Inspirerad av Storstadsbloggens hetsande mot alliansen med anledning av att man blir eller förblir sjukskriven om man är sjuk, så gick jag snabbt in och tittade på hur det står till med ångesten i Sverige. Har den ökat eller har den minskat med sittande alliansregim?
För detta vände jag mig förstås till Folkhälsoinstitutets alldeles utmärkta Folkhälsoenkät för 2009.
Svaret är statistiskt signifikant. Det svenska folket som helhet har signifikant mindre ångest med sittande regim än vad de hade under socialdemokraternas Göran Persson-ledda piska.
De övre gränserna för det statistiska konfidensintervallet över den svenska ångesten har varit lägre under alliansregimen än de nedre gränserna under socialistregimen. Vartenda år. Och detta även trots den djupaste ekonomiska kris vi sett på nästan 100 år, vilket dock försämrat siffrorna något under 2009. Men trots det så var det mindre ångest under kris 2009 än under högkonjunktur 2006.
Kan det vara så att det svenska folket mår bättre av lägre skatter och att inte tvingas in i ett förnedrande bidragsberoende, så till den grad att de har mindre ångest under en ekonomisk kris med mycket hög arbetslöshet än under högkonjunkturen 2006. Eller beror det enbart på att de slipper se Göran Persson i TV-rutan?
Även hos sjukskrivna har ångesten fallit från 72% under socialisterna till 70% under alliansen, men den förbättringen är inte statistiskt signifikant.
Så tro inte på vad vänsterideologer försöker lura på er via Aftonbladet och bloggar. Svenska folket mår signifikant psykiskt bättre idag än när socialdemokraterna styrde. Vi är helt enkelt lyckligare, men vänsterideologer och vänsterpolitiker gör sitt bästa för att vi skall in i ångesten igen. Nu kommer förstås rödvinsvänstern försöka bortförklara ovanstående statistiskt signifikanta förändring, men då gör de sig bara löjliga.
Men ja, det finns de som har mer ångest idag än under socialisterna, och som anser sig felbehandlade. Men som helhet mår vi alltså psykiskt bättre. Felbehandlingar fanns det även under socialisterna, vilket många väljer att glömma bort.
Folkhälsoenkäten är en guldgruva att gräva ur, som jag säkert får anledning att återvända till.
Jag vill avsluta med att helt utan ironi rikta ett uppriktigt tack till alliansregimen för att ha gjort svenskarna lyckligare. Tack!
Fotnot: Förmodar att det rör sig om 95%-igt konfidensintervall.
18 kommentarer
Du hade ju knappast skrivit det här inlägget om det pekat åt andra hållet? Hur många positiva vinklingar åt andra hållet har du fått kasta?
Surt sa räven.
Får bara aljansen fortsätta regera kommer lyckotalet för svenskarna bara att öka. Nu har vi sett dem i en lågkonjunktur. Nu vill jag se dem i en rejäl högkonjunktur också. De kommer garanterat få sverige att klättra i välfärdslistorna. Det kommer att skapa jobb och plats för alla. Alla skall med.
Hur funkar det här med ångest egentligen?
Om man tänker sig att någon står inför att eventuellt torteras, då upplever nog personen ångest. När sedan tortyren påbörjats och hoppet alltså är borta, vad händer med ångesten då?…
Vad händer med ångesten då?… Jo efter att befunnit mig i utanförskap under flera sosse-regeringar, känt pressen från försäkringskassan, tumskruvarna från förnedringsförmedlingen kan jag utifrån egna erfarenheter beskriva att upplevelsen av ångest ingalunda minskar när hoppet är borta.
Men hördu Cornucopia – inte har väl bidragsberoende minskat? Tvärtom, socialbidragen har ökat med 20%, se http://www.dn.se/nyheter/sverige/kraftig-okning-av-socialbidrag-1.1055221
Och hur stor andel av transfereringarna i Sverige är socialbidrag, jämför med t ex förtidspensioner, sjukpenning, a-kassa etc?
Trots ökade socialbidrag har iaf ångesten minskat.
En stor del av de ökade socialbidragen är importerade.
Hela förändringen sker mellan 2006 och 2007. Detta visar att det handlar om att slippa se Göran snarare än den förda politiken.
Om man tittar i excelfilen ser man också att det framför allt är yngre som verkar ha svårt för Göran.
tänkte exakt detat när jag läste inlägget på storstad, men orkade inte kolla. Bra jobbat och en god illustration över hur skakig dylik argumentation är.
Men du, det här är ju en alldeles vidrig propagandavinkling. Du väljer en parameter och fokuserar på den, som om de skulle säga allt.
Läser du på ett annat blad ser du att andelen som har försökt ta sitt liv har ökat från 4,4 % 2006 till 4,8 % 2009. Och att särskilt 2008, när "reformerna i sjukförsäkringen" började inledas, var andelen skyhög hos de i sjukförsäkringen – 28 %. Andelen med självmordstankar har också ökat sedan regeringen tog makten.
Så bespara oss detta, ok?
Förnekar du att ångesten minskat?
Nej. Förnekar du att självmordsförsöken ökat? Förnekar du att du är väldigt selektiv när du tittar på siffrorna?
Jag har enbart tittat på ångest. Det var det första jag tittade på och har inte tittat på några andra siffror.
Självmordsförsök inkluderar rimligtvis tidigare års individer, och bör alltså hela tiden öka, om nu inte försöken lyckas, vilket ju innebär att man inte kan svara på enkäten.
Med tanke på att (s) och LO vill ha en "stupstock" på 14 eller 15 månader som maximal sjukförsäkring så ser jag inte hur det hela skulle ändras vid en socialistisk regim.
Du börjar ärligt talat bli mindre och mindre intressant, Cornucopia. Så fort det är sossar med i bilden blir det bara ett trist raljerande (och i vissa fall urusel faktakoll, som med arvsskatten). Trista och bittra människor som raljerar om politiska motståndare går det tretton på dussinet av, fall inte i den fällan du också.
Jag hyser en stor portion förakt för sossarna, men så det handlar inte om något försvar. Det är bara ett förbannat trist sätt att uttrycka sig på. Jag förväntar mig bättre av dig, baserat på vad du skrivit hittills. Snart börjar du väl raljera om Mona Sahlin (eller Måååna som det brukar heta bland gnälliga människor) och Toblerone. Eller så har du redan gjort det. En bitter bloggare är svår att skilja från en annan.
Javisst, jag betalar inget, och ingen tvingar mig läsa. Men jag vill bara påpeka att du verkar ha passerat din Peak och är på väg nerför i sluttningen. Du känner säkert igen metaforen från ett ämne du är bra på att skriva om.
Kallar åtminstone alliansen för en regim, om det är någon tröst. Nämnde inte ens Låna Stahlin en enda gång i texten ovan.
Det är valår i år, så det är väsentligt att lögnerna från vänsterfolket inte står oemotsagda.
Undrar lite vad haveristerna som byggt sig en identitet på att hata alliansen, ex Alliansfritt Sverige mfl skall göra när socialisterna tar över makten igen? Finns en stor risk för en livskris där, men de kanske satsar på att bli sjukskrivna i så fall.
Själv får jag ångest var gång en opinionsundersökning visar de rödgröna i ledning… /Allan
Jag vet inte, men den verkar följa arbetslösheten.
Mellan 06 -> 07 minskade ju arbetslösheten 'katastrofalt'.
Och när då dom sjuka o arbetslösa, 07, fattade vad 'bortre parentesen' innebar så stannar minskningen.
Arbetslöshetsminskningen minskade också 07, för att till slut övergå i att arbetslösheten ökade under 08 o då med arbetslöshetsångest igen, typ: ’kan detta funka’ ?
Sen så kan ju iaf. den som påstås begått självmord pga. alliansens ’hårdare’ tolkningar, nu INTE ha ångest.
Extrapolerar man kurvan så hamnar man 2010 !!!
Men om då utfall= ej bra, så talar vi tyst om det.
Du har ju ångest för det som inte hänt, när du väl fått sparken så upphör ju iaf. den ångesten.
Sen finns det ju medicinsk ångest, men kom alliansen på nån ny medicin 06?
07 uppfann väl ’att inte tillåta’?
Nils Lindholm