Rule, Britannia! Britannia, rule the waves!

Tyskland misslyckades med det. Två gånger.

Japan klarade inte av det. Italien klarade inte av det.

Inte ens Tyskland med hjälp av Italien och Japan klarade av det.

Gahndi och Indiens frigörelse, Suezkrisen, Falklandskriget, Gulfkriget, kriget mot terrorismen och kriget i Afghanistan och invasionen och ockupationen av Irak klarade inte heller av det.

Jag talar här om att slutligen förpassa det gamla öriket Storbritanniens (eng United Kingdom) gamla brittiska imperie till historieböckerna en gång för alla. Naturligtvis började avvecklingen av imperiet på allvar i och med andra världskriget, ett krig som lämnade Storbritannien med en ungefär lika stor räkning som hela USA, inflationsjusterat motsvarande ca 3 600 miljarder dollar. Detta på ett betydligt mindre land.

När kriget var slut uppgick Storbritanniens statsskuld till hela 250% av BNP, och den sista skulden härrörande till andra världskriget betalades inte förrän 2006.

Under åren efter andra världskriget monterades sakta men säkert imperiet ner. 1947 försvann juvelen i kronan, Indien. 1997 lämnade man tillbaka Hong-Kong till Kina, vilket väl i princip får sägas vara det sista. Kvar finns Gibraltar och Falklandsöarna och kanske lite i princip obebodda besittningar här och var.

Men det krävdes en global finanskris för att slutligen få Storbritannien att lägga ner de sista spåren av imperiets makt. Nämligen förmågan att, som det så fint heter, projicera utrikespolitik. Och för att projicera utrikespolitik så krävs det hangarfartyg.

Via bloggrannen Wiseman kan man läsa att de sista Harrierplanen har ställts på marken. Landets sista hangarfartyg, Ark Royal, har inte längre några flygplan och har pensionerats (den som sett Ark Royal i verkligheten, t ex under besöket i Göteborg för några år sedan vet att det var ett pttelitet skepp och ingalunda något imponerande utan på något sätt passande för ett kollapsat imperium.). Därmed finns inte längre några möjligheter att föra någon egen utrikespolitik längre eller ha någon egen expeditionär förmåga.

Det är tveksamt om landet kommer ha råd att köpa in, än mindre flyga, de FA-35 JSF som var tänkt att ersätta Harriern om tio år. Att den tidplanen skulle hållas ter sig som allt mindre realistiskt. Kanske är det lika bra att de sista spåren av imperieambitionerna permanent försvinner. För varje flygtimme kommer JSF ändå få spendera 100 timmar på marken för service, eller något i den stilen, vilket är en milsvid skillnad mot en gammaldags trojänare som Harriern.

2009 uppskattade IMF att finanskrisen kostade Storbritannien 81.6% av BNP, inklusive statliga garantier. Direkta omedelbara statliga utgifter var “bara” 18.9% av BNP, dvs drygt 400 miljarder USD. 81.6% av BNP är dock ca 1 777 miljarder USD, knappt hälften av vad andra världskriget kostade landet.

För USA:s del var dock kostnaden för finanskrisen redan 2009 uppe i över den inflationsjusterade kostnaden för andra världskriget, och har fortsatt stiga sedan dess. Vem vet var slutnotan landar, om någonsin? Storbritannien ger dock inte upp imperieambitionerna utan fortsätter med byggandet av två nya hangarfartyg, de fossildrivna Queen Elisabeth och Prince of Wales, som skall stå klara till år 2020 respektive 2023. Det senare skall dock stå i malpåse (“state of increased readiness”) från början och inte användas. Men till dess saknas iaf egen förmåga.

Samtidigt höll Storbritannien redan många institutioner under armarna innan finanskrisen slog. till, och den avveckling som nu sker är förstås fullständigt nödvändig.

Vad som är intressant är hur lång tid det kan ta för imperier att dö ut. Processen påbörjades redan innan andra världskriget, med skapandet av det brittiska samväldet 1927-1931 då t ex Australien, Sydafrika och Kanada blev självständiga.

Ett imperium kan överleva krig, men det kan inte överleva att privatpersoner skuldsätter sig upp över öronen i tron om evigt stigande bostadspriser.

Det är nog dags att sluta referera till Storbritannien som stor. Dags att i svenska språket börja tala om UK eller Förenade Kungariket, på samma sätt som vi säger USA eller Förenta Staterna.

Eller kanske Lillbritannien?

Tillägg: Lämplig film (från 2008, då 2014 och 2016 var datumen som gällde för de nya hangarfartygen) efter tips från en läsare.