Bloggrannen Flute har dykt lite djupare i siffrorna kring Sveriges själförsörjningsgrad när det gäller livsmedel och kommit fram till att vi endast importerar 18% av det tonnage foder och människoföda vi behöver, samtidigt som jag pratat om 50%. Skillnaden här ser själva verket ut att vara pengar vs tonnage.
Och kalorier.
Sverige exporterar t ex spannmål till låga priser, men importerar dyr frukt, grönt och framför allt kött.
Antagligen är vi egentligen 100% självförsörjande kalorimässigt, om vi, likt jag gissar peak oil kommer medföra, lägger om vår kosthållning. Ett ton exporterat spannmål innehåller mångfaldigt mycket mer kalorier än ett ton importerat kött.
 |
| Livsmedelsimport i kg per capita 2008 |
Bifogar för enkelhetens skulle en graf över importen i kg per capita från ett tidigare blogginlägg.
Med rådande matvanor är vi beroende av import. Punkt.
Men hur är det egentligen med självförsörjningsgraden?
Drar man frågan till sin spets så importerar vi nästan 100% av all olja som går till diesel till jordbrukets traktorer, liksom allt konstgödsel (visserligen mestadels från Norge (kväve) och Finland (fosfor)). Tar vi bort oljan, som vi importerar, så faller antagligen Sveriges inhemska livsmedelsproduktion med säg 99%. Ett fåtal småskaliga brukare använder häst idag och ett fåtal småskaliga brukare kör på bensin istället för diesel och kanske kan köra på etanol istället, men svensk etanol från Agroetanol kommer från det storskaliga fossildrivna spannmålsjordbruket. Någon promille av svenska bönder odlar raps och har egen produktion av rapsdiesel.
Men oavsett så är samtliga bönder beroende av transporter på ett eller annat sätt, om inte annat för att transportera maten till kund, och vi landar ändå i oljebehovet.
Ser man till oljebehovet har Sverige i själva verket en självförsörjningsgrad på 0%. Utan import av olja, i princip ingen produktion av mat i landet.
Läsaren Gruelse tipsar för övrigt om ett dokument hos Jordbruksverket som handlar om Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel. Vi exporterade 2010 för 53 miljarder men importerade för 95 miljarder. Det talar dock knappast för 55% självförsörjningsgrad eftersom en del varor aldrig lämnar landet. Den största posten i exporten är dessutom norsk fisk, som alltså mellanlandar i Sverige. Exporten av fisk och skaldjur låg på ca 19 miljarder SEK, medan importen av det samma låg på 23 miljarder. Importen från Norge (ej endast fisk) låg på 21 miljarder.
I slutändan får man ställa sig frågan om någon egentligen vet hur det står till med svensk självförsörjningsgrad, eller om det är Flute som är landets ledande expert på frågan nu?
Annars så är Livsmedelsverkets rapport Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv i frågan det bästa vi har i Sverige. Och pratar vi kris så landar vi återigen i den där oljeimporten. För utan den producerar vi i princip ingenting. Det roliga är att tabellen på sidan 22, för vissa livsmedel, baserar sig på siffror som EU:s statistikbyrå Eurostat tagit fram. Sverige, inte ens Livsmedelsverket, har helt enkelt inte koll själva. På sidan 23 står det sedan att ca 40% av de livsmedel vi konsumerar kan (dvs man är osäker) ha sitt ursprung i andra länder. Men det är inte samma sak som att vi är beroende av import till 40%, utan det beror på att vi inte vill äta det vi producerar inom landet. Vi vill ha tomater året runt istället för brysselkål. För övrigt kommer just grafen överst i inlägget just från den här rapporten.
Andra problem som grumlar till bilden än mer är att svenska livsmedel inte sällan åker ut ur landet för att förädlas utomlands av billigare arbetskraft och sedan åker tillbaka igen till Sverige.
38 kommentarer
Det här med absolut-nödvändigt bränsle går att lösa om man bara vill.
Det kan t.ex. gå till på så sätt att landets jord- och skogsbrukare tillsammans med staten, t.ex. försvaret, fixar en "separat" industri genom att bilda lokala icke-vinstdrivande stiftelser, som har Fischer-Tropsch anläggningar. (Hur stort "lokalt" är beror på en massa faktorer som jag inte kan räkna ut själv).
Jord- och skogsbrukare skördar sedan sin skog och ser till att den kommer till anläggningen. Slutprodukten lagras i tankar som, under lagringstiden, lämpligen kan utgöra bränsledepåer för försvaret. När bönderna sedan behöver bränsle så är det bara att begära leverans. Om det blir överskott för någon så finns det säkert någon annan som behöver lite extra och då löser man frågan genom vanliga köpeavtal.
Dessa depåer blir då en form av "bränslesparbanker" som stöder det lokala jord- och skogsbruket samt möjligtvis lokalt näringsliv i övrigt.
Ja, jag har skrivit om det här:
http://cornucopia.cornubot.se/2012/02/sveriges-jord-och-skogsbruk-kan-ordna.html
Problemet är "om man bara vill". I fredags presenterade regeringen som bekant en rapport som säger att "det finns inga problem". Så från statligt håll lär man knappast vilja.
Det krävs även en stor privat komponent. Staten kommer inte att fixa detta och anledningen till det är uppenbar: Staten kan inte sånt här…
Det blir bara en massa konstigheter när frågor och lösningar hanteras enbart på departementsnivå.
Men om de närmast berörda kan ordna ett "paket" med åtgärder som är politiskt försvarbara när det gäller denna för framtiden mycket viktiga fråga, så har jag svårt att se att staten skulle förhålla sig helt passiv. Det stora kruxet är förstås, i vanlig ordning, vem som bär kostnaderna och riskerna.
I och med att det rör sig om mycket viktiga frågor kommer det nog inte att vara omöjligt att hitta någon form av kompromiss. Detta är en fråga som behöver hanteras genom en mycket bred politisk överenskommelse; det handlar trots allt om möjligheten att försörja oss själva med mat i framtiden.
/Enskede
Enligt en bekant som intresserat sig för problemet lär det finnas ritningar på ett gengasaggregat för dieselmotorer på lantbruksuniversitetet i Umeå. Dessa aggregat måste dessutom tillverkas i rostfritt stål och motorerna anpassas för gengasdrift.
Staten ( och bränslebolagen ) har dock varit förutseense och förbjudigt gengasdrift på fordon som är yngre än 30 år, så det lär inte bli aktuellt…
Efter det att Källe sålt sitt företag "Källe-Regulatorer" i Säffle, ägnade han flera år att förbättra gengasaggregat. Jag hoppas att resultatet finns kvar och inte blivit slängda.
Handlar det här om "peak oil" eller "end of oil"?
Dylika scenarion är ju blott aktuella om oljan försvinner över en natt. Menar du att oljan kommer att ta slut abrupt?
Om en brist blir aktuell så skulle oljan ransoneras, precis som under kriget, och jordbruket skulle givetvis prioriteras – men inte privatbilismen, som inte anses lika viktig. Sveriges oljekraftverk skulle också stå stilla.
Och Sverige skulle säkert vara självförsörjande på rotfrukter och spannmål etc, vi behöver knappast vräka i oss lika mycket som vi gör idag. Det är ganska långt från ett totalt överflöd till en total brist. Men visst är det intressant att spekulera om vad som händer i händelse av krig eller större kris.
Foliehatt på – check.
Vad snackar du om? Grafeus här ovan har ju en ovanligt balanserad syn på saken till skillnad från alla alarmister som tror att matproduktionen kommer gå i stå över en natt. Kollapsen är process inte en händelse som det brukat tjatas om här på bloggen och annorstädes.
Ja, ibland undrar man. Peak oil betyder max oljeproduktion, inget annat. Det vi diskuterar (trodde jag) är den DALANDE KURVAN efteråt. Peak oil betyder inte "end of oil".
Eller är det "end of oil" vi diskuterar? I så fall är det en bit kvar dit, då vi fortfarande befinner oss i krokarna av peak oil, dvs max oljeproduktion.
Eller är det något annat allmänt krisscenario vi pratar om? Krig? Ryssen?
Kanske är mina frågor inte relevanta för de redan frälsta? Undrar vem som bär foliehatt..?
Cornu borde kanske överväga att göra ett omfall på "midvintermörker" med följderna av abrupt avbruten export av olja och gas från Ryssland och kanske också MENA som röd tråd.
Detta skulle jag älska att läsa om. Kan du inte skriva något om detta Lars i samma stuk?
Skriver som sagt en ny bok.
Sverige kan förhållandevis fort, dvs inom ett antal år kraftigt öka den egna köttproduktionen. Mark och gårdar finns i överflöd.
Det som är den begränsandne faktorn är aveln.
Och lagar och regler. Försök sätta upp en kommersiell matproduktion så får du se.
Ja, snälla någon. Carema skulle aldrig klara av att föda upp djur. Hårdare regler där än att slutförvara åldringar.
Inter arma silent leges…
Isola Regina
"Ett ton exporterat spannmål innehåller mångfaldigt mycket mer kalorier än ett ton importerat kött."
Detta påstående finner jag märkligt. Spannmål innehåller nästan enbart kolhydrater med energimängden 4 kcal/g.
Kött innehåller protein ( 4 kcal/g) och fett ( drygt 9 kcal/g)
Ja, men kött innehåller också stora mängder vatten (0 kcal/g) och annat. 100 g kött innehåller väl runt 250 kcal, medan t ex 100g vetemjöl innehåller 340 kcal.
Nej, här får du nog backa Lars. Jag reagerade på samma sak som Frank.
För det första sa du spannmål, vilket borde kunna tolkas som något som är mindre förädlat än vetemjöl. Åtminstone till stor del.
För det andra så är väl knappast 340kcal "mångfaldigt" mer än 250kcal.
För det tredje så är ju proteinintaget minst lika viktigt som kaloriineehållet. Speciellt vid en begränsad kost. Och skulle tro att det är svårt att klara sig på enbart mjöl för att tillgodos proteinintaget. (I alla fall läste jag en gång en rapport som kom fram till att om man bara dricker öl så finns stor risk att man blir väldigt sjuk efter ett par månader, dels i skörbjugg, men också av proteinbrist).
Visst. Kalorisiffran för kött avsåg för övrigt hamburgare, dvs fett kött. Har för mig att renare kött mer ligger runt 100 kcal per 100g. T ex innehåller tydligen fläskfilé 100 kcal, medan bacon innehåller 400 kcal.
Tabell finns på http://www.kaloritabell.com/kaloritabell_kott.html
Kan dock erkänna att jag har generellt fel. Jag har i huvudet kommit ihåg kött som 100 kcal, men det handlar om viltkött (och eventuellt även lamm om man rensar bort fettet), vilket är det vi äter själva. Men eget bruk skall ju inte blandas ihop med generellt bruk.
Viltkött (hjort, antagligen även älg) ligger på 115 kcal, hästkött på 165 kcal, kyckling 115 kcal osv.
Och enligt tabellen ovan är en hamburgare 220 kcal. Stekt i fett ökar förstås kaliorihalten, att vatten dunstar vid stekning höjer också kalorihalten per 100g färdig mat jmf med 100g rå, men som bekant så minskar ju vikten på kött vid stekning.
Hundra gram nötkött innehåller (i medelvärde) 153 kcal, medan hundra gram fläskkött innehåller (i medelvärde) 218 kcal. Motsvarande siffra för havreflingor och veteflingor (jag antar att med "flingor" menas obehandlat spannmål) är 374 kcal och 326 kcal. Allt enligt finska livsmedelsverkets utmärkta sida.
Förstår inte jämförelsen.
Bör man inte titta på hur mycket spannmål det går åt till köttproduktion?
Minns jag rätt så krävs det ca 7kg spannmål för att producera 1kg nötkött.
Man får väl utöka det hela till att hela västvärldens självförsörjningsgrad är 0% ?
Det industriella storjordbruket sjunger på sista versen. Orsak: Peak oil, Peak soil och växande protester mot GMO.
Cornu, din fallenhet för att rota runt bland tabeller och statistik börjar smitta av sig… 😉
Jag nördade in på det här med livsmedels energiinnehåll, och då främst sådana livsmedel vi har eller med rimlig lätthet kan producera inom Sverige. Fick fram att kött t ex i genomsnitt innehåller 137 kcal/100g och olika mjölsorter från spannmål (korn, potatis (jaja, rotfrukt – undantag, men likvärdigt energimässigt), råg och vetemjöl)i genomsnitt 338 kcal (se länk till egentillverkad översikt nedan).
När jag tog mig en titt på listan slår det mig att vi verkar ha rätt bra med möjligheter till självförsörjning, och att mängden inhemska livsmedel med högt energi (samt högt proteininnehåll – kött ligger på samma nivå som baljväxter på ca 20%). Vi har ju inte alltid använt oss av fossila bränslen i jordbruket, och blir det riktigt illa kan ju alla arbetslösa (och de lär bli många om det går tillräckligt utför) göra ett rejält handtag och använda sig av lie och andra redskap, oxar, hästar mm för att få jobb utfört.
Länk till min lilla hemmasnickrade översikt med siffror från Livsmedelsverkets livsmedeldatabas (länk dit inne i tabellen): http://docs.google.com/spreadsheet/ccc?key=0Alz8G39fOKjzdHFyZmhDdnoyeU1HbnpXUnc1dmx1bHc
"rota runt bland tabeller och statistik börjar smitta av sig"
Du smittade ner mig också, men jag är väldigt lättsmittad 😀
Om kalkylatorn på http://www.bcm.edu/cnrc/caloriesneed.htm stämmer, så behöver jag ca 3000 kalorier per dag. 8840 kalorier per kg matolja-> 0.34 kg per dag. Enligt http://physics.info/density/ så är densiteten för olivolja 0.918 kg per liter. -> 0.37 liter matolja per dag, för att hålla vikten.
Jag funderar på att testa denna "diet" under några dagar för att se vad magen säger.
Jag undrar hur länge oljan håller, om man köper behållare i rostfritt stål där olja lagras med så lite syre tillgängligt som möjligt.
https://www.usaemergencysupply.com/information_center/food_storage_faq/fats_and_oils.htm och http://www.survivalistboards.com/showthread.php?t=148265 har info om detta.
Istället för självförsörjning av mat, tror jag att decentraliserade beredskapslager vore mycket lämpliga att ha i en krissituation.
Nja. Du behöver en kombination av protein, kolhydrater och fett (samt mineraler och vitaminer, som du iofs kan ta i pillerform). Olivolja är bara fett och alltså inget du mår bra på speciellt länge. Speciellt hjärnan behöver kolhydrater (socker) för att fungera tillfredsställande.
Inkorrekt. Kolhydrater är den av de tre stora näringsgrupperna som inte är essentiell. Det lilla kroppen (t ex hjärnan) måste ha kan den tillverka själv. (I levern, tror jag det är.)
Om jag blir tvungen att utesluta en av grupperna kolhydrater, protein eller fett, så blir det givetvis kolhydraterna.
Det finns essentiella fetter och essentiella proteiner, men inga essentiella kolhydrater. Sen är det en sak att överleva, en annan att må bra. Människor är rätt flexibla i den diet de kan överleva på.
Man överlever på en diet där energin kommer 75-85% är från fett, 15-25% från protein, och 1-2% kommer från kolhydrater.
"Prolonged meat diets with a study of kidney function and ketosis", By Walter S. McClellan and Eugene F. Du Bois, 1930
http://www.jbc.org/content/87/3/651.full.pdf
Enligt Andreas Eenfeldt, läkare och specialist i allmänmedicin, så: "Faktum är att man kan klara sig med 0 gram kolhydrater om dagen (från kosten) under lång tid, det finns inga kända faror med det."
"http://www.kostdoktorn.se/lchf/kostdoktorns-faq/
Efter ett tag fungerar hjärnan utmärkt på ketonkroppar (ketone bodies)och glukos. Ketonkroppar bildas från fett. Glukos tillverkas i levern (Gluconeogenesis) från protein.
Vitaminerna och mineralerna däremot är viktiga. Eskimåer levde inte på matolja och vitaminpulver, även om de traditionellt sett levt på just fett och protein.
Folk kan bli lite gnälliga när de ställer om från att köra sin standardkost, så ett lager med socker är bra. Jag vill helst inte ha massa gnälliga människor i en krissituation 😀 . Socker är lättlagrat vad jag vet.
Just vilken olja som vore bäst vet jag inte, olivolja var bara ett exempel för att få ett värde på densitet. Hur man beredskapslagrar proteiner vet jag inte heller.
Att testa "matoljedieten" är huvudsakligen för att se hur kass i magen jag blir, återkommer om ett tag med besked. Jag kommer att äta tonfisk också.
Om nu 0.37 liter olja räcker energimässigt för en dag, så blir det 135 liter för ett år.
Rättningar av räknefel eller tankefel mottages gärna.
Ketogena dieter där 90% av energin kommer från fett har studerats eftersom det hjälper en del med epilepsi.
"Ketogenic Diet Has No Major Long-Term Adverse Effects", Pauline Anderson, http://www.medscape.com/viewarticle/717531
"Long-term effects of a ketogenic diet in obese patients", Hussein M Dashti, et alii. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2716748/
Jag föreslår inte 100 E% fett som matlager, men en hög andel eftersom fett är oerhört koncentrerad energi. 100 liter matolja kan ge 75% av energin för en människa under ett år, det ryms i en kub med 47 centimeter sida.
Man skall ha kolhydrater i lagret eftersom det leder till att man förbrukar mindre protein. Med normal svensk diet förbrukar hjärnan ca 120g glukos per dag. Om den istället bränner ketonkroppar, så sjunker behovet till ca 30g per dag. 20g kan produceras av levern från fett, men 10g måste produceras från proteiner som man antingen äter, eller så tas det från kroppens muskler. För att producera 1 g glukos förbrukar kroppen 1,75 g proteiner (i nedanstående referens), så en "noll-kolhydrat diet" är inte optimal, om man vill minimera vikten på sitt matföråd. Kolhydrater är dessutom enklare att lagra än vad proteiner är. Den här kunskapen kom fram i slutet på 1960-talet, tyvärr så ligger många dietister långt från forskningsfronten.
"Ketone Bodies as a Fuel for the Brain during Starvation", Oliver E. Owen, http://www.coconutketones.com/pdfs/owens_ketones_as_fuel_for_brain_during_starvation_2005.pdf
Närmaste exemplet på vår självförsörjning med livsmedel utan tillgång på olja, är tidigt 1940-tal
Under WW2 var det hästar och gengas som var drivkraften inom jordbruket och trafiken.
Tilläggas kan, att det dessutom var stor brist på däck. Bilägare med efterfrågade däckstyper, var tvungna att palla upp sina bilar och lämna däcken till, tror jag, militären. Vägtrafiken blev därför ytterligare begränsad genom denna däcksbrist.
Då var vi drygt 5 miljoner och det var livsmedelbrist.
Samtidigt krävde dessa hästar betesmark, hö och havre. Med oljan friställdes stora arealer jordbruksmark, som kunde användas för livsmedelsproduktion.
Likaså kunde mycket av gengasbränslet istället bli pappersmassa och sågat virke, som ger exportinkomster.
Men spannmålsodling för etanoltillverkning och andra energigrödor, kommer att kräva minst lika mycket åkermark, som hästarna en gång krävde. Skogsbaserade flytande drivmedel kommer också att kräva ett minst lika stort virkesuttag, som gengasen krävde.
Att backa tillbaka till tidigt 1940-tal, kräver mycket lång tid ( t ex att avla fram alla hästar ) om det nu är möjligt.
Ovanstående betyder, rent teoretiskt, att vi kan försörja 5 miljoner med livsmedel.
Nu är vi dock 10 miljoner, vilket ger en själförsörjningsgrad på 50%.
När resurserna minskar blir det naturligt att befolkningen också minskar på lite sikt. Man kan hålla liv i så många man klarar att försörja, inte fler än så. Inte otänkbart att befolkningsmängden då blir till och med en bit under 5 miljoner på några decenniers sikt. Och den nu uppnådda allt högre medellivslängden kan man ju bara glömma då den också lär gå ned på sikt. Realism är realism inte bara i ett steg utan även flera.
Ja, mycket bra jordbruksmark ligger numera under asfalt.
Följer man prognoserna för oljeexporten, så har vi 18 år på oss. Med all sannolikhet kommer oljeexportländerna att dra ned sin förbrukning så det kommer alltid att finnas lite olja att köpa även efter 2030, men det kommer att bli hårda bud långt tidigare.
Som Sverige nu sköts, kommer det att bli kaos och långt färre än 5 miljoner kommeratt överleva. Glöm alla ideer om import och futuristiska alternativa energikällor.
Följande villkor gäller:
1) Åkermarken måste reserveras för livsmedelsproduktion. Glöm alla ideer om etanolproduktion.
2) Vi har varken råd eller möjlighet att byta ut befintliga traktorer och lastbilar. Elbilar är bara ett dåligt skämt.
3) Kärnkraft är bara ett mantra. Det löser inga problem att upprepa mantrat, inte ens med de förstärkande tilläggen generation 4 och/eller thorium. För dyrt och tar för lång tid.
4) Utvecklad och fungerande teknik måste användas. Inte någon eventuellt kommande ny teknik. Detta reducerar våra alternativ till:
a) Vindelverk.
Tekniken fungerar och storleken är imponerande. Senaste verket i Göteborg har effekten 4,1 MW. Då Eiffeltornet är över 120 år, bör vindelverkens torn ha minst samma livslängd. Elmaskiner brukar också ha mycket hög livslängd och med all sannolkhet kommer verken att fungera långt efter det att byggkostnaderna är avskrivna.
Solceller verkar bli ett bra komplement till vindkraft. Livslängden på solceller har dock ännu ej hunnit att långtidstestas.
b) Vätgasteknologi
Fungerande elektrolysörer finns. Tyvärr är de relativt små, så man behöver flera innan de blir uppskalade.
Vätgasen går att lagra, idealiskt för att ta hand om överskottsel när det blåser kraftigt.
Nuvarande bilpark, plus lastbilar och traktorer går lätt att konvertera till gas. Inte svårare än att använda t ex biogas. Plus ett par gastuber i bakluckan. Tankning går också snabbt. Dessutom inga koldioxidproblem.
Syntetiska kolväten, väte+kol. Tekniken finns för detta redan idag, men det skulle kanske kosta mer än 16kr/liter diesel. Island ska börja leverera metanol från sin geotermiska tillgång, metanol valdes som energibärare.(Väte+kol).
Vatten kommer finnas längre än människan lever på klotet och kol finns även det i oändlig mängd. Att kombinera dessa på ett effektivt sätt är kruxet, men det är inte något omöjligt. Sen går det att effektivisera energianvändningen i hela samhället enormt mycket.
Jag som trodde Ikeas köttbullar stod för större delen av exporten, tom 90 procent. är detta felaktigt?
https://www.aftenposten.no/okonomi/utland/article3609384.ece#.T3oIBtUQp8E
http://di.se/Default.aspx?pid=204272__ArticlePageProvider&epslanguage=sv&referrer=
/Jonas