Latest in bostadsbubblan
Fick ett bra tips från en läsare.
Via Google Trends kan man nu se att antalet sökningar på bostadsbubblan har passerat sökningarna efter lägenhetspriser respektive villapriser.
I en kommentar till mitt tidigare inlägg om de allt nervösare storbankernas önskemål om en reglering av amorteringskrav på privata bolånekunder, och att kravet kan ha med SBAB:s amorteringsfria lån att så skriver SBAB: presschef Bernd Schmitz som följer:
Nu ansluter sig storbankerna till min lilla kör om amorteringskrav och/eller (successiv) minskad avdragsrätt för underskott av kapital. Swedbanks VD, SEB:s chefsekonom och Nordeas chefsekonom tycker nu att Finansinspektionen också skulle infört amorteringskrav när de satte bolånetaket.
Det finns några utmärkande drag för när något befinner sig i en bubbla. Det är lätt att förledas att tro att allting som har stigit mycket i pris befinner sig i en bubbla.
För aktiemarknaden är det relativt enkelt att räkna ut att den är övervärderad. Det finns en lång rad nyckeltal, t ex p/e-tal, ps-tal, peg-tal, procentuella utdelningar etc som man kan titta på. När dessa avviker allt för mycket från någon form av historiskt medel så kan man dra slutsatsen att marknaden är övervärderad.
Men för att utgöra en bubbla krävs också ett brett deltagande i bubblan. Massive market participation. Annars handlar det på sin höjd om övervärdering. För man kan inte dra upp börsen eller andra priser till bubbelnivåer utan att dra in en bredare spekulantbas än vad som är normalt. Enklast är det ju titta på t ex IT-bubblan.

Ovanstående graf resultatet av förra veckans undersökning bland läsarna om huruvida de deltog i IT-bubblan. Av 507 svarande gå 182 bort, eftersom de antingen var för unga eller inte hade några pengar att investera eller spekulera med. Av övriga 325 ägde 220 stycken någon form av IT- eller telekomplacering. Det handlar alltså om ca 68% som köpt in sig i en specifik sektor.
Tittar vi vidare på SCB:s Sparbarometer så hade svenskarna mitt under IT-bubblans topp första kvartalet år 2000 aktier och aktiefonder för 1 225 miljarder SEK av totala finansiella tillgångar på 3 748 miljarder, dvs ca 33%. Det andra kvartalet 2010 var de totala tillgångarna värda 5 886 miljarder SEK varav 781 miljarder handlar om aktier eller aktiefonder, dvs ca 13%.
För övrigt var bostadsrättsandelarna värda 282 miljarder första kvartalet år 2000, eller 7.5%. Bostadsrättsandelarna andra kvartalet 2010 var värda 1 091 miljarder eller 18% av de finansiella tillgångarna.
Eftersom diverse löst folks husgud Warren Buffet uttalat sig negativt om guld, så cirkulerar det bland svenska hobbyinvesterare på Internet nu en massa snack om en kub av guld och att guldet är i en bubbla. Därför kan det ju vara intressant att titta på hur stort marknadsdeltagandet bland svenska folket är när det gäller guld. Är vi i en bubbla så har vi ett massivt marknadsdeltagande som trycker upp priset till bubbelnivåer.
Så här såg en enkät ut för två veckor sedan, angående hur mina läsare är investerade.

71% säger sig äga aktier. 23% säger sig äga fysiskt guld, och 5% pappersguld, dvs någon form av ETF eller derivat. Nu är detta en guldpositiv blogg, och vi kan garanterat räkna med att investerandet i guld bland bloggens läsare är avsevärt större än för svensken i allmänhet. Men vi bortser från det och säger att ingen som äger pappersguld också äger fysiskt guld (fast t ex jag äger bägge). Deltagandet ser då ut som följer.

Inte ens på den här bloggen är läsarna så haussade guld som de var haussade IT under IT-bubblan.
Sedan kan man fundera på marknadsdeltagandets storlek bland svenska folket. Tittar vi på tidigare uträkning utifrån de stora svenska guldhandlarnas försäljning de senaste åren så verkar svenska folket köpt guld för 250 miljoner år 2009, att jämföra med ett aktieinnehav på 771 miljarder SEK per fjärde kvartalet 2009.

Det där tar inte hänsyn till att en del svenska även säljer av guld till guldhandlarna. Iaf är 0.25 miljarder ca 0.3 promille av aktieinnehavet hos svenskarna, vilket säger något om hur få som köpte guld 2009. Försäljningen har säkert stigit för 2010, men mäts fortfarande i miljoner kronor.
Marknadsdeltagandet verkar helt enkelt försumbart.
Tyvärr finns inte guld med i SCB:s Sparbarometer. Det finns en post ”övriga finansiella tillgångar”, på drygt 9 miljarder per Q2 2010 och som var drygt 7 miljarder första kvartalet år 2000. Idag är 9 miljarder alltså ca 1.5 promille av svenskarnas finansiella tillgångar. Möjligt att guld ingår i den posten. Men det är långt ifrån aktieandelen som gällde första kvartalet år 2000.
Samtidigt har svenskarna privata skulder på över 2 600 miljarder kronor.
Över till tjafset om guldkuben. Allt guld som någonsin utvunnits i världen ryms i en rätt ordinär lagerlokal, iaf om man smälter ner det och gjuter en enorm guldtacka av guldet. Större delen av guldet i världen är uppbundet i form av smycken samt historiska och religösa konstföremål eller innehas av centralbanker världen över, som alltså anser att det finns ett värde och anledning till att äga guld.
I stora drag är allt guld i världen värt ca 50 000 miljarder kronor, att t ex jämföras med USA:s statsskuld på ca 90 000 miljarder kronor, eller amerikanska statens ofinansierade löften om utbetalningar på mer än 750 000 miljarder SEK. Även om USA skulle segla runt sina kärnvapenbestyckade hangarfartyg världen runt och samla in allt guld som finns så skulle man inte kunna betala mycket mer än hälften av sin statsskuld.
Det totala värdet av världens publika aktiemarknader ligger runt 350 000 miljarder SEK.
Ungefär 50% av allt nyutvunnet guld går till smycken, 10% till industriellt bruk och 40% går till investeringar enligt Wikipedia. Av allt befintligt guld i världen var år 2008 52% uppbundet i smycken och konstföremål, 18% fanns hos centralbankerna, 16% gick till investeringssektorn, 12% fanns hos industrin och 2% saknas.
För den publika allmänheten, dvs de som kan köpa in sig i en aktiemarknad på 350 000 miljarder SEK, så är alltså investeringsguldmarknaden värd 16% av 50 000 miljarder, eller 8 000 miljarder SEK. Ca 2.2% av världens aktiemarknader.
Det är den siffran som är relevant. Centralbankerna och IMF byter bara guld med varandra, och dumpar inte ut sina reserver på marknaden. Jag har under åren rapporterat om en del större centralbanksköp, t ex har Mauritius, Kina, Ryssland och Indien köpt guld till sina centralbanksreserver de senaste åren, medan t ex Sverige sålt lite.
Men alla vi andra har bara en möjlighet att köpa in oss i en marknad värd 8 000 miljarder. Den är inte alls så stor som Warren Buffet och hans nickedockor påstår, vilket alltså visar oss att de inte vet vad de talar om.
Men visst ger inte guld någon avkastning, utan har bara ett pris som varierar. Det samma gäller väldigt många aktier som inte heller lämnar någon utdelning. Det enda man kan vara säker på växer varje år är skog i en viss ålder, som växer oavsett vad konjunkturen säger. Sämre är det med jordbruksmark, där insatsråvarornas pris och produktpriset kan göra det olönsamt att odla vissa år och alltså mer följer det beteende som aktiebolag har. Men skogen växer oavsett, även om det också varierar i omfattning med olika väderlek olika år. Den som ratar guld och menar att aktier är bättre låtsas att det alltid är positiv konjunktur och att vi kan ha evig tillväxt i en ändlig värld.
Det finns en annan väldigt tydlig skillnad mellan guld och aktier. Det går inte att trycka upp nytt guld, men när IT-bubblan var igång, så tryckte aktiebolagen upp enorma mängder nya aktier och bolag som ingen borde ta i med tång börsintroducerades. Detta är inte inte möjligt för guld, vars mängd i princip är konstant. Det innebär att när väl massorna vill kasta sig in i guld så kommer priset utvecklas på ett sätt som får IT-bubblan att rodna.
Jag hävdar bestämt att pga brist på brett marknadsdeltagande så är guldet ännu inte i bubbelfasen. Dit är det långt kvar. De som påstår att guldet är i en bubbla visar bara att de saknar förmåga att tänka själva eller kontrollera siffrorna, medan de själva tror att de nu när vi nått tillväxtens gränser skall kunna upprepa Warren Buffets investeringsbedrifter.
Vad som dock är oroande är att Mad Money’s programledare Jim Cramer köprekade guld förra veckan. Han är en värre kontraindikator än undertecknad, vilket inte säger lite. Dagen efter Cramers rek dök förstås guldpriset i sin största nedgång i år.
