Snömos från SMHI

I torsdags varnade som bekant SMHI för snöoväder. Undantaget Gävleborg, Västernorrland och Kattegatt (högt vattenstånd) så handlade det om en varning klass 1, den lägsta varningen på SMHI:s tregradiga skala.

Här fick vi inte någon snö. Bara en fruktansvärd massa regn så redan vattensjuka marker blev om möjligt ännu mer vattensjuka. Det är så vattensjukt att man nu lämnar djupa fotavtryck i sluttningar.

Nu kom det förstås snö uppe i Gävleborg och Norrland, men vad var det som SMHI egentligen varnade för här nere i Västsverige?

Jo, 5-10 cm snö.

Vinter.

Facepalm.

Svensk infrastruktur och svensk beredskap är tydligen så dålig idag att SMHI känner sig nödgade att gå ut med varningar om det skall komma snö.

5-10 cm snö är helt normalt i ett land på våra breddgrader och ingenting man behöver varna för. 

Nu blev det inte snö, det blev regn. Och sedan blev det även blåsigt. 

Men tydligen är det korrekt av SMHI att varna, eftersom folk, infrastruktur och samhälle inte klarar av detta. Själv levererade jag julgranar i gårdagens kulingväder och regn. Gick alldeles utmärkt, bara man hade till vädret anpassad klädsel, vilket det inte hade gjort om det funnits grund för någon varning. 

Det är möjligt att vi har börjat få se vad klimatförändringarna (oavsett orsak) innebär för svensk del. Vatten, vatten, ännu mer vatten. Vi lär inte törsta ihjäl iaf. Men kanske ruttna bort.

Göteborg har drabbats av vind och översvämningar. Men det var inte vad SMHI varnade för. De varnade för snö. Facepalm. Igen.

Däremot erbjuder vintern två av de sannolikaste allvarligare naturkatastroferna vi kan uppleva i gamla trygga Sverige. Nämligen isstormar eller extremt snöfall. Det har hänt förr, och det kommer hända igen. SMHI lär väl varna för klass 1 -3 och så får vi en klass 4.

Extremt snöfall

1998 föll det två meter snö över Gävle på några dygn, officiell siffra 140 cm. Detta fenomen kan tydligen bara inträffa på ostkusten, eller åtminstone Östersjön om man skall tro en artikel. Förra året inträffade det samma, fast värre, på Bornholm där det föll upp till fyra meter snö (!).

Det behövs kraftig vind som få blåsa över fortfarande varmt vatten för att orsaka sådan här snöfall. Rimligtvis kan det alltså även inträffa på Västkusten, men är osannolikt bortanför kusterna. Det ser också ut som att det extrema snöfallet blir förhållandevis lokalt och inte något som drabbar en hel landsända.

Fenomenet sammanfaller alltid med kraftig vind, då det är vinden kombinerat med varmt vatten och sedan snabb nedkylning som orsakar snöfallet.

Konsekvenserna är att samhället i princip helt stoppar upp. 1998 hade vi fortfarande ett invasionsförsvar, så det fanns bandvagnar i överflöd och “räddningstjänsten” (dvs den värnpliktiga militären) kunde få Gävleområdet att åtminstone ha ambulanstransporter. Men det går t ex inte att skotta de här mängderna snö. Man måste gräva sig ut. Det behövs alltså hjullastare för att bli av med snön. Och först måste förarna komma till hjullastarna. Står dessa parkerade inomhus måste man först gräva fram garageportarna. Efter att ha grävt fram en dörr. Och sedan får man gräva sig framåt några decimeter i taget. Står de utomhus måste man förstås först gräva fram hjullastaren.

På Bornholm förra året fanns det hushåll som blev helt isolerade i veckor innan de kunde grävas fram.

Ovanpå detta bryts sannolikt både ström och telekommunikationer.

Vi har alltså åtminstone två incidenter på 13 år. Neosurvivalisten bör alltså inte ignorera risken och fundera över vad det innebär, speciellt om man inte bor i en tätort, där man kanske grävs fram lite snabbare. Mat, vatten, värme nog för några veckor. Skidor, snöskor, skyfflar, rep (ge dig inte ut på fyra meter djup nysnö utan att kunna halas hem igen) etc. Bör förvaras i hemmet.

Har man djurhållning behöver man ju också gräva sig fram till djuren för att kunna ge dem den service de behöver dagligen. 

Som alla katastrofer är de osannolika, men de inträffar. Även här.

Men extremt snöfall är som sagt ett lokalt fenomen. Förhoppningsvis kan man, undantaget en ö som Bornholm, köra in hjullastare och hjälp utifrån och i Gävle fungerade väl infrastrukturen igen redan efter några dagar. Men det var som sagt 1998. Sedan dess har större delen av försvaret lagts ner och skrotats.

Men något som kan slå regionalt och dessutom bli avsevärt allvarligare är isstormar.

Isstorm

Den senast dokumenterade isstormen i Sverige inträffade 1921. Relativt tätbefolkade sydöstra Kanada (Montreal-Ottawa-Quebec) drabbades 1998 (Wikipedia eller svensk rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI), även Maine i USA drabbades milt där 700 000 av 1.2 miljoner invånare blev utan ström.

Från Wikipedia:

“The loss of electrical power also greatly affected pig and cattle farmers, as they could no longer provide water or adequate ventilation to their barns full of livestock, leading to the death of many animals. Many barns also collapsed under the weight of the ice, killing the animals trapped inside. […]Critically, about 1,000 steel electrical pylons (said, in Quebec, to be the most solid in the world) and 35,000 wooden utility poles were crushed and crumpled by the weight of the ice, further damaging power supply and hampering the return of electricity. […] Roughly 700,000 of Maine’s 1.2 million residents were without electricity, the Maine National Guard was mobilized, and hundreds of utility crews from as far away as North Carolina arrived to help.”

Fenomenet är ovanligt, men handlar alltså om vintertida underkylt regn som helt enkelt isar ner allt. 

MSB har för övrigt en rapport om isstorm och samhällets beredskap och konstaterar att samhällets beredskap är bristfällig.

Det finns många dåliga erfarenheter från Kanada och man skall komma ihåg att Sverige inte i modern tid drabbats av en isstorm. Isstormen innebär sannolikt totalt avbrott av elförsörjning, telekommunikation, radiokommunikation och transporter. All teknisk utrustning riskerar drabbas. Vill man måla fan på väggen så är det Sveriges japanska tsunami. Strömmen kommer brytas till kärnkraftverken och nödkraften kommer att ha isat igen (om inte annat luftintag och utsläpp för dieselgeneratorerna om dessa står skyddade inomhus). Det finns en risk att vi ovanpå allt annat får kärnkraftshaverier, rent av härdsmältor.

Alla transporter upphör intialt. Inte ens helikopter kommer fungera, då dessa isat igen eller sitter instängda bakom igenisade portar. Dessutom kommer inte flygledning etc fungera heller när radaranläggningar och radioantenner isats sönder, inte osannolikt knäckts av isen. Notera att över 1000 högspänningsstolpar av stål knäcktes av isstormen i Kanada, motsvarande det svensk stamnätets elnät. Det drabbar alltså inte bara lokala luftledningar på landet, utan själva stamnätets högspänningsledningar.

Enda hoppet om ett någorlunda “snabbt” återställande av samhället är att det blir plusgrader och sol så att isen snabbt kan smälta. Men fortsätter vinterkylan så måste alltså allting, inklusive varenda meter luftkabel, hackas rent från is och repareras. 

All just-in-time, inklusive drivmedelsdistribution, lär haverera, även om man förstås endast med mycket stora besvär kan göra sin bil körbar, om man nu vill köra på ren is. 

Myndigheters och länens egna bedömning av förmåga att hantera en isstorm. Notera att krisledningsförmåga bara handlar om förmågan att sitta runt ett bord och fatta beslut, inte att sedan tillämpa besluten Källa: MSB

Från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps scenario:

“Nästa morgon slår ovädret med full kraft. På grund av höga vindhastigheter och kraftig nedisning havererar ledningar för svåra påfrestningar och ställ- verk kortsluts efter hand. Detta orsakar omfattande strömavbrott i området.

Den kraftiga nedisningen knäcker även telefonstolpar, radiomaster och mo- biltelefonmaster vilket orsakar omfattande störningar också på elektroniska kommunikationer. Vägar blir till stora delar oframkomliga på grund av flera centimeter tjock isbeläggning, omkullblåsta träd och nedfallna ledningar. Flera personolyckor i trafiken inrapporteras. Allmänheten uppmanas att stanna hemma. Akuta transporter kan endast genomföras genom körning i kolonn, efter att Vägverket halkbekämpat. På grund av den kraftiga isbeläggningen står även hela det drabbade områdets järnvägsnät stilla. I förlängningen ger isstormen återverkningar inom flera samhällssektorer, bland annat genom störningar i betalningssystemet, livsmedel- och dricksvattenförsörjning, den kommunal vård- och omsorgen, etc.

Efter tre dygn avtar ovädret och den följande veckan blir klar och kall, vilket bland annat innebär att istäcket ligger kvar på väg- och järnvägsnät. Cirka 1 miljoner abonnenter i området är utan elförsörjning. Elnätets minskade förmåga och överansträngning föranleder också s.k. effektbrist i andra delar av landet. Röjningsarbete och reparationer kan dock påbörjas. Havererade ställverk i det drabbade området beräknas vara funktionsdugliga inom några dygn, men skadade ledningar beräknas kunna tas i full drift om tidigast en till två veckor. Manuell bortkoppling kommer att behöva tillämpas i området och även i andra delar av Sverige under den närmaste månaden. Även tele- kommunikationer förväntas fungera bristfälligt under denna tid.”

Så räkna med minst 1 – 2 veckors strömlöshet för 1 miljon abbonenter, dvs avsevärt fler än en miljon människor. Milt sagt bristfälliga telekommunikationer. Inte ens betalningssystemen förblir fungerande (om inte annat pga strömavbrott och “bristfälliga” telekommunikationer). Notera att Post- och Telestyrelsen i inte svarade på MSB:s frågor så hur beredskapen är inom telekommunikationer är okänt.

Återigen måste man klara sig i några veckor, även om man efter tre dygn kan börja se varaktig halkbekämpning på åtminstone de större vägarna. Det handlar om åtminstone en månad innan elförsörjning och telekommunikationer är någorlunda fungerande igen i hela Sverige. Man bör ju också komma ihåg att om en isstorm slår över t ex Mellansverige så kan södra Sverige drabbas av elavbrott pga effektbrist när överföringen från Norrlands vattenkraft havererat. Importkapaciteten kan inte kompensera. Drabbas viktiga nätverksnoder som Stockholmsområdet av långvarigt elavbrott riskerar större delen av landets telekommunikationer slås ut då både telefoni och Internet har avgörande “växlar” i Stockholmsområdet. (Ja, Internetteknik, TCP/IP är konstruerat för att kunna byggas redundant, men så är inte fallet i praktiken – inga kommersiella företag betalar för dubbel infrastruktur – skilj på teori och verklighet). Huruvida driftscentraler har nödström för flera veckor, samtidigt som det kanske inte finns mer bränsle att få tag på pga havererad just-in-time och uteblivna kommunikationer låter jag vara osagt. Det räcker ju att titta på Tietos datacentralshaveri härom veckan för att notera att det är si och så med driftsäkerheten, oavsett vad man sålt in till kunderna.

En isstorm skulle få Gudrun att se ut som en mild västanfläkt och skicka tillbaka en stor del av Sverige till 1800-talet under veckor eller månader.

En isstorm bedöms som osannolik, men kan likväl inträffa. Lokal extremsnö är dock det sannolikare scenariot. Men om SMHI känner att det är nödvändigt med en klass 1-varning vid risk för 5 – 10 cm snö så är vi iaf illa ute…

(Neo)survivalism eller krisberedskap handlar inte om att hoppas eller tro att ovanstående kan inträffa. Det handlar om att minimera skadeverkningarna om det osannolika mot förmodan inträffar.

Tillägg: Notera att så fort det blir strömavbrott får man i svensk media läsa om bönder “som inte kan ta hand om djuren”. Det är intressant att dessa alltså erkänner lagbrott, för det är alla djurhållares skyldighet i enlighet med djurskyddsförordningarna att ha säkerställt vatten, mat, mjölkning, ventilation och gödsling vid strömavbrott. Lämpligen via nödkraft, men beroende på hur man håller djuren kan det ordnas på andra sätt. En frigående köttdjursbesättning kan t ex försörjas med vatten från en handpumpad brunn, då de i övrigt inte behöver mjölkning eller ventilation. Några sådana tvingande krav finns det dock inte på exempelvis våra äldreboenden, utan våra äldre har sämre lagskydd än djur. Även i det här fallet.

Tillägg 2: För att hindra gymnasieungdomar att demonstrera mot Putinregimen i Putinistans huvudstad Moskva har skolorna i staden utlyst prov följt av några timmars obligatorisk propagandafilm för alla gymnasieelever under tiden som demonstrationerna är planerade. Elever som inte närvarar får ingen slutexamen har man meddelat föräldrarna. Demokrati, någon?