Blandad börstorsdag i Asien efter rusning i Nvidia, nya börsrekord i Stockholm – pengaflödet hem till Sverige från USA ökade i februari – tillbaka in i Spiltans räntefonder – splittrad bostadsmarknad, dyrt blir dyrare, billigt billigare

Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna efter rusning i GPU-jätten Nvidia på bolagets rapport igår och Stockholmsbörsen slog nya börsrekord. Avanza uppger att pengaflödet hem till Sverige från USA ökade i februari. Själv har jag efter att ha surat i snart sex år klivit tillbaka in i Spiltans räntefonder. Bostadsmarknaden uppges splittrad där dyra objekt blir dyrare och billiga objekt billigare.

Stockholmsbörsen slog nya börsrekord efter +0.15% i OMXS30 och efter +0.16% i OMXSPI som alltså återigen gick bättre än storbolagsindexet.

Euron kostar 10:66 SEK och dollarn 9:02 medan guldpriset ligger på 1 504:- SEK per gram så det ter sig rätt stabilt på valutamarknaderna.

I USA steg S&P-500 +0.81% och Nasdaq 100 +1.41% när GPU- och AI-processorjätten Nvidia sades överträffa förväntningarna via sin rapport. Gårdagens FANANGST-vinnare var dock Netflix med +5.97% på besekdet att den Trumpfientliga ledningen ska besökt despoten i Vita Huset i sina försök att köpa Warner Bros Discovery. Nvidia gick måttlig i efterhandeln där aktien sägs ligga +0.15%, så överträffade förväntningar kanske inte var så överträffande egentligen.

Sämst inom FANANGST gick Sveriges stolthet Spotify med -0.51% och var enda aktien i FANANGST-gruppen som backade.

CNN Fear & Greed-index är på neutral.

I de asiatiska tidszonerna går börserna blandat. ASX 200 +0.51%, Hang Seng -0.87%, Sydkorea fortsätter knarka och noterar förstås nytt börsrekord för sjuttioelfte gången och rusar +3.67%. Med +0.29% blir det även nytt börsrekord i Tokyo för Nikkei 225, men inte på samma droger som Sydkorea. Straits Times backar återigen med -0.68%.

Avanza rapporterar att pengaflödet från USA-investeringar tillbaka till Sverige fortsätter och ökade i februari. De USA-dominerade globalfonderna och teknikfonderna, samt Nordamerikafonder såldes av, liksom blandfonder som också domineras av USA, samt småbolagsfonder. Istället köpte spararna Sverigefonder, tillväxtmarknadsfonder (=inklusive Asien), Europafonder, investmentbolagsfonder och … räntefonder i svenska kronor.

Avanzas säljare säger:

“Förra månaden såg vi att globalfonder började nettosäljas och i februari accelereras detta ytterligare. Istället flödar pengarna fortsatt in i Sverigefonder och vi ser därtill ett tydligt ökat intresse för tillväxtmarknadsfonder […] Det är en påtaglig hemvändarvåg vi ser och den fortsätter förstärkas. Hela 60 procent av fondsparandet går till Sverigefonder i februari.”

Tydligen förlorar Avanza kickback på hemflyttandet av pengar då deras säljare (“sparekonom”) tycker att “[h]istoriskt har dock breda globalfonder varit det bästa valet“ och alltså tycker att man ska köpa amerikansk skit. Hur man kan kalla globalfonder med 70-80% i USA för “breda”?

Intressant att svenskarna börjat köpa räntefonder.

För det har jag gjort.

Efter att ha surat i snart sex år sedan frysningen av Spiltans räntefonder under coronakrisen har jag nu gått in i Spiltan Räntefond Sverige och Spiltan Högräntefond igen. Spiltan och Per H Börjesson stöder trots allt Ukraina och några räntor för likvider på bankkonton är det ju synd att prata om längre, även om det finns hos nischbankerna. Så en del överlikvider i bolaget och privat har gått in i Spiltans räntefonder igen.

Det är alltså inte en omplacering i investeringskonton eller kapitalförsäkringar, som ligger kvar i 100% aktier, utan omfördelning av likvida medel från sparkonton till räntefonder. Konjunkturmodellen har trots allt inte slagit om till ränta ännu.

Intressant dock det där med att svenskarna köper räntefonder nu. Börserna börjar kännas lite väl bubbliga kanske, men vi som har varit med förr vet att det alltid kan bli värre. Men jag har svårt att motivera att stoppa in mer pengar i aktiemarknaden nu, utan det är mer en fråga om när man ska börja sälja av.

Angående ISK och KF och räntefonder – om pengarna inte redan är instoppade där kan man lika gärna ha dem på vanligt fondkonto och betala 30% skatt vid privat försäljning eller låta vinsterna gå in i bolagets bokföring, då schablonbeskattningen av ISK och KF inte gör det lönt att ha räntefonder inlåsta i dem. Ju längre tid, desto värre slår schablonbeskattningen pga utebliven ränta på ränta. När det gäller aktiefonder, som man flyttar runt, blir det dock annorlunda.

Bostadsmarknaden för bostadsrätter uppges av Hemnet vara allt mer splittrad skriver Dagens Nyheter. Dyra objekt blir dyrare och billiga objekt billigare. De dyra lägenheterna uppges korrellera med börsen, men de som köper de billigare objekten har förstås inga pengar på börsen till att börja med.

Således ökar de dyraste 10% av rikets lägenheter med 2% i pris men de billigaste 10% minskar 13%.

I Stockholm är siffran +3% och -4%, i Göteborg -5% och -11% och Malm -1% och -7% medan i övriga större städer backar de dyraste objekten med -2% och de billigaste med -16%.

Positivt för förstagångsköparna förstås, samtidigt som de som köper de dyraste objekten lever i sin egen lilla värld frikopplad från övrigas verklighet med stigande matpriser, avgifter, underhållskostnader etc. Är man tillräckligt i smöret behöver man inte bry sig utan det är bara att utnyttja kreditutrymmet och låna mer.