Bloggen Cruel Crude uppmärksammar oss på en läckt peak oil-rapport från Australien. Rapporten är från 2009, men sopades under mattan. Officiellt existerar inte denna rapport, utan rapport BITRE-117 handlar om något helt annat nämligen om hur mycket flygtrafiken skall öka fram till år 2030.
 |
| Prognos global oljeproduktion visar
hur lite djuphavsolja och oljesand tillför den globala produktionen |
Det är ett mycket omfattande arbete bakom rapporten som jag inte läst i sin helhet än. Den är nämligen 474 sidor lång. Hela rapporten finns nu ute att ladda ner som PDF från andra källor, men australiska myndigheter har bett om att den skall tas bort från Internet.
Rapporten pekar ut år 2017 som global peak oil för all av former av olja. Kortsiktigt ser man dock att fram till 2017 kommer haltande ekonomisk tillväxt att skjuta upp efterfrågan på olja och allvarliga oljerelaterade problem (förutom den haltande tillväxten alltså) får vi först framåt 2017. Från 2017 kommer utbudet att sätta gränser och inte efterfrågan om man skall tro rapporten.
Cruel Crude pekar ut sammanfattningar av rapporten hos Energybulletin och ASPO-Australia.
9 kommentarer
Att Rysslands utvinning skulle minska från 3 Gb till 0,5 Gb till 2030 var en nyhet för mig.
Lär inte passera obemärkt…
http://crudeoilpeak.info/wp-content/uploads/2011/12/BITRE_Report_117_Figure7_33_Eurasia.jpg
Efter vad jag förstår så importerar vi all olja från Danmark, Norge och Ryssland. Det enda land som möjligen har något att exportera till Sverige år 2020 är Norge – om vi betalar – bäst…
Rapportens uppgifter om Ryssland olja är nog fel. Om man tittar i diagrammet för Norge på sidan 144 så är det åt andra hållet. Landet producerar ungefär hälften av vad det gör idag om 30 år. Diverse svängningar i kurvorna långt fram i tiden är lite lustiga. Sånt kan de ju inte veta något om. Förmodligen är det inlagt för att få det att se lite finare ut.
Rapporten har mycket stora mängder tung olja från Kanada och Venezuela. Dessa streck går rakt in i nästa århundrade utan någon minskning. Den betydande amerikanska oljeskiffern nämns inte för det är väl ingen olja. Ryssarna har mycket kol i Sibirien och där kan de få soppa under lång tid. Men det tar nog inte så många år innan de säger att nu minskar vi vår försäljning till er till noll under en tid och sen får fixa det här själva. Gissa då om det blir kaos i ankdammen. Det är alltså hög tid att gräva upp alunskiffern. De korrupta makthavarna fantiserar om sin koldioxid.
Svängningar i kurvor framöver kan förklaras av eftersläpning av betydande fynd av olja det senaste decenniet. Gäller t ex för Brasilien. Det tar som bekant 10-15 år för ett större fynd att få upp farten i produktionen.
När oljeproduktiionen i exempelvis Norge faller med 30 procent på 2040-talet och sedan ligger konstant under 10 år så kan man undra om de sitter på metafysiska kunskaper.
Konstant? Eller bara så små minskningar ute i svansen att de inte syns i grafen? Titta på rådatat på sidan 148.
Svaret är att du tittar i grafen och då syns inte minskningarna, men de fortsätter att ske i rådatat.
Sedan är det en simulering, inget annat. Verkligheten blir alltid en annan och aldrig exakt som simuleringen.
Jag höftade till ungefär. Man måste skeptiskt till simuleringar rent allmänt.
Annars ligger Australien i topp inom att redovisa uttömningens effekter och speciellt produktivitetsfallet. USA har också bra statistik. Länder som Kina, Ryssland och Sverige är bananländer. Australien har uppenbart ett stort intresse av att veta hur det ligger till eftersom ekonomin är så beroende av detta.
Här är annan en rapport från Australien, också den några år gammal, som tydligt visar ett produktivitetsfall på flera procent om året sedan ungefär år 2000. Det gäller inom nästan allt inom arbete, råvaror, kapital och energi per utvunnen mängd. Mycket mer intressant än tokiga teorier om en gas i atmosfären.
http://www.pc.gov.au/__data/assets/pdf_file/0005/84911/mining-productivity.pdf
Tack för omnämnandet Cornu. Antalet besökare fyrdubblades idag.
Stor humor om det som nu enligt vissa kommentarer stämmer. Att berörd Australiensisk myndighet (The Department of Infrastructure and Transport) inte ville publicera rapporten offentligt, därför att motstånd och intresset för investeringar i infrastruktur som vägar och flygplatser kan öka.
Även om data i rapporten inte är purfärsk så är den imponerande gedigen.
/RH