En aktie för byrålådan

787

Härom veckan skrev jag om generellt om aktier för byrålådan, aktier man kan köpa och glömma bort, oavsett hur börsen och aktien för tillfället rör sig och bara fokusera på mycket långsiktig avkastning. Idag tänkte jag skriva om en sådan aktie som jag identifierat. Ingen ny aktie för mig, men intressant att ta upp ändå. Eftersom aktien börjat falla ordentligt så väljer jag att skriva om den nu när aktiekursen är på väg ner och chans kan finnas för bottenfiske.

Notera att detta inte är en köprekommendation. Snarare bör jag ses som en kontraindikator. Aktien kan antagligen halveras i kurs på kort tid. Alla siffror nedan skall tas med en stor nypa salt och är grova förenklingar. Jag äger också aktien och talar alltså i egen sak här.

Det handlar förstås om ett oljebolag, nämligen den kanadensiska oljesandsjunioren Black Pearl Resources  (TSX:PXX, OMX:PXXS SDB), som finns dubbelnoterad i Kanada och Sverige. Det senare är viktigt, då det gör att vi som svenskar kan köpa aktien i småpyttar, t ex som sparande till barn eller barnbarn till lågt courtage. Även om jag mest pratar om kanadensiska dollar, CAD, nedan så är det på Stockholmsbörsen man skall köpa och sälja aktien som svensk.

Mer detaljer om bolaget hittar man t ex i en presentation på bolagets webplats eller i senaste kvartalsrapporten/bokslutet för 2011. Gör er egen noggranna fundamentala analys innan investering.

Från bolagets presentation. Ett tiofaldigande av oljeproduktionen som sedan stabiliserar sig runt 8x

En kort sammanfattning är att bolaget kan åttafaldiga sin oljeproduktion på 10 år, men kommer då ändå att ha oljesandsreserver som om man kunde producera dem linjärt räcker i 22 år. Bolaget kommer alltså i teorin kunna producera olja även efter år 2040. Oljesand må vara miljövidrigt, men bolaget kommer i Blackrod-fältet, där den stora potentialen ligger, åtminstone inte utvinna oljesanden ur dagbrott, utan via steam assisted gravity drain, SAGD. Sedan är det upp till var och en att avgöra om det är en etisk investering, om miljökostnaderna är värt den levnadsstandard och livskvalitet som oljan ger oss via det moderna samhället.

Oljepriset kommer stiga och krascha upprepade gånger de närmaste tio åren under den biflation som peak oil innebär – ekonomiska återhämtningar klubbas brutalt ner av oljebrist och rusande oljepris, som når allt högre höjder mellan krascherna. Det är helt rimligt att vi får se ett dubblat oljepris till år 2022, även för kanadensisk fulolja. Det är detta (minst) dubblade oljepris man skall räkna på om man ser långsiktigt. Även om priset av och till kommer krascha så kommer vi någon gång efter 2020 att se ett oljepris dubbelt mot idag.

Black Pearl gjorde under Q4 2011 en vinst på 0.05 CAD per aktie. Om det är helårstakten (0.2 CAD) vid nuvarande oljepris värderas bolaget till p/e 20 vid rådande aktiekurs på 4.05 CAD. Det är förstås ett alldeles för högt p/e för ett oljebolag på sikt. P/e bör halveras.

Bolaget är också skuldfritt idag, men kan inte finansiera produktionsstart av Blackrod-fältet med sitt eget kassaflöde. Det måste till extern finansiering. Helt brutalt antar jag mellan stortå och pekfinger att detta kostar 30% av bolaget via utspädning av aktier eller som sämre alternativ skuldsättning.

Uppsidan är alltså åttafaldigad oljeproduktion, med banalt åttafaldigade intäkter och naivt åttafaldigade resultat. Ett dubblat oljepris på 10 års sikt ger ytterligare en dubbling om vi förutsätter att kostnaderna också dubblas, inte bara intäkterna. Samtidigt skall kursen halveras för att få ett vettigt p/e och även ner 30% pga finansieringsbehov.

Slutsatsen blir att på 10 år kommer aktien öka i värde med 8*2*0.5*0.7=5.6, eller till 22.7 CAD per aktie eller för den delen 154:- SEK på Stockholmsbörsen vid stabil växelkurs. På tio år är det en snittavkastning på 5.6^(1/10)=1.188, dvs 18.8% om året. Alldeles utmärkt för byrålådan. Notera att det inte blir en jämn uppgång. Varje gång konjunkturen kraschar och drar med sig oljepriset ner kommer förstås aktien också att krascha.

Veckochart för TSX:PXX

Väljer man att bottenfiska på varje krasch så blir förstås avkastningen på sikt ännu bättre. 

Aktien befinner sig för tillfället under en påhittad linjär trendlinje och kanske kan ses som underprissatt för tillfället. Därmed är alltså inte sagt att den inte kan falla mer, men man kan inbilla sig att det finns någon form av stöd runt 3.5 CAD (ca 23 SEK) om man saknar tålamod i sitt bottenfiske.

Att aktien inte följt med oljepris upp får väl tolkas som att verksamheten utvecklats i linje (avsiktlig ordvits) med förväntningarna och att tidigare topp var överdriven.

Sedan är en inte osannolik utveckling att bolaget kanske blir uppköpt runt 2015-2017, när man har fått igång produktionen i Blackrod på allvar. Så aktien kanske inte stannar i byrålådan i tio år. Men om bolaget inte köps upp så är det alltså på någon oljeprisspik efter år 2020 som man säljer aktien. Sedan kan man förstås bottenfiska den igen på efterföljande oljepriskrasch. Rinse, repeat.

Det finns förstås en mängd risker, som bolaget gärna påtalar i sin presentation. Men efterfrågan på olja kommer finnas där även om 10 år, samtidigt som bristen blivit ännu allvarligare. Hela vårt samhälle, inklusive vår livsmedelsförsörjning, bygger på tillgången på olja och det är inget vi kan säga nej till. Åtminstone inte på tio års sikt.