EU har strupgrepp på Grekland

Brittiska The Telegraph låter meddela att Grekland utesluts från en omröstning i det “demokratiska” EU nästa månad.

En del tyskar vill gå ännu längre och förbjuda Grekland att helt rösta i EU.

‘Some German officials have called for Greece to be denied a vote in all EU matter until it emerges from “receivership”.’

Demokrati är som bekant när fyra vargar och ett får röstar om vem som skall ätas upp, och med det nyligen ratificerade Lissabonfördraget är det så här det blir.

Om Grekland inte genomför ålagda åtgärder till den 16:e mars ämnar man tillgripa artikel 126.9 i Lissabonfördraget, som i praktiken innebär att Greklands suveräna rätt att själv besluta över sina utgifter och skatter upphör, och EU tar över förvaltningen av Grekland. Åtminstone så tolkar Ambrose Evans-Pritchard på The Telegraph artikel 126.9 på det viset.

Den svenska översättningen av Lissabonfördraget säger följande:

“Artikel 12 6
1. Medlemsstaterna ska undvika alltför stora underskott i Underskott
den offentliga sektorns finanser.
2. Kommissionen ska övervaka utvecklingen av budgetsitu-
ationen och den offentliga sektorns skuldsättning i med- lemsstaterna i syfte att upptäcka allvarliga fel. Den ska sär- skilt undersöka om budgetdisciplin iakttas på grundval av följande två kriterier:
a) Huruvida andelen av det förväntade eller faktiska un- derskottet i den offentliga sektorns finanser i procent av bruttonationalprodukten överstiger ett visst refe- rensvärde, såvida inte
– detta procenttal har minskat väsentligt och kontinu- erligt och nått en nivå som ligger nära referensvär- det, eller
– referensvärdet endast undantagsvis och övergående överskrids och procenttalet fortfarande ligger nära referensvärdet.
b)Huruvida skuldsättningen i den offentliga sektorn i procent av bruttonationalprodukten överstiger ett visst referensvärde såvida inte detta procenttal minskar i till- räcklig utsträckning och närmar sig referensvärdet i tillfredsställande takt.
Referensvärdena anges i det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som är en bilaga till fördragen.
3. Om en medlemsstat inte uppfyller de krav som gäller en- ligt det ena av eller båda dessa kriterier, ska kommissio- nen utarbeta en rapport. I sin rapport ska kommissio- nen även beakta huruvida den offentliga sektorns un-
i budget
derskott överstiger utgifterna for de offentliga investe- ringarna samt alla övriga faktorer av betydelse, inbegri- pet medlemsstatens ekonomiska och budgetmässiga läge på medellång sikt.
Kommissionen kan också utarbeta en rapport även om kraven är uppfyllda enligt kriterierna, om den anser att det föreligger risk för ett alltför stort underskott i en medlems- stat.
4. Ekonomiska och finansiella kommittén ska yttra sig över kommissionens rapport.
5. Om kommissionen anser att det föreligger eller kan upp- stå ett alltför stort underskott i en medlemsstat, ska den avge ett yttrande till den medlemsstaten och informera rå- det om detta.
6. Rådet ska, på förslag av kommissionen och med beaktan- de av eventuella synpunkter från den berörda medlems- staten, efter en allsidig bedömning avgöra om ett alltför stort underskott föreligger.
7. Om det enligt punkt 6 slås fast att ett alltför stort under- skott föreligger, ska rådet utan oberättigat dröjsmål på re- kommendation av kommissionen ge rekommendationer till den berörda medlemsstaten för att denna ska åtgärda situationen inom en viss tid. Om inte annat följer av be- stämmelsen i punkt 8 ska sådana rekommendationer inte of fentliggöras.
8. Områdetfinnerattdessrekommendationerinteharmed- fört några effektiva åtgärder inom den fastställda tiden, får rådet offentliggöra rekommendationerna.
9. Om en medlemsstat även i fortsättningen underlåter att efterkomma rådets rekommendationer, kan rådet besluta att förelägga medlemsstaten att inom en fastställd tidsfrist vidta de åtgärder för att minska underskottet som rådet anser nödvändiga för att komma till rätta med situationen.
I sådana fall kan rådet begära att den berörda medlems- staten inkommer med rapporter enligt en fastställd tids- plan för att göra det möjligt att granska medlemsstatens anpassningssträvanden.
10. Den i artiklarna 258 och 259 angivna rätten att föra talan kan inte utövas med avseende på punkterna 1–9 i denna ar tikel.
11. Så länge en medlemsstat inte efterkommer ett beslut som har fattats enligt punkt 9, kan rådet allt efter om- ständigheterna besluta att tillämpa eller skärpa en eller flera av följande åtgärder:
– Att kräva att den berörda medlemsstaten offentliggör de ytterligare uppgifter som rådet närmare anger, innan medlemsstaten utger obligationer och andra värdepapper.
– Att anmoda Europeiska investeringsbanken att om- pröva sin utlåningspolitik gentemot den berörda med- lemsstaten.
– Att kräva att den berörda medlemsstaten räntelöst deponerar ett belopp av lämplig storlek hos unionen, till dess att det alltför stora underskottet enligt rådets uppfattning har korrigerats.
– Att förelägga böter av lämplig storlek. Rådets ordförande ska underrätta Europaparlamen-
tet om de beslut som fattas.
12. Rådet ska upphäva samtliga eller vissa av sina beslut el-
ler rekommendationer enligt punkterna 6–9 och 11, i den mån som det alltför stora underskottet i den berör- da medlemsstaten enligt rådets uppfattning har korrige- rats. Om rådet tidigare har offentliggjort rekommenda- tioner ska det så snart ett beslut enligt punkt 8 har upp- hävts, avge en offentlig förklaring om att det inte längre föreligger ett alltför stort underskott i den berörda med- lemsstaten.
13. När rådet fattar sådana beslut eller rekommendationer som avses i punkterna 8, 9, 11 och 12, ska det besluta på rekommendation av kommissionen.
När rådet beslutar om de åtgärder som avses i punk- terna 6−9, 11 och 12, ska det besluta utan att beakta rös- ten från den rådsmedlem som företräder den berörda medlemsstaten.”

Ovanstående innebär i praktiken att kontrollen över ett land som inte sköter sig kan fråntas dess demokratiskt valda regim, och istället tas över helt av EU i en statskupp som landet gått med på genom att skriva under Lissabonfördraget. Landet ifråga får inte rösta i frågan, och får inte ens föra sin egen talan. Fåret får alltså inte ens säga “bä!” när vargarna utesluter det helt från omröstningen. Följer inte landet de beslut som fattats enligt 126.9, så kan EU-komissionen prompt ta landets alla pengar i förvar, eller “lämplig storlek” som det så fint heter.

Inte konstigt att man i de flesta EU-länder inte ville se några omröstningar om fördraget. Att skriva under ett sådant fördrag var och förblir högförräderi.

Notera också att det inte handlar om parlamentet ovan, utan om EU:s junta, det sk ministerrådet som skall besluta i frågan. Någon demokratisk omröstning i parlamentet blir det inte frågan om. Den enda funktion parlamentet har i frågan är att de skall underrättas om besluten som juntan tagit: – Att kräva att den berörda medlemsstaten räntelöst deponerar ett belopp av lämplig storlek hos unionen, till dess att det alltför stora underskottet enligt rådets uppfattning har korrigerats. – Att förelägga böter av lämplig storlek. Rådets ordförande ska underrätta Europaparlamentet om de beslut som fattas.”

I svensk media får vi förstås inte läsa något om detta, EU är ju ett enda stort kramigt fredsprojekt. Låt oss kramas lite istället!

Under tiden fortsätter kravallerna i Grekland. Generalstrejken ser ut att bli våldsam.

Läs som vanligt också vad Flute har att skriva om Grekland, bland annat att grekerna nu flyttar sina pengar ut ur landet och bort från regimens kontroll. Förhoppningsvis också bort från EU:s kontroll. Inte ens om den grekiska regimen skulle beslagtagit samtliga bankmedel, 200 miljarder euro, så hade det räckt till landets statsskuld på 300 miljarder euro…