bensin

Som förutspått innebär Miljöpartiets inträde i regeringen dödsstöten för svenskt jordbruk och svensk landsbygd. Det senaste påfundet är höjningen av bensin- och dieselskatten, som dessutom nu automatiskt ska fortsätta höjas 2% snabbare än inflationen för all framtid.

Till en början är det naturligtvis nödvändigt att få upp priset på bensin och diesel, för att tvinga fram en nödvändig omställning på grund av peak oil. Men när man bara tar med ena handen utan att ge med den andra får man inte omställning utan avveckling.

Höjningen är alltså inte bara en engångshöjning, utan man ska därefter höja med BNP + KPI varje år, eller 4% om året om den ideala KPI-ökningen om 2% uppnås och 2% blir den årliga BNP-tillväxten över en konjunkturcykel. 

Sverige har förvisso långt ifrån EU:s högsta drivmedelspriser, men istället har vi EU:s kanske längsta transportsträckor. Speciellt gäller detta jordbruket, där mejerier, slakterier, andra förädlingspunkter och exempelvis foderfabriker har utsatts för en extrem centralisering. Österrike har 5000 slakterier, med minst en slaktare per by, ofta flera. Sverige har kanske 50 stycken, varav färre än tio står för 95-98% av slakten. Då är ändå Sveriges yta 5x så stor som Österrikes. Vi kan prata och slå oss för våra moraliska stormaktsbröst över vår fantastiska djurhållning, men den slutar gälla så fort djuren ska slaktas – då ska de transporteras enorma sträckor.

Uppfödning av vargfoder. Utrotningshotade gutefår.

Svenskt jordbruk har därtill högst beskattning, lägst pensioner och Sverige har avsagt sig EU:s bondepension för vi måste vara bäst i klassen, högst skulder, hårdast regler, nitiskaste och omutbara besiktningsmän. Teknik, utsäde, avelsmaterial mm är exakt samma som i resten av världen – det finns inga unika konkurrensfrämjande svenska fördelar, utom möjligen att vi sällan har brist på vatten.

Det enda svenska bönder kunnat vara måttligt nöjda över är relativt lågt dieselpris. Den lilla ljusglimten ser Miljöpartiet nu till att släcka.

Vad syftet är kan man fråga sig. Menar partiet att hipsters från Söder ska ut och spänna plogen över axlarna och plöja för hand? För något annat alternativ än att spänna hipstern framför plogen finns inte om vi inte ska få använda traktorer. Att avla fram arbetshästar tar många decennier, kanske hundratalet år, och tar dessutom en hel del jordbruksmark i anspråk, även om man förstås kan äta upp “traktorn” när servicebehovet blir för stort.

Därtill slår man direkt och stenhårt mot landsbygdens, och speciellt glesbygdens befolkning. Det finns inga alternativ – det går inte bussar, det finns inte järnvägar, och de järnvägsstationer som finns dras allt oftare in helt eller passeras av de flesta tågen. Det finns inte cykelvägar.

Men för Miljöpartiets hipsterväljare på Söder existerar all infrastruktur.

Så istället får vi en straffskatt på landsbygdens folk. Inte sker det heller någon grön skatteväxling för dem heller. Tvärt om ska inkomstskatterna höjas framöver och några undantag eller avdrag för att man bor utan den samhällsservice och infrastruktur man betalar skatt, precis som alla andra, för ges inte. Tvärt om följer ju regeringen nu nästan alla skattehöjarförslag från SACO, så snart slopar man även pendlingsavdraget, vilket SACO föreslog.

Siste man släcker ljuset på landsbygden. Avveckling inte omställning är målet. Omställning handlar om att ge och ta. Regeringen bara tar.

Bensinpriset är idag 11:52, varav 4:88 är skatt och 2:30 är moms. Skatten höjs nu med 0:44, vilket även ger 11 öre till i moms. Totalt blir skatten därmed 5:32 plus 2:44 i moms och ett totalpris på 12:07.

Till år 2030 kommer med 4% höjning av skatten om året, skattedelen ligga på 1.04^15*5.32=9:58, vilket även höjer momsen med 0.85 öre. 2030 kommer därmed priset på bensin, allt annat lika, att ligga på 17:18 SEK.

För att slå extra hårt mot bönderna höjer man dock inte dieseln med 0:44 SEK, utan med 0:48 SEK, eller 0:60 SEK inklusive moms. Släng på de höjda skatterna på konstgödsel så inser man att linjen är konsekvent – svenskt jordbruk ska läggas ner, och maten ska istället importeras i ännu högre utsträckning än de ca 50% som redan sker.