Det är bråda dagar så här i förjultider för oss som försöker profitera lite på att sprida lite julstämning. Bostadsrättsföreningar, fastighetsägare, kontor och affärer skall ha sina julgranar eller granris. En och annan privatperson vill också knäcka sina grannar mentalt genom Grannskapets Största Gran inköpt och installerad på tomten. Alltid kul att kunna få någon nytta för detta ogräs som granen annars utgör. När den passerat 13-16 års ålder och blivit för stor för att vara användbar som julstämning (vanliga julgranar för inomhusbruk brukar vara ca 9 år) så förvandlas de till vedförråd i mina ögon. En död gran är en bra gran.
Nåja, av någon anledning så associerar jag Elvis Presleys version av sången “In the Ghetto” med jul, och vad passar inte bättre än lite nya bilder från våra växande medelklassghetton?
Nu var det inte Elvis i bilens spelare, utan för att komma i rätt stämning fick det bli en speciell ghettomix med Kent. Förslagsvis “LSD någon?” och “Ensamheten”. Bilderna kommer från goa Gôteborgs motsvarighet till Hammarby Sjöstads medelklassghetto, de fd varv- och hamnområdena Lindholmen och Sannegårdshamnen.
“Ingen kommer hit
För att återvända
Man tänker på sig själv först
Ingen annan
En enkel regel
Cirkeln sluts igen
Vid ringen på Centralen
I den stora stygga stan, åh
ingen annanstans
Kan man vara ensam
Som just här”
“Isen på Riddarfjärden
smäller som gevär
Blåljus vid Tegelbacken
Våren är här”
– Kent “LSD någon?”
“I ett centrumkors där virvlar snön det blåser snålt
Genom ensamhushållens dubbla lås
Och som Sverige sover villor, skogar, elljusspår
Sextusen vintergransljus mot ensamheten, ensamheten
Ensamheten, ensamheten
Hårt mot hårt mot ensamheten
Ensamheten, ensamheten
Hårt mot hårt mot ensamheten”
“I din värld av mörkret syns dina brister, mina fel
Som sprickor där ljus kan tränga in
Och jag inser plötsligt, kärlek får man bara se
När tak och väggar rasar in igen i ensamheten
Ensamheten, ensamheten
(Det är så svårt att höra vad du säger)
Ensamheten, ensamheten
(Vad är det du egentligen vill säga?)
Ensamheten, ensamheten”
– Kent “Ensamheten”
Rena julstämningen där med sextusen vintergransljus. Nåja, tröttnade på ghettot och lät det försvinna i fjärran till VinterNoll2. “Och dom säger att stan blivit tyst och ful och öde, älskling. Att det kommer bli en lång kall vinter“. För att komma i stämning igen stegade jag sedan fram till Nihilisten och lämnade Gôteborg bakom mig.
“Vi blöder för er nu
Det går över, det går över, det går aldrig över…
Vi behöver nånting nu
Som bedövar, nåt som gör att det går över”
– Kent “Nihilisten”
Vad som slår mig är hur livlösa de här medelklassghettona är. Med priser på en bra bit över 3 MSEK (lockpriser strax därunder) på bostadsrätterna så bor här ingen som jobbar deltid eller är arbetslös, utan alla jobbar heltid på sina tjänstemannajobb. Det här är så homogent att man riskerar bli homofob. Områdena är helt tomma på folk dagtid. Barnen har man lämnat bort till dagis så att man kan jobba ihop räntan till bostadslånet, bilen och kanske även båten. Och platt-TV:n. Eftersom områdena är nybyggda så finns det inte några gamla övervintrande hippies som flyttade in i kåkarna på 70-talet, utan medelklassegregationen är total.
Man skuldsätter sig för miljontals kronor för att kunna komma hem och sätta sig i sin stilrent designade lägenhet och dricka sin latte (eller vad det nu är för något som är modernt just nu, inte f-n är det kokkaffe iaf) framför sin platt-TV. Hit kommer man bara för att äta, titta på platt-TV, dricka latte och sova. Och förhoppningsvis åtminstone älska?
Vän av ordning menar förstås att väderleken gjorde det så livlöst, men det brukar vara så annars också. Det här är ingen miljö för lek och skratt. Det är en miljö för självförverkligande bakom dubbla lås. Här köper man sin bostad för att komma undan kretin och pletin och för att låsa ensamhushållens dubbla lås.
Man kan rent av ta dubbla lån, först lån på lägenheten och sedan ta ännu mer lån och köpa en båt och ståndsmässigt ha guppandes utanför fönstret. Störst lån vinner!
Avsaknaden på live, work and play är slående. Finns inga affärer, inga kontor, inga arbetsplatser. Visserligen finns dessa inom cykel- eller gångavstånd, men allting är avskiljt. Affärerna finns i nya köpcentrum alldeles intill, med parkeringsplatser större än själva affärslokalerna. Det är ju trots allt centrala stan, så man måste ju ta bilen…
Grönskan lyser också helt med sin frånvaro. Den kanske kommer någon gång, men vid en första anblick ser det här inte ett dugg bättre ut än 60- och 70-talets miljonprogram. Men miljonprogrammens ghetton anlades åtminstone “nära naturen”. Här finns ingen natur. Jo, en liten kolonilottförening håller ståndaktigt ut på Lindholmen, men antagligen är marken som kolonilotterna ligger på värd hundratals miljoner kronor, och när hyresavtalet går ut kommer även den lilla oasen att förvandlas till sten, asfalt och betong.
Värt att komma ihåg när någon ursäktar sig med att det här inte skulle vara ett ghetto, så hade miljonprogrammets lägenheter högsta standard för sin tid, precis som dagens medelklassghetton har det för vår tid. Men bostadsbubblans skyhöga priser på klubbmedlemskapen gör att vi får en enorm likformighet. Ett medelklassghetto.
Bilderna ovan är från Sannegårdshamnen och Lindholmen. Längre bort på Eriksberg står husen så tätt och är så höga att jag tvivlar på att de tomma balkongerna någonsin träffas av solen.
40 kommentarer
Istället för "stilrent designade", så skulle jag själv använda "sterilt sjukhus-vita" angående lägenheterna 😉
Skönt inlägg med Kent-referenser,
Klockrent!
Som om inte Kretin och Pletin har råd med plattTV?
Om några år kommer folk inse att det är exklusivt att ha en tjock-TV som tar upp en halv kvadratmeter (Ytan värd 15 000-30 000 kr) av sina dyra lägenheter..
Jag håller med dig Cornucopia. Jag brukade bo ett stenkast från Lindholmen och det är verkligen sterilt och trist. Arkitekturen ser exakt likadan ut, inte bara där utan över hela det nybyggda Sverige.. "Nyfunkis" heter det visst.
Nä, ska Göteborg bli ett "Budapest" har man lite att jobba på.
Var nästan säker på att det var i Jönköping. Husen är slående lika dem här.
Vem skulle inte dö för att få bo i en av de där lägenheterna? Och gärna ensam, med dubbla lås.
Varför är en död gran en bra gran, om du kan profitera på en frisk gran ?
Jag gillar gran i min skog,,
Till och med minna grannar i samhället (nära mig) gillar tydligen granar från min skog väääldigt mycket,,
Igår var det spår snö, så jag tog en sväng i skogen och hittade straxt några spår som ledde till en avsågad stam, var bara att följa hans krumbukter i skogen för att inte bli sedd från mitt hus, rakt hem till hans lya (han hade fått en om han frågat) men jag gjorde inget större väsen men nu vet jag ju vad han går för i framtiden 😀 stod en stund utanför och markerade att jag visste
Mvh En markägare
Trevligt att se att gamla goda Jane Jacobs håller sig. Det var hon som konstaterade fenomenet med de goda lägenas självförstöring. Som går till så att rika människor invaderar den attraktiva staden och förvandlar den till steril öken. Jacobs: Den amerikanska storstadens liv och förfall, Daidalos 2005. Det bästa som har skrivits om städer.
Jag älskar min platt-tv. Sluta hacka på platt-tv. Funkar som element samtidigt, två funktioner i en.
Men hur är det att bo på en gård på landet då Cornu? Lugnt och skönt eller lappsjuka? Som Stockholmare lockas jag av tanken, samtidigt som det verkar skrämmande. På bara 1-2 generationer har all kunskap om skog, djur och odling försvunnit från min släkt. /Patrick
Det tar tid för områden att "sätta" sig.
Gör ett återbesök om 40 år resp 80 år så får vi se hur kallt och modernt det känns då? Antagligen kommer dina barnbarn säga att på farfars tid visste man hur man byggde själfullt och sammanhållet, idag byggs mest modernistiskt skit.=)
Miljonprogrammen byggdes för ca 40 år sedan. Hur själfulla känns de nu?
Om man jobbar i "stan" och inte vill bo i skogen och pendla minst 2×30 minuter till jobbet varje dag (i bil eftersom det naturligtvis inte finns buss till skogen), hur ska man bo då för att det skall vara ok för herr C? Det är tydligen inte ok att bo i lägenhet och inte heller i ett villaområde då du skrev ett liknande inlägg om detta för en tid sedan.
Om jag skulle få önska så tycker jag dina inlägg om TA och om bostadspolitik är de mindre roliga.
Men annars är jag ju här varje dag! 😉
Men kör förbi en sommarkväll i juli och kolla. Rena medelhavsmyllret längs "strandpromenaden".
Man får bo precis där man vill. Betyder inte att en del av oss finner olika miljöer mer eller mindre tilltalande. De här områdena hade antagligen varit bättre om vi inte hade haft den ghettofiering bostadsbubblan innebär. Hade priserna varit 1/10 mot idag så hade "vem som helst" bosatt sig där och områdena hade sjudit av liv, eftersom en och annan skiftarbetare, deltidsarbetare, kanske rent av arbetslös hade bott i husen och tillfört lite liv till något som annars ter sig helt dött dagtid.
Tycker detta är ett av de roligare ämnena på denna blogg. Hyckleriet är så klockrent från de som minsann förespråkar obegränsad massinvandring.
Bor mer än gärna i ett klimat med ca 20 grader året runt och växter runt omkring mig än att förgifta kroppen och bo i en betong miljö. Sistnämnda anses ju vara lyx i detta samhälle. Vad hände?
Varför adresserar du inte bara det då istället för att snacka skit om de som bor där och som du inte vett ett dugg om. Har man inte barn på dagis, platt-TV eller bil om man bor på landet eller någon annanstanns?
Det blir bara tyket och trist när du låter ditt förakt för andra människor, som inte lever precis som du, få fritt spelrum.
vett=vet
annanstanns=annanstans
Trivs väldigt bra som boende i Eriksberg, tackar som frågar. Till skillnad från villaägaren som får fylla sina vardagseftermiddagar och helger med underhåll och drift av sin villa med alla lövfyllda hängrännor, nerblåsta takpannor och dåliga dränering kan vi i våra relativt nya lägenheter fylla fritiden med familjetid, utflykter, umgänge, museum, älvsnabben eller hur man nu väljer att berika sin tillvaro.
Man väljer fritt att disponera sitt liv och sin tid, vi valde underhållsfritt. Man måste inte tillhöra skaran belåningsgrad >95% för att bo här.. Håller med föregående talare, området sjuder när vädret vill, även höst och vinter. Faktiskt även dagtid.
Sedan bör man ha åsikter om arkitekturen, den är kanske inte alltid sexig i nybyggda områden men var tid har ju sitt. Här ute är nog NCC:s tegelhus under kranen det roligaste man kan hitta.
För övrigt tack för en mycket bra och inspirerande blogg!
Skojigt att läsa om dina nedslag i Göteborgs underklassghetto.
"Jag är född i en spökstad, där alla vet att räntan är platt, jag växte upp i en spökstad där utfarten blir ett slagfält fjär var natt"
Kents Spökstad fri tolkning.
/Tisgift
Eriksbergarn 19:43, i Eriksberg finns det försonande draget hyresrätter, även om man får skatta sig lycklig om man får se solen. Bostadsbolaget Bostadsbolaget har väl rent av byggt lågenergihus utan uppvärmning på sistone. Men oj, vad tätt de står.
Tisgift, "Spökstad" har jag sparat till ett senare inlägg. Alla ghetton är inte medelklassghetton. Finns ju landsbygdsghetton också…
Skillnaderna mellan Hammarby sjöstad och GBG´s motsvarigheter kontra miljonprogramen är lika stora som ditt hus och ett finskt pörte.
Vad är ett boende man trivs med värt?
Själv bor jag i en norrländsk kuststad, ca 5km utanför centrum. Byn är eftertraktad eftersom det är "lantlig miljö men nära centrum". Gott om andra barnfamiljer och även om man inte känner alla så hälsar man de personer man möter.
Exempel på social samvaro (nordic style): ikväll gick jag och mina två pojkar ut och lirade innebandy, grannpojken hakade på (Ja, det går bra att spela innebandy ute trots -15 grader. Hur? – man tar på sig kläder, ställer upp ett mål och greppar en innebandyklubba).
Marknadsvärde på villan: ca 1 200 000SEK.
Eftersom inget kan få mig att byta till någon av lägenheterna på bilderna så värderar jag alltså min trivsel till minst 1 800 000SEK.
Rimligt? Jag tror fan det!
Jag var på Lindholmen Science Park på konferens häromsistens. Det var ju helt dött efter kl 18, ville man gå ut och äta eller dricka med kollegorna fick vi ta oss någon annanstans.
När jag såg andra bilden trodde jag det var från Dockan i Malmö.
/Tillsats
Miljonprogramsbarn. Maskrosbarn.
Tacksam för det. Blev bättre så.
Alternativen alla sämre.
Ni är för unga för att känna misären som fanns innan.
Är en utvecklingsprocess även för samhället.
Så det är klart felen måste rättas till. Över tid.
Allt blev inte rätt direkt även om ambitionen var bra.
Frågan är vad för ambition som gäller nu?
Kan nog inte riktigt se den.
Som individ har man ändå chansen gå vidare.
Gäller bara ta den. Och jobba hårt.
Jag bor strax bakom detta medelklassghetto, i en billig hyresrätt i hus av äldre modell kan tilläggas. Eriksberg med omnejd är stilrent, men samtidigt väldigt stelt och har ingen riktig charm som äldre områden har. Även jag har noterat att majoriteten har utsikt mot grannhuset och knappt ser havet alls… nä, då trivs jag bättre ett par hundra meter därifrån.
Dock är jag nöjd med det lugn som området bidrar med, eller avsaknaden av aktivitet kvällstid kanske man skall säga. Man känner sig iaf inte otrygg när man går här om kvällarna.
Dessa lägenheter kommer att vara omoderna när det är hemodling som gäller. Till vilken hjälp är då en liten avskärmad balkong mån tro?
Hur vore det att sätta upp solpaneler på Eriksbergs tak?
Visst kan man uppnå poänger genom att återge schabloner samtidigt som man då behåller sin egen omnipotenta syn på sin egna torftiga tillvaro. Har man det bra själv behöver man inte med ljus och lykta ge sig fan på hitta några stackars satar som har det än sämre. Det är ett välkänt klassiskt mönster.
Har en bror som flyttade in i stor bostad på övre plan med rejält tilltagen uteterass där vid Ostindiefararen för ett par år sedan när det var dags att gå i pension. Han upplever det som rena drömmen att sommarhalvåret gå de 200 m ner till bryggan där båten ligger och bege sig Långedrag eller skärgården för att äta lunch. Den mörka och kalla årstiden befinner de sig på Franska rivieran såklart.
De kanske 4 millarna skakade han ledigt fram efter att ha sålt kåken i Billdal för minst det dubbla. Umgås gör de gärna med deras äldsta dotter och sväson som även de bor i närheten men med utflugna barn. Möjligtvis passar de bättre in i dina sterotyper, frånsett då att även de har ett "sommarboende" i Spanien som helt nyligen inköpts till rånarpris nu i bubblans tidevarv. Men med hyfsad växelkurs. Inga lån där heller.
Men de kanske bara utgör reglerna som bekräftar undantagen?
Eriksberg (och Norra Älvstranden) vilket drömboende! Det har verkligen allt man kan önska sig: Fräscha, ljusa och öppna lägenheter. Många har härligt stora balkonger. Jag själv har en hyresrätt men en underbar balkong i västerläge med stort ljusinsläpp, blir som ett extra rum under sommarhalvåret. Innergården, nedanför balkongen, är stor och färgsprakande, lagom långt mellan husen. Grannarna är trevliga, och under den största delen av året kan man njutande strosa genom kajstråket och betrakta alla olika typer av människor som passerar. Kanske passa på att ta en fika vid ett av många kaféer eller gå upp på i Färjenäsparken och njuta av skärgårdens utsikt.
Eriksberg har verkligen allt, jag kommer bo här resten av livet!
Det känns tråkigt när viktiga och seriösa inlägg om framtidens energisystem blandas med dåligt underbyggt skitsnack.
/En hittills troget återkommande bloggbesökare
Jag kanske sätter en viss stolthet i att av och till göra mina läsare förbannade och utmana lite grann, väl medveten om att jag garanterat har läsare i området.
Hej, vilket sorts boende tycker du att människorna i det här området borde välja?
Människorna får välja vad de har lust. Finns massvis med fördelar med att bo i ett medelklassghetto. Som Eriksbergsgrannen ovan nämner så innebär segregationen att det är lugnt och tyst natt- och kvällstid. Nära till det mesta, bil behövs inte. Kan man få tag på riskfri hyresrätt så är det bara att gratulera.
Och kan man för den delen köpa sitt klubbmedlemskap kontant, och är medveten om att man antagligen gör en förlustaffär men inte köper priset utan funktionen (en skuldfri bostad kan alltid bytas mot en likvärdig oavsett vad för siffror som priset utgör vid tillfället), så är det väl OK. Problemet är att de flesta köper med hävstångsrisk, dvs belåning, vilket ter sig lite olämpligt på de här prisnivåerna och när vi ser allt fler tecken på att bostadsbubblan börjat pysa.
Kan du inte skriva lite om överklassen också? Du verkar ju räkna även mångmiljonärer till medelklass, så det skulle vara intressant att höra din uppfattning om överklassen.
Intressant!!
http://www.fastighetsaktien.se/content/blogcategory/0/23/
Kanske försent att kommentera vid det här laget. Jag gillar din blogg, men ditt förakt för andra människor är ibland lite trist och tar udden av ditt budskap.
I övrigt tack för en fin blogg.
Jag undrar vem som kommer ta kostnaden för att renovera alla enstegsfasader när byggbolagen kursat. De högt belånade bostadsrättsägarna och deras skrala föreningar?