Jag slänger nedan in BNP i gårdagens graf över Sveriges oljekonsumtion för transporter.
Korrelationen mellan transportförbrukningen av olja och BNP är hela 0.95!
Vill man ha ännu bättre korrelation bör man nog justera för bränsleförbrukningen per mil, eftersom transportförbrukningen av olja i sig inte tar hänsyn till hur bra eller dåliga våra fordon har blivit. Samtidigt skall man inte glömma att många personbilar var snålare på 70-talet än idag, om inte annat för att de numera är allt tyngre av säkerhetsskäl. Men personbilstrafiken är inte det väsentligaste, utan man kanske enbart skall titta på dieselförbrukningen.
Korrelationen mellan BNP och förbrukningen av dieselbränsle 1950-2008 är hela 0.98, dvs nästan perfekt korrelation, att jämföra med 0.87 för bensinförbrukningen eller 0.89 för flyget.
Att just korrelationen för diesel är ännu högre än 0.95 kan man se som ett bevis för hur betydelsefulla transporter av varor är för svensk ekonomi, men även entreprenadfordon inom byggnation, skogsbruk och jordbruk. Får vi problem med transporterna ligger vår ekonomi mycket illa till.
Det är just transporter som är oljans bidrag till åtminstone Sveriges ekonomi. Det är genom ökande transporter som vi som utvecklad ekonomi effektiviserar oss ännu mer. Specialisering förutsätter transporter, dels av specialister som kan verka där de är som viktigast för ekonomin (=får bäst betalt för stunden), och dels genom att även företag kan specialisera sig och inte längre behöver göra allt själva, samtidigt som de har allt fler kunder på allt längre avstånd att vända sig till. Det kan också finnas effektiviseringsfördelar med centralisering och stordrift.
Allt detta förutsätter förstås att transporterna flödar fritt och obehindrat av bränslebrist, samt att bränslepriset är försumbart i sammanhanget. När vi framöver får just brist, samt skenande priser pga peak oil så återstår att se hur ekvationen tillväxt och olja skall kunna fortsätta.
Lite mot gängse uppfattning i peak oil-kretsar, så kommer kanske tätt befolkade, rent av överbefolkade, regioner och länder att klara ekonomin bättre efter peak oil, än vad det stora och glest befolkade Sverige kommer göra. Exempelvis Nederländerna. Samma sak kommer antagligen gälla för städer kontra landsbygd. Den som bor och verkar i en stad kommer när möjligheten till transporter minskar att ha en större kundkrets och alltså lättare hitta någon som har behov av specialiserade tjänster och produkter. Wallersteins världssystemsmodell i det lilla. Men samtidigt är ju staden beroende av landsbygden, så sambandet är mer komplicerat än så.
Intresseklubben kan notera att om man tar med olja till kraftverk och uppvärmning under perioden 1950-2008 så blir korrelationen till BNP bara 0.07, dvs i princip inget samband alls. Varma bostäder bidrar inte till BNP, speciellt inte som det var enkelt att byta ut uppvärmningen, vilket inte går att säga om transporter. Glöm inte att regimen själva inte tror på mer än 10% förnyelsebara bränslen till år 2020, samtidigt som möjligheten att importera olja riskerar helt vara borta till år 2030. Olja för elproduktion har ersatts med främst el från kärnkraft, och minskningen av oljekonsumtionen i kraftverken har alltså inte påverkat industrin nämnvärt. Tvärt om har det varit en fördel för svensk tung basindustri att ha tillgång till billig och stabilt prissatt kärnkraft istället för oljebaserad el.
Lyssna nu inte på de normalbegåvningar som medvetet eller pga just normalbegåvning påstår att vi frikopplat vår ekonomi från oljekonsumtionen. Det har vi inte, utan oljekonsumtionen för transporter är extremt tätt kopplat till vår ekonomi, oavsett vad normalbegåvningarna hävdar.
SCB levererade bara BNP-siffror från 1950 och framåt, därav har jag klippt bort oljekonsumtionsdatat 1946-1949 om nu någon undrade.
28 kommentarer
Mycket bra beskrivet!
När det gäller vilken typ av bebyggelse som har störst fördelar efter peak oil och framför allt efter några år med riktigt snabb minskning av oljetillförsel, så tror jag inte riktigt på den idén som du framför. Med kraftigt minskad tillgång till olja tror jag att samhället kommer att minska sin komplexitet och då kommer en hel del av de typiska storstadsjobben att försvinna helt och hållet. Istället kommer det att tillkomma jobb inom jordbruket och de arbeten som uppstår när vi tar tillbaka en del av den produktion som flyttat till Asien, det vill säga att faktisk producera prylar. För det finns det inte lika många fördelar att befinna sig i Stockholm, trots transporterna. Då tror jag att mindre städer kring storstäderna kommer att gynnas plus de områden där maten odlas eller livnär sig.
Det är ju en ofantlig massa jobb som finns i Stockholm som är direkt kopplade till att vårt samhälle har hög komplexitet, att vi är ett relativt rikt land och att vi kan dra nytta av slavlöner på andra sidan jorden, tänker på reklam-, och underhållningsbranschen, högre utbildning, statlig byrakrati o s v som har stor koncentration till just Stockholm.
/Herman
Det beror ju lite på hur samhället kommer se ut när oljan inte längre flödar ?
Tror vi på en utveckling eller en avveckling.
Solklart och 100% säkert är förstås att i längden är det en utvecklings som kommer att ske, hur det ser ut är en annan sak.
Dock kan det mkt väl tillfälligt iaf bli en tillbakagång.
Inte för att jag personligen tror på det – men visst är det en möjlighet. Jag tror inte på att vi kommer att gå tillbaka till ett jordbruks/industrisamhälle á la 1950-1960 dock – det kommer nog evolvera till ngt annat.
Men det kan inte uteslutas att en del branscher som tex nöjesbranscher, reklam mfl får en svacka om man fokuserar mer på överlevnad.
IT tjänster kanske efterfrågas i än högre grad dock ?
Tex är det mkt mer effektivt att köra företag via internet än att flyga runt hela världen -även om varan i sig produceras mer lokalt.
ips om hur man bygger egna kraftverk, lokal odling mm mm – ja informationssmhället överhuvudtaget tror jag är här för att stanna, och utvecklas…
/K
Lögn, förbannad lögn och statistisk teori..
Jag tror nog att det du säger mycket väl kan stämma, men man ska aldrig glömma att korrelation inte är ett bevis utan bara pekar på samspel. Säljs det mer glass för att det är sommar eller är det sommar för att det säljs mer glass?
/F.T.
Som vanligt handlar det förmodligen om båda sakerna. Ökad mängd varutransporter blir följden av mer specialisering,storskalighet, större marknader o s v, som man gör för att få billigare, bättre(?) produkter, högre vinster, högre löner o s v.
Människor som har råd (till följd av specialiseringen etc) använder bil i större utsträckning – ökade persontransporter – den andra komponenten av ökningen av transporter. Å andra sidan leder förändringen av industrin till färre oh större enheter också till att många måste köra längre till sina arbetsplatser.
Man kommer inte ifrån att specialisering, storskalighet, större geografisk marknad kräver transporter. En sådan utveckling skulle vara omöjlig utan ökade transporter. Det är den typen av utvecklingen som ligger bakom ekonomisk tillväxt.
Ja visst, man skulle kunna öka BNP genom att du tar hand om grannens barn och betalar honom/henner för det samtidigt som grannen tar hand om dina barn mot betalning. Men den vägen att öka tillväxten tar ganska snart slut. För mig är det helt självklart att det behövs olja för att fortsätta uppnå ekonomisk tillväxt.
Sedan finns det ytterligare en sak. Även om vi i morgon skulle hitta tio nya lättillgängliga Saudi-Arabien så kommer vi snart att slå i taget när det gäller någon annan resurs. Just nu använder världen mer resurser på ett år än jorden hinner återskapa på ett år. Om detta fortsätter i oförminskad hastighet så kommer det ta stopp med en skräll.
Herman
@Herman:"Om detta fortsätter i oförminskad hastighet så kommer det ta stopp med en skräll."
Fast det kommer ju inte ske i oförminskad hastighet !
Om inte annat så blir det svårare och svårare att hitta fyndigheter och dyrare att framställa.
Vid ngn punkt, mkt nära i tiden skulle jag tro, så kommer också återvinning att bli ännu större än det är på vissa begränsade ställen idag (här i norden är vi duktiga, många anda länder slänger fortfarande allt utom riktigt värdefulla metaller på soptippen i princip).
I florida, USa, har man i två år nu tex kört en anläggning som man matar med sopor, och ut kommer råmaterial till tex byggnadsmaterial, gaser (bränsle) samt energi !
http://www.popsci.com/scitech/article/2007-03/prophet-garbage?page=1
Just idag tror jag att anläggningen går runt av sig själv – det är tänkt att den även skall producera energi dock…
Det finns andra testanläggningar som tar tillvara på metaller och andra råmaterial utifrån sopor också, och jag är övertygad om att våra ansträngningar med källsortering och separation av olika råvaror i produkter kommer att bli mer och mer allenrådande – tänk dig att du får betalt för dina "sopor" om du har sorterat dom ?
/K
Felix, hur skall man kunna sälja mer varor om man inte ökar transporterna? Stagnerar transporterna stagnerar också försäljningen, och minskar transporterna så blir det helt enkelt mindre sålt (=levererat till kund).
Att just diesel (mest transporter av varor) har högt korrelation mot tillväxten säger allt.
Jag ville bara höja ett varningens finger angående faran med statistik. Självklart är det så att det krävs transporter för att sälja saker.
Vad jag menar är att korrelation inte visar ifall BNP är en produkt av eller en orsak till höjd förbrukning.
Lite mot gängse uppfattning i peak oil-kretsar, så kommer kanske tätt befolkade, rent av överbefolkade, regioner och länder att klara ekonomin bättre efter peak oil, än vad det stora och glest befolkade Sverige kommer göra. Exempelvis Nederländerna. Samma sak kommer antagligen gälla för städer kontra landsbygd
Precis detta har jag länge argumenterat för. Vidare är det extremt viktigt att ligga vid havet, eller längs en järnväg. Det krävs nämligen mer olja för att transportera en sak mellan Göteborg och Växjö i en lastbil, än vad som behövs för att skeppa samma sak mellan Shanghai och Göteborg på ett handelsfartyg.
/Starvid
Hmm – vad är det som säger att majoriteten av handeln i framtiden kommer ske med fysiska varor…
Förutom föda så är det väldigt mycket information som skeppas runt i onödan idag. Och även om jag personligen anser att ett fysiskt möte är överlägset, så tror jag videokonferenser mm kommer öka mer och mer – och därmed sjunker transporten av människor.
Även energi kommer bli lättare att transportera (läs med mindre förluster) – bara att ersätta oljan kommer ge en vinst i transportsektorn, om vi nu inte försöker ersätta det med tex etanol, utan med elenergi eller gas istället.
Sen är det förstås all denna underhållning som vi använder oss utav – nya TV-apparater, videofilmer, musik, TV-spel mm mm
Varför skeppa dessa på plastbitar inpackade i plastlådor, inpackade i kartonger á 1000- tals kg !??
En ny TV tex – råvaror+ automatiserad fabrik + information om hur man bygger ihop den = ny TV 🙂
Fast då spånar jag iväg ett antal år framöver förstås ….
/K
Klas, modern teknik slukar enorma mängder olja i sin tillverkning. Ett enda chip slukar 600 gram olja från gruvan till din dator eller TV. Internet och datorer står väl för ett tvåsiffrigt procenttal av världens elförbrukning etc.
Redan 1970 var det helt klart att kommande råvarubrister, inte bara oljan, skulle om allt fick fortsätta, leda till en katastrof.
Tillsammans med min fader, gjorde vi (1970) ett romanutkast, där vi förlade handlingen till ca år 2300 och där katastrofen strax efter 2000 var ett historiskt fakta.
Vi antog att stigande råvarupriser skulle sänka levnadsstandarden och att nödvändiga investeringar i industrin skulle, via bl a skattesystemet, i stället användas för att hålla uppe en minimistandard.
Resultat: En industri, som utan nödvändiga investeringar, förlorade mot industrier i länder, som lättare accepterade att folk far illa och svälter ihjäl. Vi trodde också att kollapsen, när den inträffade, skulle gå snabbt, ett par år eller så.
Utvecklingen blev dock en annan: Industrin flyttade till Indien och Kina, statlig egendom såldes (ofta utomlands) och statsskulden ökade. Den stora frågan är nu: Hur mycket högre oljepriser tål vi innan systemet klappar ihop?
Resultatet dock lika: En stor befolkning där våra resurser, skog, jordbruk, järnmalm och vattenkraft inte räcker att försörja alla. Dessutom helt utan pengar att köpa för.
Annorlunda, men ändå ganska lika.
Jag håller nu på att damma av manuskriptet och översätta det till engelska.
Åke M
@Cornucopia:
Jovisst är det så. Men det är inte ngn absolut sanning hur mkt en dator kräver i from av olja att tillverka.
Jag står fast vid att det vi behöver är så fossilfri energi som möjligt framvöer – råvarar går alltid att återvinna och utnyttjandet blir mer och mer effektivt för var dag, en utveckling som kommer accelereras när priserna går upp pga försvårad tillgång.
Så återigen – nyckeln är att tillräckligt tidigt göra sig oberoende av olja, eller iaf tillräckligt oberoende.
De "sista dropparna" kommer inte ngn bränna upp – det kommer dom vara för dyra för – och som en råvara i produktion, och som en dyr och begränsad resurs så kommer oljan finnas kvar långt långt framöver.
/K
Klas. Tycker det där resonemanget som man ofta hör att "utnyttjandet blir mer och mer effektivt för var dag, en utveckling som kommer accelereras när priserna går upp pga försvårad tillgång", att utvecklingen skulle accelereras tror jag inte alls på. Kraftigt ökade oljepriser kommer att få en utträngningseffekt. Folk kommer inte att ha råd till att köpa ny mer energieffektiv teknik, som förresten kommer att bli mycket dyrare att tillverka eftersom det oftast är vid tillverkningsprocessen som det går åt mycket energi, när det gäller energieffektiv teknik.
Det kommer snarare att bli som att ro i motström – för varje årtag du tar dig en meter framåt så kommer strömmen att föra dig två meter bakåt.
96% av befolkningen tillhör kategorin normalbegåvade. De två procenten som inte når upp till den nedre gränsen för normalbegåvning spelar väl inte så stor roll i det här sammanhanget, så det är alltså bara de två översta procenten som kan se hur beroende ekonomin är av olja? Så olyckligt då att vi har så många ministrar som är normalbegåvade, alltså inte tillhörande de två översta procenten. Är du själv särbegåvad, Cornucopia?
Extremt normal gissar jag.
Extremt svårt att försöka förutsäga exakt hur det kommer att utspela sig, anser jag. Och därmed extremt svårt att gissa vilka ställen som kommer att klara sig bäst.
off-topic:
Cornucopia, STP Southern Pacific Resources har dragit riktigt bra pa sistone. Foljer du fortfarande aktien? Vore intressant att hora dina tankar om STP.
Nu låter du som Östros
"Men det är inte ngn absolut sanning hur mkt en dator kräver i from av olja att tillverka.Men det är inte ngn absolut sanning hur mkt en dator kräver i from av olja att tillverka."
Man kan säga att ju mer högteknologi, ju dyrare (i energi) att tillverka i förhållande till den löpande energianvändningen under prylens livstid.
En glödlampa (eller en icke-högteknologisk bil) slukar mer energi under sin livstid än det går åt för att tillverka den. För en dator eller en mobiltelefon är det tvärtom. Och ju mer högteknologiskt (strömssnålt, extremt avancerat datorchip), desto mer energi går det åt för att tillverka 1 kilo av "varan" ifråga. Det kan skilja 1000 – 1000000 i termer av hur mycket färdig vara man får ut ur en tillverkningsprocess beroende på om man tillverkar plast- eller metalldetaljer respektive senaste generationens minneskretsar.
Anonym, STP stiger tekniskt på tidigare köpsignal, och TA-modellen fungerar förvånansvärt bra på STP trots bolagets litenhet. Fundamentalt skall den väl också upp.
@livet efter oljan:
Hur menar du – på vilket sätt är ett modernt chip dyrare att tillverka än ett för tre år sen (energimässigt alltså) !??!
Chippet i sig innehåller ju inte mer material, och tillverkningsprocessen är likadan. Det som kan skilja är en ny etsmaskin (som förstås kostar energi att tillverka) – men varför skulle en etsmaskin för nyare chip kosta mer än den förra !? Tvärtom brukar ju även industrimaskiner bli mindre, effektivare och snålare…
Sen kan jag köpa att varje geenration kostar, i energi, att ta fram. Och ju fler genrationer ju mer energi – men den senaste geenerationen har, hitills, alltid kostat mindre än den förra – eller !???
/K
Det faktum att det går åt så mycket energi i tillverkningsprocessen innebär att det oftast är bättre att behålla en pryl längre och använda den mindre, om man ska minska energiförbrukningen, än att allt snabbare byta upp sig till senaste teknologin.
Klas, du fokuserar för mycket på chippet. Har du någonsin besökt en renrumsfabrik där man tillverkar chip och processorer, så inser du att själva etsningen av chippet och råvaran i chippet är en bråkdel av energiåtgången. Man gör inte chip i en vedbod bakom ladan direkt…
@Cornucopia: Självklart inte – men min fråga är varför nyare chip skulle kosta mer energi !?
Hela produktionen och det runtomkring har man ju alltid…eller alltid och alltid – det finns mkt att optimera där också.
Och jo – jag har besökt fabriker för elektroniktillverkning – och renrumstillverkning (tex Asea – på den tiden dom hade sådant) – det finns en hel del kring klimatanläggningar mm som dra energi förstås – men som sagt det var inte det som var grejjen.
Och företaget där jag tillverkar produkterna i en fabrik till exempel som har både korttillverkning, montering och dessutom mekaniskt montage…
/K
Klas:
"på vilket sätt är ett modernt chip dyrare att tillverka (energimässigt alltså) !??!"
Jo, du missar grejen precis som Cornu poängterar. Ju mindre, mer avancerad teknik, ju större krav (t.ex. vad beträffar frånvaro av partiklar i tillverkningsmiljön) = större energianvändning vid tillverkningen.
industrimaskiner blir mindre, effektivare och snålare, men (den energimässiga) kostnaderna för att tillverka dessa mindre, effektivare och snålare maskiner ökar samtidigt…
En guru på detta område är – vad jag förstår – Tim Gutowski. Han menar att det går åt lika mycket energi att driva en maskin som tillverkar 100 kg metall-detaljer/timme som att driva en maskin som tillverkar några gram datorchip/timme. Alltså kostar nyare chip mer energi/gram färdig produkt. Alltså blir det tveksamt om ett nytt chip är mer energisnålt – det är inte den löpande förbrukningen under (typ) 3 år som är grejen utan just tillverkningskostnaden (i energi) – precis som anonym (10.17) påpekar ovan.
Jag har tänkt sätta mig in detta så småningom men jag vet inte om jag ska läsa Gutowskis artiklar (finns som pdf här: http://web.mit.edu/ebm/www/publications.htm) eller vänta på boken som ska komma ut någon gång i år:
Bhavak R. Bakshi, Timothy G. Gutowski, and Dusan P. Sekulic. Thermodynamics and the Destruction of Resources. Cambridge University Press, 2010.
@Livet efter oljan:
Ja man måste nog sätta sig in i det mer.
Och visst är det logiskt att en ny generation av kretsar, som exempel, kräver energiinvesteringar.
Men inom en generation så gör man mkt optimeringar med samma, eller iaf i stort sett samma tillverkningsutrustning.
Och frågan är också om den nya generationen kostar mer, mindre eller lika att ta fram utrustning till !?
Dvs har vi ett accelererande energibehov, ett minskande eller ligger det ungefär lika – totalt sett.
Och följdfrågan är då om detta energibehov kan optimeras, samt hur mycket – och sist men inte minst: Kan man inte ersätta mkt av det fossila behovet med icke-fossilt !?
En av de mer högprioriterade frågorna som jag anser det är just att minimera energiproduktionens behov av olja OCH ÖKA energiproduktionen totalt sett – eftersom jag tror att tillgång på energi kommer bli en stor fråga framöver, och de länder som kan producera relativt billig energi kommer bli vinnare !
Tag ovanstående och lägg ihop med att peak-oil är eller tom har varit samt att fördyringen av oljebaserad och fossilbaserad energi kommer accellera framöver ger iaf mig slutsatsen att vi, i Sverige, inte på ngt sätt har råd att utesluta bla kärnkraft som en del av vår energimix SAMT att vi måste bygga ut den och andra energikällor så fort det går…
/K
Intressant tanke att storstäderna skulle klara en olje/transport/energi-kris bäst. Stockholmare skall alltså överleva bäst genom att springa runt och göra varandra tjänster i framtiden? Exakt vilka naturtillgångar finns inom Stockholms stadsgräns som går att nyttja för detta? Lite träd i parkerna kanske och en och annan fisk i vattnet. En möjlighet vore förstås att sätta ett vindkraftverk på taket på varje hyreshus. 🙂
Om man tittar på grundläggande behov som värme till våra bostäder och mat så bor vi på landsbygden mitt ute där allt detta produceras. Transportbehovet blir alltså mycket lågt för en person på landsbygden, om närproducerad mat och energi nyttjas.
Kort svar. Läs på lite om Wallersteins världssystemsmodell – centrum och periferi. Folk på landet lär inte svälta eller frysa ihjäl, men redan på 1800-talet kunde man underhålla städer med miljonbefolkning som t ex London eller New York. Och redan Rom för 2000 år sedan hade en större befolkning än vad t ex Stockholm har idag. Detta på att bara utbyta tjänster med varandra, och köpa in energi och mat från landsbygden.
Om jag som primärproducent producerar mer mat eller energi än det egna behovet ute landet, vänder jag mig då till
a) den lokala överetablerade marknaden där det finns få kunder (och därmed färre rika) och ett överutbud på varorna mat och energi
eller
b) den mer avlägsna statsmarknaden där det finns många kunder (inklusive betydligt fler rika beredda att betala överpriser) och ett underskott på varor då de inte producerar mat eller energi lokalt
Antagligen är det värt tillräckligt för att jag skall ta med varor till staden för försäljning, om jag så skall behöva ta en cykelkärra.
Även när oljan sinar kommer vi fortfarande ha el och tåg ett tag till, och även vattentransporter. Alla större städer ligger tillgängliga för vattentransporter, inte sällan kanalvägen via pråmar som enkelt kan dras med muskelkraft om inte annat.