Finansiella konsekvenser pga oljerighaveriet

Man kan fundera lite över de finansiella konsekvenserna av BP:s och Anadarkos (NYSE:APC) oljerighaveri i Mexikanska Gulfen, förutom för BP (NYSE:BP) själva. Ett BP som för övrigt på sedvanligt manér ansåg att olyckor var omöjliga. Vi har hört det förr. Ett BP som för övrigt numera har en svensk ordförande i form av Ericssons gamle Svanberg.

Riggen Deepwater Horizon är en relativt nybyggd (2001) djuphavsrig som ägdes av Transocean (NYSE:RIG).

Även om riggen förstås är försäkrad, så blir en konsekvens att tempot i de för oljeutvinningen allt viktigare djuphavsborrningarna avtar på marginalen. En oljerig är alltså en flyttbar anläggning man använder för att prospektera efter olja och gas, eller för att borra de produktionsbrunnar som sedan behövs för utvinningen. Till skillnad mot en produktionsplattform. Sedan finns det numera en del mellanting som för det otränade ögat mer liknar supertankers i sin utformning.

Tekniskt är både BP, Anadarko och Transocean fallande knivar just nu.


Naturligtvis handlar det om överreaktioner, då vare sig Anadarko eller speciellt BP drabbas speciellt hårt av detta ekonomiskt, trots eventuella skadeståndsanspråk.

Speciellt intressant är dock Transocean, som är en sammanslagning med Global Santa Fe för något år sedan, och en av de största globala operatörerna av djuphavsriggar.

Transoceans aktiekurs är nu den lägsta sedan juli 2009, och någonstans i området 65-70 USD borde det finnas ett stöd för aktien. Google och Yahoo rapporterar om ett p/e på 7.34 för ett världsledande bolag, med extremt goda tillväxtutsikter.

Jag har länge varit intresserad av att investera i bolaget, men nu kliar det verkligen i fingrarna. Jag kommer inleda teknisk bevakning av Transocean för att avgöra när det blir någon bottenformation i aktien, men pga allt gnäll på TA-inlägg så lägger jag förstås inte löpande ut något kring detta. Utom backtradat i efterhand förstås.

Världens oljeförsörjning blir allt mer beroende av djuphavsolja framöver, och även om det nu finns risk för ett tillfälligt stopp kring USA:s kuster, så kan Transocean alltid hitta kunder någon annanstans. Nu när vi upplever peak oil så är det just i djuphavsoljans dyra och uppenbarligen riskfyllda oljeutvinning som den sinande oljans framtid delvis ligger.

Man skall dock inte förringa att miljöorganisationer och boende längs USA:s kuster nu går i taket pga de mycket allvarliga miljökonsekvenserna, och planerna på att öppna upp för prospektering även längs USA:s öst- och västkuster lär nog nu bli föremål för årtionden av rättsprocesser och miljardbelopp till advokater som gnuggar händerna. Katastrofläge är nu utlyst i fyra delstater.

Fast jag tror att Transocean kan hyra ut sina 139 riggar ändå.

Fundamentalt innebär haveriet på sikt ett högre oljepris på marginalen, just pga att oljeutvinning längs specifikt USA:s kuster antagligen blir fördröjd. Men vårt moderna samhälle klarar sig inte utan oljan, och därmed sticker alltså priset.

Man skall ju också vara medveten om att djuphavsborrningar och de allt ökande riskerna med den allt dyrare oljeutvinningen just är ett tecken på den sinande oljan, och även om oljefynden ofta har överdrivits i pressen eller mer eller mindre avsiktligt missuppfattats.

På marginalen kommer ett borrstopp kring USA:s kuster att ge oss dyrare olja och med det dyrare bensin och diesel vid pumpen.

De som just nu har moralpanik över katastrofen kan förstås sluta att använda olja och oljebaserade produkter, inklusive den dator du läser det här på som från gruvan till ditt soffhörn förbrukat tio gånger sin egen vikt i olja. Annars är dylika olyckor en nedsida vi tyvärr får acceptera med den moderna livsstilen. Det kommer ske igen, och antagligen kommer det ske värre olyckor nu när desperationen efter att hitta mer olja kommer öka när vi börjar uppleva konsekvenserna av peak oil under åren som kommer.