset.
(sanning med modifikation, då jag har en trigger om batteriet är lågt den billigaste timman på natten då laddar den just den timman…)
Sen får batteriet köra peak shaping fram till 2200 (2205), där den går in med 100% kapacitet och sen har jag satt den att ligga mellan 30-70% under dagen, vilket i mitt fall ger 8KWh att balansera med.
Där jag känner jag har det svårast med, är att avgöra var jag skall sätta min förbrukning.
Sätter jag den på att max förbruka 2KWh kan det vara för lågt kalla dagar, med dushar och matlagning, och det sk1ter sig. Sätter jag den för högt blir den potentiella besparingen inte så hög, och jag hade kunnat göra större besparing på att jobba effektivare med batteriet och sparat mer egenproducerad el (om jag håller mig inom 10-90%) vilket ger 8KWh till att ”leka” med (total 16KWh)…
Man vill ju inte heller tok-köra battericykler då en battericykel i sig kostar cirka 1SEK/KWh i ren avskrivning (i form av effektgaranti på laddcykler)…
Ju mer man läser på, på olika forum, ju mer ser man alla har samma ”problem”.
Så jag tror, och hoppas, att det kommer nya firmware (för alla inverter leverantörer) med bättre logik så man inte behöver göra det i en tredje parts app som home assistant.
Så att ge generella råd är inget jag vågar ge, bara vad som ”verkar” fungera för mig…
Hej Lars,
Om jag inte missminner mig har Tidö sagt ja till fler vindsnurror och vindkraftverk jämfört med den förra regeringen. Problemet är väl att många kommuner och framförallt försvaret nobbar ansökningarna?
Kriegers flak är väl 1 exempel på ett havsbaserat total fiasko av Vattenfall se länk.
https://projekt.vattenfall.se/vindprojekt/havsbaserad-vindkraft/kriegers-flak/
Jag kan ha fel och min personliga åsikt men hur länge ska man subventionera vissa områden men ej andra?
Tack för en grym blogg som läses med glädje dagligen. // Malte
Det är tydligt av elprisernas utveckling att inga subventioner av solcellsproduktion är nödvändig.
Men det blir ju ett intressant resonemang för de som vill bygga kärnkraft. När vi väl har byggt de 10-15 första så kan vi dra in allt stöd och kräva återbetalning av lån m.m, för då behövs det inte längre. Det är ju lite så att investeringshorisont är en faktor, även vid inköp av solceller. 🙂
Men solcellerna köper man väl för miljöns skull, inte för att tjäna pengar.
Ungefär som en soffa eller säng. Ingen som räknar på avkastningen på dem. De köps för hemmamiljön.
Absolut inte för miljön, möjligtvis klimatet. Stor skillnad. Solceller är direkt miljövidriga.
Jo, och frågan är vem som betalar de 1000 miljarder som krävs för att lagra energi och förstärka elnätet när man byggt ut ett elsystem med i huvudsak sol och vind.
Frågar åt en sol och vindare.
Kleti o pleti.
Det känns bra att man la några kronor till på en laddare som kan känna av förbrukning och solcellsproduktion. Det gör att man kan ladda bilen med bara överskottet från solcellerna. Ffa för mig som jobbar en hel del hemifrån är det bra. Nu ska man bara lyckas förstå Ellevios effekttaxor och hur man ska fördela förbrukningen. Det blir många parametrar att peta in för att låta home assistant göra sitt för att hålla nere räkningarna
”Man kan förstås installera solkraft av ideologiska skäl eller sätta det på nöjeskontot för att ge Tidölaget, elnätbolagen och elhandelsbolaget ett långfinger. Man ska inte underskatta glädjen i detta.”
Detta torde täcka resten av bloggarens elkostnad för året.
En liten reflektion över egen solelsinvestering:
När jag flyttade in i mitt hus i början av 2023 visste jag inte riktigt hus stor förbrukningen skulle bli då föregående ägare inte bott i huset sista året plus att jag köpte en stor luft/luft värmepump att värma upp mitt ganska stora garage. Tänkte att elpriserna lär inte bli billigare i framtiden (hösten 2022 var dyr som bekant). Vi får väl se hur det blir med det? Hur som helst investerade jag i en rätt stor solcellsanläggning. Maxade anläggningen mot största möjliga säkringen på 25A, dvs 17kW installerad peak-effekt.
Lagom tills installationen togs i bruk sjönk elpriserna.
Samtliga offerter indikerade en återbetalningstid på runt 8 år. Jag har nu efter 1,5 år samlat på mig en del data där jag har räknat in ALLT som påverkar intjäningen på anläggningen. Överföringsavgifter på el jag inte har behövt köpa etc etc.
Jag ser att anläggningen snarare kommer att ta 17-18 år på sig att betala sig själv. När 60-öringen försvinner lär det ta 25 år? Jag har inte räknat på det.
Så rent ekonomiskt hade det varit klart bättre att investera i fonder/aktier.
Det hade troligen varit bättre att bo i huset ett år och se vad förbrukningen var och sedan lägga sig på den storleken på anläggningen. Men nu när 60-öringen försvinner kanske det blir överspelat?
Intressant. Du har alltså betalat uppemot en 30k per installerad kW på solcellerna?
Jag gav 225000. Då var det glas/glas-paneler. Så ungefär 13200 kr per kW. Problemet är att när solen skiner är priserna låga och vise versa.
Känns som att något är fel, det här är mina ”servettsiffror”:
* En 17 kW installation borde producera nånstans mellan 13.5 – 19 MWh per år
* På 20 år är det 270-380 MWh
* På 30 år är det 405-570 MWh
* Priset per producerad kWh är alltså priset på installationen delat på panelernas produktion över sin livstid. I värsta fall är alltså detta runt 270 MWh och det är runt 84 öre. Best case är 570 MWh med 30 års livstid, och då är det alltså runt 40 öre per producerad kWh.
Bara elöverföringsavgift + skatt + moms är runt 100 öre, så du borde gå plus på mellan 15-60 öre innan vi ens diskuterat elpris, för varje producerad kWh. Du borde således ha en besparing på minst 40 500 kr i worst case fallet. Best case har du en besparing på 342 000 kr jämfört med att betala den där kronan för alla avgifterna.
Men, uträkningen förutsätter också att du tar tillvara på alla producerade kWh, annars blir ju uträkningen en annan… Har du 25% svinn, t.ex, så hamnar priserna på ~53-112 öre per kWh, och 50% svinn ger 79-167 öre.
Så helt solsken och regnbågar är det inte även i fantasiland…
Uppenbarligen en glädjekalkyl.
Använder du så stor andel av elen själv om du har en 17kW anläggning?
Beviserligen är förtjänsten runt 1,5 kr/kWh i besparing på egenanvänd el.
Exportpriset har ju helt klart imploderat tack vare överinvesteringar i solcellsproduktion på kontinenten, tack vare Energiwelte. Så i bästa fall 0,5kr/kWh.
17kWp => 17MWh, 50/50 egenanvändning/export (osannolikt) => 17000 i intäkter
Investeringskostnad 200 000 , 30 år = 6666 kr / år i avskrivning (inklusive reparationer, underhåll, rivning mm)
Kalkylränta 4% => 8000/år
Netto ca 2000/ år.
Stora anläggningar byggde på att man hade en hög elförbrukning på vintern som ger utrymme för export och skattereduktion.
Min ”vinst” per producerad kWh är hittills 120 öre. Utan skattereduktionen hade det varit 81 öre. Återbetalningstid, om anläggningen levererar utlovade 9800 kWh årligen, till fortsatt samma elpriser och konsumptionsmönster som hitills är 18 år exkl skattereduktionen. Hade vi fått behålla 60-öringen hade det tagit 12 år.
Tack för din ärlighet. 👍
Jag har så svårt att förstå mig på hur politikerna tänker, eller kanske snarare inte tänker. Kriget i Ukraina har ju tydligt visat hur viktigt det är att inte ha stora centraliserade energiproducenter. Såna slås ju enkelt ut av ett par välriktade glidbomber. Vi borde istället satsa helhjärtat på små kraftproducenter, många olika sorters – sol, vind, vatten och jord. Precis som bloggens skapare är ett bra exempel på. Tänk när den lede ryssputten vill släcka Sveriges elförsörjning och inser att han då måste bomba sönder 40000 tak spridda över hela landet. För att inte tala om alla vatten och vindturbiner. Han föredrar med all säkerhet ett 10-tal kärnreaktorer.
Tyvärr är det ju precis det deras doktrin går ut på 🙁
Nu har inte en enda kärnkraftsreaktor bombats i Ukraina. Ryssland är livrädda för att skada dem. Men bortsett från det så har du rätt – det blir fjärrvärme- och kraftvärmeverk som kommer bombas.
Och Karlshamnsverkets överlevnadstid kan nog räknas i timmar.
Reaktorerna kanske inte har slagits ut direkt men sabotage har förekommit och ställverk har bombats sönder ett flertal gånger.
Klipper man kablarna till ett KKV måste det sluta producera el eller riskera att skada utrustningen pga överhettning – energin har helt enkelt inget bra sätt att ta vägen någonstans. Fortsätter man sedan hålla kabeln klippt över tid, då tar det månader att starta upp reaktorn igen.
Typisk vänstermiljövriden Vatnikpropaganda!
’
Naturligtvis har man tänkt på vad som händer om yttre nät faller i riskbedömningar av ett kärnkraftverk.
Ställverk och tranmsissionnät är lättast att lagra som reservdelar och reparera.
Stora omformarstationer för vindkraftsparker tar lika lång tid att fixa som kärnkraftverk och är lika lätta att slå ut. En havsbaserad vindkraftspark kräver bara en liten, liten sprängladdning längs en lång lång undervattenskabel så är strömmen borta.
Då kommer rotorerna att spinna loss och hela parken går åt helvete. Eller är det bara kärnkraftverken som man inte tänkt på detta.
Säger du batterilagring, säger jag att du snackar skit.
Oh ja, för Zaphorozye 1 står ju redo att startas upp igen dag ett så fort man kan dra tillbaka kablarna…
Typisk vänstermiljövriden Vatnikpropaganda!
’
Naturligtvis har man tänkt på vad som händer om yttre nät faller i riskbedömningar av ett kärnkraftverk.
Ställverk och tranmsissionnät är lättast att lagra som reservdelar och reparera.
Stora omformarstationer för vindkraftsparker tar lika lång tid att fixa som kärnkraftverk och är lika lätta att slå ut. En havsbaserad vindkraftspark kräver bara en liten, liten sprängladdning längs en lång lång undervattenskabel så är strömmen borta.
Då kommer rotorerna att spinna loss och hela parken går åt helvete. Eller är det bara kärnkraftverken som man inte tänkt på detta.
Säger du batterilagring, säger jag att du snackar skit.
Ställverk bombas till alla kraftverk. Där skiljer sig inte kärnkraft. Således en icke-fråga.
Ingen reaktor har slagit ut. Alla sidor är överens om att inte vara helt dum i huvudet. Samt båda parter vill ha området. Kan bli skillnad i världskrig, men då är det väldigt farligt med vattenkraften o dess dammar.
Ja, det som faktiskt förstörts är ju vattenkraftsdammar. Även det ett krigsbrott mot Genevekonventionen, men där har Ryssland inga problem. Luleå mfl städer har frågor …
Fungerar det med enbart solceller i ö-drift?
Nät jag tog in offerter på batreri+sol i januari i år så var frågan om ö-drift helt omöjlig att få svar på. Jag misstänker att 99% av solceller och batterier på villor slår av vid elavbrott och inte ger någon nätredundans.
Så som läget är nu torde solcell o batteri fylla ett preppingsyfte, kommersiellt blir det inte.
Krävs bland annat egen godkänd jordning för att kunna köra i ödrift.
Fronius har på sina Gen24 6.0 och uppåt en ”ödrift light” kallad PV Point, som ger ca 3kw helt frikopplat från nätet. I preppingsyfte så har jag kopplat in det och har ett uttag inne i huset som man sedan via förlängningskabel kan koppla in kyl/frys, laddare mm på vid behov vid längre nätbortfall.
Fruktansvärt obra system. Snälla, använd bara 12v eller usb om ni kör på batteri/reservkraft. Eller bygg en anläggning på rätt sätt.
Du riskerar att dö eller döda någon, eller bränna ner huset och brinna inne.
Du kommer inte märka felen och när de väl har inträffat är det för sent att påverka.
Eller lev med risken.
Det är ett separat uttag, isolerat från huvudutgången och riskerar inte bakmata elnätet.
Behövs ingen reservkraftsomkopplare.
Och hur fungerar jordningen? Den får ju inte gå ut på ordinarie nät.
Den fungerar som vilket batteri och växelriktare som helst.
Den är galvaniskt skiljd från nätjord. Eller med så hög impedans att det är skit samma.
Annars måste du köra ett jordspett genom frunken på din Tesla också när du använder den inbyggda växelriktaren.
Tycker att ödrift skulle vara krav för bidrag just för att det ger redundans
Tack för en utförlig rapport. Borde antagligen ha hoppat på solcellståget tidigare. Beklagligt att våra politiker (som vanligt) är kortsiktiga och/eller långsiktigt korkade (exemplet kärnkraft som du nämner… om 10-15 år… därför ingen vindkraft).
Suck. Det är verkligen svårt att förstå hur ett nationellt elnät fungerar.
Fel plats. var riktat till de som förespråkar ngn form av massiv uybyggnad av havsvindkraft som tror att den är svår att slå ut.
Vindkraften hålls inte på sparlåga för att man planerar för utbyggnad av kärnkraften.
Vindkraften hålls tillbaks för att den destabiliserar elnätet och leder till ännu större svängningar i priser. Ju mer vindkraft vi har desto mer olönsam blir den, vilket också påverkar övriga kraftslag negativt.
+1
Vindkraften hålls tillbaka för att den inte är lönsam utan subventioner.
Mycket intressanta siffror, tack för dem!
Jag som optimerat i princip alla storförbrukare (3*värmpumpar, vvb, elpatron, hönshusvärme, ataljevärme) medelst HASS och timpris har stört mig gruvligt
på höga nätkostnader då de äter upp en stor del av vinsten med timprisoptimering.
Mycket bra och transparant av bloggaren, småskalig elproduktion borde vara framtiden enligt devisen, många bäckar små. En spaning är dock att jag spår att solpaneler på tak i villaområden kommer regleras i framtiden av vårt planmonopol, redan idag bryter många solpanelsanläggningar mot detaljplaner där ofta färg på tak mm är med, men nu verkar undantag gälla men kommer inte hålla i längden när grannen sätter upp rosa takpaneler.
Vidare en anekdot från verkligheten: flera grannar har vägrat att såga ner träd trots att det både skymmer sol och grenar mm går in på fastigheter jag äger, man har ojat sig över de gamla fina träden mm. Nu allt borta varför? Jo man har satt solpaneler på sina tak och vill givetvis inte själv ha de minsta skugga på sin egen tomt, allt över en meter högt kommer vara borta inom kort om alla skall ha solpaneler på sina tak och kommer givetvis skrivas in i framtida detaljplaner att man inte får kasta skugga på annan tomtmark än sin egen.
Just träd var anledningen till att jag inte populerade tak med solceller. Jag har ett par rejäla ekar som ger välbehövlig skugga sommartid men som skulle behövas tas bort om en anläggning skulle gå att räkna hem. Det blev inga solceller för mig.
Detta var bra. Ärligt och rak info för oss som fortfarande funderar..
Ser fram emot en uppföljare där helåret redovisas.
Det är ju vinterhalvåret som iaf. Jag behöver köpa mest el. Men jag kanske är unik.
Och frågan var man gör av elen.. majna crypto såklart!!
Skämt åsido det enda som gör nytta i normalhushållet är väl om man kunde använda den till att minska köpt energi för tappvarmvattnet sommar halvåret.
Förvärma kallvattnet innan panna/vp/växlare kanske.
Eller använda den för att se till att din värmerpump får optimala temperaturer att jobba med och bättra på ditt cop.
Blir nog svårt att räkna hem dock.
”Och frågan var man gör av elen.. majna crypto såklart!!”
Nääää… Nu har du fått det där om bakfoten, AI-mining och Crypto-mining är ju den hetaste senaste för kärnkraft 😀
https://www.investopedia.com/google-joins-big-tech-s-pivot-to-nuclear-energy-to-power-ai-8728049
Inte en komplett sammanställning men min oktober-23 till september-24 ser ut som följer.
Förbrukat totalt: 16875 kWh
Köpt: 13269 kWh
Producerat: 9900 kWh
Sålt: 6293 kWh
Använd solel: 36%
Totalt sparat på använd solel: 5777 kr
Förtjänst på såld el: 2314 kr
Nätnytta: -26 kr (tack Öresundskraft för att ni tar ut inmatningsavgift)
Skattereduktion: 3776 kr
Total ”vinst”: 11841 kr
Fråga rakt ut. Hur är det i södra europa med solceller?
Dom har ju både sol och energibehov (kyla) samtidigt, Till skillnad från oss som vill värma husen vintertid.
det jag ser när man är nere är ju den klasiska ståltanken på taket som får bli solvarm för tappvarmvatten numera ibland kompletterad med en pytte liten solpanel till elpatronen.
Klockren kombination med AC som går på solceller. Solcellerna kan tom minska behovet av AC eftersom de tar bort en del solinstrålning.
Globalt går det åt mer energi att kyla än att värma. Själv var jag länge skeptisk till kombon vintervärme/solceller men det slutade med att jag har celler på villan och sommarstugan. Inte min bästa affär men det känns bra.
För iaf Ellevio så kan man numera välja mellan vanligt eller abbonemang som heter ”tid”. Vanligt är 30 öre/kwh. Det tidbaserade abbonemanget har högpris 70 öre/kwh 06-22 november-mars. Övrig tid 12 öre/kwh.
Ganska lätt att ladda ner sin förbrukningsdata från Ellevios hemsida, den är redan sorterad efter högpris/lågpris, så kan man göra kalkylen.
Tittade på mig själv och även med batteri blir vintern dyrare med tidsbaserade abbonemanget. Däremot så hämtade den låga avgiften igen detta sommartid. Så för mig blev det ett byte.
Märks att det bortplockade bidraget påverkat marknaden
Det ringer installationsfirmor minst en gång i veckan nu.
Kanske läge för Bra Priser (TM).
Bör också ta med i kalkylen att en regulators livslängd ligger på 15 år, det blir ytterligare ca 175 kr/månad på minussidan.
Intressant sammanställning. Försökte göra något liknande på min anläggning på ca 9,8 kWp i nordvästra skåne. Anläggningen ligger i hyfsat bra vinkel och producerar bra med el mellan 07-17, sedan försvinner solen runt på andra sidan huset.
April till september. Förbrukat 6262 kWh varav elbilsladdning står för 1788 kWh. Kan man lita på Nibes siffror har värme och varmvatten dragit knappt 800 kWh och resten, 3678 kWh) är alltså hushållsel. Panelerna producerade 7867 kWh. 5432 kWh såldes och 2435 kWh användes.
Så inköpt el summerar till 3827 kWh till en kostnad av 2568 kr (rörligt månadspris), så totalt 67 öre per kWh inkl moms.
Såld el har gett 1849 kr från Vattenfall, dvs 34 öre per kWh.
Totala elnätsräkningarna har varit 6019 kronor. Eftersom jag bor i Öresundskrafts nät, som väl är det enda nätbolaget i Sverige som tar ut en inmatningsavgift (660 kr per år) så får jag ”negativ” nätnytta.
Så inräknat alla fasta kostnader, skatter, köpt el, såld el, moms och annat jävelskap så summerar mina totala elräkningar under perioden april till september till 7411 kronor. Efter avdrag för skattereduktionen (3259 kronor) landar alltså kostnaden på 4152 kronor eller 66 öre per konsumerad kWh.
Om jag skulle köpt in den solel jag själv använt skulle det kostat 3689 kronor extra (månadspris + rörligt nät + skatter – nätnyttan).
När anläggninen installerades förra sommaren och togs i bruk 30 juni kostade den 143156 kronor. Min totala ROI hittills är 16057 kr eller 11,2% (inklusive den upplupna men ännu inte utbetalda skattereduktionen). Utan skattereduktion hade ROI varit 10877 kr eller 7,6%. Utfallet är betydligt sämre än det som kalkylen visade, men beror så klart på väsentligt lägre elpriser. Kan ärligt säga att om jag skulle funderat i dag, med dagens elpriser och Tidölagets påfund med bortplockad skattereduktion, så hade det nog inte blivit några paneler på taket.
Men som bloggarn så vist påpekar. En energikris-sommar, eller två, gör en rejäl skillnad. Och eftersom i princip alla politiker är ungefär lika bra på att hitta kortsiktiga lösningar på vårt energiproblem så är väl chansen/risken för en sådan kris överhängande.
Luft/vatten-pumpen som installerades i oktober 2021 har redan sparat in halva investeringen, och det med ett bundet elpris a 30 öre under vintrarna 21/22 och 22/23. Under december -21 och december -22 sparade pumpen knappt 5200 kr med mitt bundna elpris. Besparingen med Vattenfalls rörliga månadspris hade varit över 18000 kronor, dvs 13000 kronor mer på två månader.
Så om valet står mellan att lägga 150 tusingar på solceller eller en bra luft/vatten-pump för samma pengar vinner pumpen STORT redan idag. Och ännu mer så efter årsskiftet 25/26.