I går söndag var en härlig höstdag här på Sveriges framsida. Riktigt kallt och strålande sol som gnistrade i frosten på morgonen.
Av flera anledningar fann jag mig på ärende till Stora Staden (Göteborg). Jag fann också anledning att passera en av områdets Gräddhyllor/Medelklassghetton, nämligen Helenevik i kranskommunen Mölndal. Helenevik ligger fantastiskt till med utsikt över Rådasjön, på vilkens andra sida ligger kranskommunen Härrydas gräddhylla Mölnlycke.
Läget och kommunikationerna är helt fantastiska. På fem minuter med bil befinner man sig vid Korsvägen i Göteborg mitt vid evenemangscentrumet för Göteborg med omedelbar tillgång till trafikstockningar och brist på parkeringsplatser. Samma sträcka tar kanske 15 minuter att cykla in till Göteborg, och det dubbla tillbaka då man måste förhandla med sin kropp upp för Kallebäcks Lider (lid=backe). Sätter man sig istället på bussen når man samma mål på 33 minuter eftersom Göteborgsområdets kollektivtrafik är ytterligare ett exempel på hur kommunpolitiker leker företag, och främst är till för att undvika att få passagerare.
De som bor i Helenevik verkar generellt sett vara lyckliga, då jag endast hittar ett enda hus till salu, till det facila priset 8.3 MSEK, eller blygsamma knappa 38 000 per kvadratmeter. Anledningen till försäljningen låter jag vara osagt, mäklare brukar svara ”det vanliga” vilket alla vet vad det betyder. Men i det här fallet vet jag inte.
För några år sedan avverkades skogen på norra sidan av berget vid Helenevik, och den överlycklige markägaren styckade av tomter som såldes för miljontals kronor styck och där det nu står en bunt med riktigt brackiga och stora funkisvillor som riktigt andas bostadsbubblans arkitektur.

Notera här att detta är tagit ca klockan 14 under strålande solsken. Infarten till området ser ut enligt nedan, iaf enligt en suddig iPhone-kamera.

Det är illustrerar fint en sanning som alla känner till. Alla bra platser att bygga hus på är redan upptagna. Så det får bli norrsluttningar där man lika gärna kunde bo i Kiruna eftersom man ändå inte får se solen större delen av året.
Nu menar förstås vän av ordning att det inte spelar någon roll, eftersom de som bor i sådana hus ändå jobbar hela dagarna, och vintertid nyttjar de ändå det sociala arbitraget och reser till Thailand eller Mauritius beroende på hur mycket pengar som är kvar när räntorna är betalda.
Och maten kommer ändå från ICA (flådiga Focus, där hälften av kunderna har Burberryaccesoarer, gissar jag med tanke på läget). Så att det inte går att odla ens potatis på en sådan norrsluttning är ett mindre problem.
Men på andra sidan berget, i gamla Helenevik, där ser det annorlunda ut. Husen är äldre och mindre. Och här ges på södersluttningen andra möjligheter. Jag såg minst två hus som hade täckt hela sitt tak med solceller för 100 000-tals kronor. Skall man ändå betala 6-10 MSEK för villan så kan man gott slänga ut lite pengar på solceller med statligt bidrag också.

Det hus närmast vägen som hade prytt sitt tak med dessa ståtligheter.

Ståndsmässigt i min bok. Två tummar upp.
En del bor på södra sidan berget, och gamla sanningar som att det är i de soliga lägena man skall bygga sina hus står sig än idag och kan bli allt väsentligare framöver. Här får man också passiv solvärme som värmer husen så här om hösten och vintern. Det får man inte på andra sidan berget.
När bostadsbubblan väl spricker så får de som bosatt sig i skuggan på norrsidan fundera på vad som är attraktivast. Men vad gör man inte när alla bra platser redan är bebyggda?
Nåja, sommartid orkar iaf solen upp över bergets krön. Google Streetview låter oss besöka helve, förlåt, Helenedal som norrsidan heter.
View Larger Map
Ett äkta medelklassghetto, med trädgårdar stilrent installerade av proffs. Ser ni hur alla barnen är ute och leker på de perfekt klippta gräsmattorna i det underbara solskenet? (För er som inte är födda på 70-talet och inte kan detektera ironi så ser hela området otäckt sterilt och livlöst ut. Inte en leksak ute på tomterna, perfekt manikyrerade uppfarter och perfekta gräsmattor som inte en fot verkar ha rört. Man nästan vill samla ihop en massa groddbladfrön och smita förbi en mörk natt och sprida lite mångfald på gräsmattor och uppfarter… Här bor nog bara perfekta människor.)
Inträdesbiljett minst 8 MSEK i låneutrymme, men det hindrade inte Google Streetview från att smita in och fotografera. Anyone for espresso?



