Ukraina: Tolv mördade efter bombning mot busshållplats – minst 37 mördade igår – Yandex serverhallar bombade av Ukraina

Jag tänkte dela lite tankar kring krigsslut. Det ploppar upp lite då och då att ryska militären skulle lägga ner eller till och med tåga mot Moskva. Ser inte att det kommer att hända. Stor del av alla pengar som läggs på kontraktniki går till att muta de som styr i militären. Det är inte bara höga generaler som kan tjäna pengar på att det är krig. Sitter en hel del chefer ända ner på kompaninivå som bygger upp fina bankkonton just nu. Klart att de någon gång kommer att vilja njuta av alla pengar de tillskansat sig, men många av dem lever inte direkt dåligt idag med sin generator som garanterar ström i någon beslagtagen stuga i ockuperade Ukraina. Alla har inte samma, men faktiskt många av de som verkligen styr som har det bra. De stackare som har det jobbigt sitter utspridda i en massa hål vid ’fronten’ eller har en ännu kortare livslängd som stormtrupp. Försök att organisera sig löses väldigt lätt genom att man skickas i anfall och så är det problemet löst, som vanligt. Militären som organisation kommer alltså inte att driva igenom någon form av stoppa-kriget-kampanj.

Ekonomisk kollaps. Ekonomin har redan kollapsat. Det kommer hela tiden nyheter som visar på olika sätt som Ryssland förfaller. Så sent som nu på morgonen såg jag att värmen inte startat i några orter på grund av eftersatt underhåll. Neddragningar i offentlig sektor har lett till stängda sjukhus och i princip inga investeringar görs inom det offentliga. Även privat industri ligger enormt illa till. I vilket annat land kan företagen skippa att betala ut löner under ett år? Ekonomisk kollaps leder alltså inte till ett avslutat krig. Det är snarare så att det nu krävs kriget som ursäkt för att trycka allt mer pengar. Bankerna betalar ränta på lån som de sen använder för att köpa statspapper med lite högre ränta. Det ger på pappret en liten vinst till banken. Om man dessutom tar med inflationen så är det praktiskt taget en ren vinst för staten att låna upp pengarna. Därav anledningen till att det nu är så svårt att få bankerna att köpa mer statspapper. Gemene ryss stretar vidare och hoppas att det snart blir bättre. Ingen förändring där.

Sanktioner. Det har varit en del friktion kopplat till sanktioner. Det har blivit lite dyrare för Ryssland att skaffa det de vill och gemene ryss har kanske fått skifta lite i sin konsumtion. Det här hade kunnat ha en mycket större effekt om det hade tagit på allvar från början. Men det har funnits oändligt med exempel på hur Ryssland kan få det de vill, om även till ett högre pris. Här finns det väldigt mycket kvar att göra, men när sanktioner lättas på grund av ett enskilt lands nycker så signaleras det tydligt att sanktioner är tillfälliga och behöver inte ens ett krigsslut för att de ska upphöra.
Däremot har Ukraina infört en del sanktioner som faktiskt kan leda till ett incitament för Ryssland att sluta (eller åtminstone pausa) kriget. Raffinaderierna brinner varje dag, men det är ändå alldeles för lite total effekt. Byta metallrör brukar inte vara en stor insats och mycket av lagningen tycks hamna där. Det innebär också att det blir svårt för Ukraina att stänga de stora oljeflödena i de stora rören som gör att Ryssland är mer eller mindre garanterade stora exportvolymer av olja till Kina. Här måste raffinaderikapaciteten sänkas mycket mer så att Ryssland inte går plus på oljeprodukter utan exporten finansierar importen. Det är en bit kvar.
En form av sanktioner som jag verkligen saknar på alla sätt och vis är på sådant som säger bom inne i Ukraina. Det borde finnas mycket kemikalieindustri som är sårbar för smådrönare som kunde få klart mer besök än vad vi sett hittills. Samtidigt borde det finnas mycket utrymme från EU med flera att sanktionera det som är indirekt stöd till krigsindustrin. I takt med att krigsindustrin blir en allt större del av den ryska industrin totalt sett så bordet det bli ett totalstopp på sanktionerna där. Den kombinationen av breda sanktioner kan driva en känsla av att ett krigsslut också har ett positivt värde för Ryssland.

Inte mycket som ger underlag för önsketänkande vad gäller att Ryssland på något sätt skulle ha incitament att sluta kriga. Det lyfter jag inte för att höja Ryssland till skyarna utan för att jag vill driva min tes att allt vi gör måste handla om att minska Rysslands FÖRMÅGA att kriga. Ett Ryssland som bara säger stopp och ska hantera all misär som skapats kommer att ha ’revanchtänk’ för att skylla ifrån sig på sina problem i vanlig ordning. De kan få kriga hur länge de vill om de inte har förmåga. Men så länge deras förmåga att skicka in ond bråd död i Ukraina kvarstår så kommer nederlagsdoktrinen att få plats och konkurrera med det viktigaste av allt. Ryssland måste besegras. Ryssland måste förlora. Ryssarna måste känna att de förlorat.