vetenskap

Det är väldigt populärt att räkna ut eller redovisa vad som är normalt eller vad som är medel. Men i verkligheten finns det ingen medelindivid om man tittar på flera variabler.

Ofta pratar man i olika sammanhang om medel. Men i verkligheten är vi som individer på alla plan just individuella. I själva verket är medel väldigt ovanligt, även vid något som är normalfördelat – det handlar bara om hur exakt man grupperar gruppen som matchar normalfördelningens topp. Fast även med ordentliga intervall visar det sig att det är ovanligt med medelindivider om man tittar på flera variabler.

Går man upp mot 9-10 variabler så blir en individ som matchar medlet i själva verket mycket ovanliga. Förhållandet kan lätt inses matematiskt. Om 50% av alla individer matchar medel på en enskild variabel, så kommer endast 1/2^10=1/1024 eller mindre än en på tusen att matcha medel. Går man upp till 20 variabler kommer bara en på en miljon matcha medlet.

Fördelningen ålder vid dödsfall. Mörkare markeringar anger medellivslängd.

Fast i verkligheten är det redan till en början få som matchar medlet. Jag har tidigare visat hur endast 2.8% av männen och 3.6% av kvinnorna blir medellivslängden gamla. Resten blir yngre eller äldre än medellivslängden (baserat på ett helt års intervall).

Så visst finns det en medelinkomst. Säg hypotetiskt att 5% av svenskarna har denna medelinkomst inom säg 1000 kronors intervall.

Visst finns det en medelbostadsyta per person i ett hushåll. Kanske har 10% av alla personer denna bostadsyta per person, inom några kvadratmeters intervall.

Visst finns det ett medelsparkapital.

Som jag visat många gånger på bloggen är sparkapital inte normalfördelat. Det samma gäller inte heller löner, vilket säger sig självt – lägsta lönen är noll, högsta lönen kan vara hur hög som helst. Om medellönen är 28 000 kronor så kan ingen i princip ha en lön över 56 000 om fördelningen ska vara normalfördelad och symmetrisk runt medel. Medlet behöver inte ens vara det vanligaste individuella utfallet om fördelningen inte är normalfördelad.

Sparkapital i Sverige. Ej normalfördelat, medel är

Säg att 5% har medelsparkapitalet inom ett intervall på 10 000:- kronor.

Låt det samma gälla skulder – 5% har medelskuldsättningen inom 100 000:- kronor.

Med ovanstående hypotetiska siffror (kanske läge att återkomma med faktiska siffror i ett senare inlägg) och endast fyra variabler kommer 0.05*0.1*0.05*0.05= 0.0000125 eller en på 80 000 ha denna “medelekonomi”. Ska då den ekonomiska eller fördelningsmässiga politiken alls basera sig på “Medelsvenssons ekonomi”? Det finns ingen Medelsvensson visar det sig om man lägger till lite fler variabler. 

Lägger man till två variabler som omfattar 10% som medel så landar man på en på åtta miljoner som är denna “Medelsvensson”. Eller en person i Sverige.

Naturligtvis är detta beroende på kausalitet mellan olika variabler – högre inkomst har antagligen oftare mer sparkapital och större bostadsyta, men det principerna kvarstår ändå. Titta på tillräckligt med variabler så finns inte Medelsvesson.

The Star har en artikel om designhistoria och hur det amerikanska flygvapnet upptäckte att det inte finns någon medelpilot och revolutionerade cockpitdesign till att matcha individen via justerbarhet, t ex justerbara säten. Därmed fick man bukt med problemen med alldeles för frekventa flygplanskrascher när man började med överljudsflygplan efter andra världskriget. Det handlade om ett reellt behov, som förändrade världen inom industriell design. Idag ser vi det som självklart att alla bilar har justerbara säten, men har man åkt eller kört veteranbilar så vet man att det inte alltid varit så.

Artikeln är ett utdrag ur den nya boken, som man hittar på The End of Average: How We Succeed in a World That Values Sameness på Adlibris för 221:- SEK.

“Out of 4,063 pilots, not a single airman fit within the average range on all 10 dimensions. One pilot might have a longer-than-average arm length, but a shorter-than-average leg length. Another pilot might have a big chest but small hips. Even more astonishing, Daniels discovered that if you picked out just three of the ten dimensions of size — say, neck circumference, thigh circumference and wrist circumference — less than 3.5 per cent of pilots would be average sized on all three dimensions. Daniels’s findings were clear and incontrovertible. There was no such thing as an average pilot. If you’ve designed a cockpit to fit the average pilot, you’ve actually designed it to fit no one.“

Verkligheten är alltså att vi även inom anatomi skiljer oss åt enormt. Antagligen finns t ex inte medelansiktet som ni bedömt tidigare. I själva verket tog man på 40-talet i USA fram den normala kvinnans kroppsmått, och gjorde rent av en staty av detta. Fast det visade sig att det fanns inga “normala kvinnor”. Ur The Star/The End of Average:

“Before the competition, the judges assumed most entrants’ measurements would be pretty close to the average, and that the contest would come down to a question of millimetres. The reality turned out to be nothing of the sort. Less than 40 of the 3,864 contestants were average size on just five of the nine dimensions and none of the contestants — not even Martha Skidmore — came close on all nine dimensions. Just as Daniels’ study revealed there was no such thing as an average-size pilot, the Norma Look-Alike contest demonstrated that average-size women did not exist either.”

Foto på Normastatyettens “perfekta kvinna” finns i The Stars artikel.

Det här gäller alltså fysiologi. Det finns ingen normalkropp att eftersträva. Inte om man tittar på flera variabler. Ingen är “perfekt”. Det här har stora implikationer kring saker som frenologi eller rasbiologi och är garanterat något som extremhögern skakar vilt på huvudet åt. Det finns ingen “Medelsvensk”. På andra kanten så går vänstern i taket, då som visat teoretiskt ovan så finns det ingen medelekonomi heller.

Det går helt enkelt inte att trycka in individer i samma mall och önskan om “det rätta” och “medel”. Vi är alla unika individer, du är unik och det finns bara en av dig. Du är rent av ner på genetisk nivå så unik att det aldrig förr har existerat någon som dig och aldrig mer kommer existera någon som dig igen. Du är ett unikt mirakel. Glöm aldrig det.

Av just sådana här anledningar är alla ideologier och all politik, som inte strävar efter individens unika behov rent förtryck. Politik kan inte utformas utifrån vad som är medel, utan behöver, precis som industriell design, utformas för att fungera för alla, dvs ta hänsyn till att vi alla är individer och inget medel.

Tänk bara om det endast fanns en storlek på kläder? Hur kan någon alls tänka sig en ideologi eller politik som inte på samma sätt tar hänsyn till individen, utan ser oss som något kollektiv där alla är lika? Hur kan det alls existera ideologier som vill att alla ska vara och ha det lika?

Återigen, ni hittar artikeln hos The Star här och boken The End of Average: How We Succeed in a World That Values Sameness hittas på Adlibris för 221:- SEK.