Ganska exakt 50% av läsarna uppger att de har en så kallad smartwatch. Vanligast är Garmins tränings- och friluftsinriktade klockor, tätt följt av Apple, med Samsung en bit bakom. Apples försäljning av Apple Watch översteg 2019 försäljningen av samtliga märken schweiziska klockor. oavsett prisklass.
 |
| Har du en smartwatch? |
Sydkoreanska Samsung och LG följer efter Apple och vinstvarnar på grund av trög försäljning av framför allt mobiltelefoner. Merrill Lynch rapporterar största nedgången i vinstrevideringar hos börsbolag någonsin, eller i alla fall sedan man började med sitt Global Earnings Revisions Ratio-index 1988. Det ser ut som att lågkonjunkturen föga överraskande blir global.
 |
| Apple stiger i skrivande stund +1.64% på börsen. |
VR-utrustning verkar vara på väg mot ett genombrott. Jag har i all enkelhet testat Samsungs VR-glasögon samt en utvecklingsversion av Occulus Rift. Bägge imponerade stort och Samsungs lösning finns att köpa off-the-shelf för att para med en mobiltelefon redan idag.
 |
| Här spelar jag något spel på Samsungs Gear VR med en Galaxy S7 som dator och skärm. Faktiskt riktigt imponerande. Handen vid sidan beror på att knappen för att skjuta i spelet sitter just där. Det var även mycket enkelt att ställa in skärpan med detta VR-set. |
Kan konstatera att jag kan behålla mina vanliga glasögon på i både en Occulus Rift och i en Samsung Gear VR.
Exakt vad som blir killer application för VR-teknik återstår att se. Än så länge handlar det väl nästan uteslutande om spel. Det är bara att konstatera att spelen onekligen får helt andra dimensioner.
Priserna är inte ens speciellt höga. En Samsung Gear VR till S7 eller S7 Edge är listad för 1 499:- SEK hos CDON. Det dyra är förstås telefonen för 7 000 – 8 000 kronor.
Tekniken ter sig mogen. Det finns massvis med spelappar till Samsung Gear av varierande ambitionsnivå och spelvärde. Gissningsvis kommer det riktiga genombrottet när VR-utrustning släpps till Sony Playstation och man även får in lite riktiga premiumspel med stöd för tekniken.
Vad sedan Facebook ska med förvärvet av Occulus Rift till låter jag vara helt osagt. Det ger väl sig tids nog.
Och när kommer Apple in i leken får man väl fråga sig? Apple är aldrig först med något, men när man väl gör något brukar man ta världen med storm. Mycket möjligt att något redan är på gång, men det får tiden utvisa. Vad som talar emot det är att vad jag känner till har inte Apple gjort några förvärv inom området, eller?
Sedan kanske Apple är intresserade av kommersiella tillämpningar för att inte bara nå spelmassorna. Ett VR-set, som antingen fungerar till iPrylar för spel, eller till Mac för t ex VR-desktop – en arbetsmiljö i VR skulle kunna ha väldigt många “skärmar” samtidigt, givet högsta tänkbara upplösning. Släng på externa kameror för “augumented reality”, så kan folk gå runt med sina trådlösa VR-set på kontoret och ändå se sin omgivning, sitta i möten mm.
Samsung har idag fällts och ska tvingas betala avgifter till maffiaorganisationen CopySwede, då tydligen Samsungs telefoner är byggda med avsikten att användas till att kopiera media på. Med anledning av detta följer ett gästinlägg signerat Peter Ekvall nedan:
Ända sedan 90-talet (1998 för att vara exakt, även om den första varianten dök upp redan 1982, men då gick till statskassan istället för till upphovsmännen) betalar vi alla en ‘kassettskatt’ eller ‘privatkopieringsersättning’ så fort vi köper lagringsmedier såsom t ex CD/DVD-skivor, hårddiskar, USB-minnen, mp3-spelare, mobiltelefoner med lagringskapacitet mm mm, och från och med idag även surfplattor, datorer och liknande, för att upphovsrättsinnehavare ska få ersättning för den ‘förväntade piratkopieringen’ för eget bruk som gäller t ex filmer och musik, men dock ej programvaror såsom spel och nyttoprogram etc. Denna ersättning går direkt till upphovsrättsinnehavarna1., ungefär som STIM-ersättning gör för musik.
 |
| En iPhone 5S, inte en Samsung. |
Men om man redan vid inköpet av sådan utrustning betalar en ‘privatkopieringsavgift’, och således ersätter och gör rätt för sig gentemot upphovsrättsinnehavaren för sin potentiella (inte nödvändigtvis faktiska) ‘privatkopiering’ för eget bruk, så kan det väl knappast räknas som olagligt eller brottsligt att ‘piratkopiera’ sådant som man ju redan bevisligen ersatt upphovsrättsinnehavaren för genom att laglydligen uppfylla lagens krav att betala sin privatkopieringsersättning? Även om man inte äger en förlaga att kopiera ifrån har man ju ändå betalat upphovsrättsinnehavaren för sin kopia av ‘offentliggjort/publicerat’ material, så hen har fått sin rättmätiga ersättning, och därmed anser jag att man som fildelare av, enligt privatkopieringsersättningen definierat lagligt kopierbart material, inte längre bör betraktas som brottsling. Därmed anser jag även, som konsekvens, att stora film-, och musikbolags och andra ‘piratjägarorganisationers’ självpåtagna rätt att jaga vanliga fildelare faller. Vilket brott har de egentligen begått? De har ju redan betalat upphovsrättsinnehavaren en rättmätig avgift vid sitt inköp av lagringsmedium för den framtida sannolikheten att de någonsin skulle spara ner en ‘piratkopia’ på det.
Man kan inte både ha kakan och äta den. Antingen nöjer man sig från film-, och musikbranschens sida med den redan överenskomna piratkopieringsavgiften på allt som innehåller lagringsmöjlighet och slutar jaga sk fildelare och piratkopierare, eller så ser man till att riva upp lagen så man fritt kan jaga efter ersättningar på sätt där branschens fantasi verkar vara det enda som sätter gränser, och som vi redan dagligen ser prov på, trots att de flesta av oss idag, uppenbarligen och troligen rentav ovetandes, faktiskt redan gjort rätt för oss.
Peter Ekvall
1. Redaktörens tillägg: Jag får inte ett öre från CopySwede för att mina romaner kopieras, så att pengarna går till upphovsrättshavarna är minst sagt en överdrift. I praktiken får endast de mest sålda upphovsrättshavarna se röken av några pengar, då CopySwede baserar sin fördelning på topplistor och enkäter. Små aktörer får inte se röken av några privatkopieringsersättningar och dessa hårt slitande kulturarbetare gynnas alltså inte av dessa maffiametoder, utan bara stora artister som Per Gessle etc, som antagligen ändå åtminstone har råd med smör och bröd.
De flesta är medvetna om att foton på speciellt kändisar och fotomodeller piffas till, photoshoppas. Vad som kanske är mindre känt är att man mycket enkelt kan göra det direkt i sin smartphone och att t ex Samsung Galaxy (åtminstone A3) har funktioner inbyggda direkt i kameraappen.
Att photoshoppa är numera helt vedertaget när det gäller professionell fotografering. Samtidigt kan man ha uppfattningen att det är ett omständligt arbete, som kräver kompetens och tid, samt dyr programvara som Photoshop. Fast det är kanske egentligen självklart att det finns betydligt enklare programvaror numera, rent av enkla appar direkt i din smartphone.
Själv upptäckte jag detta när en professionell bekant i mitt privata FB-flöde började lägga ut selfies där hon såg säg 17 år yngre ut. Det visade sig att hon har en Samsung Galaxy A3, där det direkt i kameraappen finns en liten ikon i form av ett ansikte när man tagit ett foto. Funktionen heter Beauty Face och är inriktad på typiskt sexistiskt kvinnliga ideal som slät hy, smalt ansikte och stora ögon.
Men har man nu inte en Samsung Galaxy, så finns det förstås externa appar att använda som Facie, Perfect 365 eller Facetune.
Lika bra att ta slutsatsen direkt – man kan inte längre lita på inte bara professionell fotografering, utan även vanliga privatpersoner kan mycket enkelt manipulera och försköna sina bilder.
Exempel kommer nedan.
 |
| Samsung Galaxy A3:s funktion Beauty Face. Modell: Anonym professionell bekant. |
Funktionaliteten hos programvarorna är dessvärre sexistiskt feministiskt inriktade.
Man kan få all form av smink – jag kan inte räkna upp vad det hela kallas, men ögonskugga, tjockare ögonfransar, läppstift etc – större ögon, tydligare näsa, fylligare läppar, slätare felfri hud, smalare ansikten, olika förändringar på ögonbrynen, annan ögonfärg mm mm.
Några sexistiskt manliga funktioner har jag inte hittat. Skulle vilja efterlysa skäggstubb i olika varianter och mönster, kantigare maskulint ansikte, större haka och kraftigare pannben (tänk Encino Man från Generation Kill), glimt i ögat, snett självsäkert leende samt hårfärgsmanipulation från annan normal hårfärg hela vägen till en riktig silverrygg ala Richard Gere.
Så här har ni en appidé. Bildmanipulationsprogramvara för män. Appnamnförslag är Silverback. Eller Encino Man (dubbel #popkulturellreferens på det namnet för övrigt).
De kvinnliga varianterna av programvarorna verkar kunna ta betalt också. Facie och Facetune kostar 39:- SEK styck, medan Perfect 365 erbjuder massvis med köp inuti appen för ytterligare … funktioner. Dock inget skäggstubb.
Man kan förstås till viss del använda de sexistiskt kvinnliga funktionerna även på en mans foton. Vilket ni kan få glädjen att se nedan. VARNING: What has been seen cannot be unseen! Känsliga läsare stoppar här och hoppar över till HBO Nordic som börjat sända senaste och sista säsongen av Strike Back.
Ni har nu blivit varnade. Gå inte vidare.
 |
| Omanipulerad originalbild från en iPhone 5S. |
 |
| Programvaran Facie. Utslätad hud, smalare ansikte, uppiffade ögon
och allmänt tillsnyggad färgsättning. |
 |
| Ytterligare manipulation med Facetune. |
 |
| Facetune kan också göra lite assymetriska grejer.
Sorry, Lina på förlaget, men den enda bilden där jag ler kommer inte bli din pensionsförsäkring, eftersom jag alltid kan manipulera dit ett leende. Men visst, jag visar ju inte tänderna. |
VARNING 2: Sluta titta nu, för nu har jag maxat alla variabler i Perfect 365. Gå ut och stryp ett vildsvin med dina bara händer istället för att fortsätta läsa.
 |
| Alla variabler maxade i Perfect 365. Byte ögonfärg till
rött, fixade ett genuint leende, ögonsugga och eyeliner (?), touchade upp kinderna ordentligt, förstorade läpparna och satte på läppstift. |
Ja, jag vet. Originalet är nog bäst.
Dessvärre ska man ju inte göra så här med foton man inte har upphovsrätt på. Annars hade det varit frestande att fräscha upp t ex Åsa Romson eller han Löfven lite grann. Men det finns ju alltid foton från Wikipedia.
Nedanstående foto på Åsa Romson har licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported, 2.5 Generic, 2.0 Generic and 1.0 Generic license och är fotograferat av http://politik.in2pic.com.
 |
| Åsa Romson. Foto: http://politik.in2pic.com. |
 |
| Åsa Romson via Perfect 365. Tog cirka en minut att fixa, och ja, det kunde gjorts
mer diskret, men jag tog i extra här. Foto: http://politik.in2pic.com. |
Svårare än så är det alltså inte att manipulera åtminstone ansikten. Färdiga, enkla programvaror bara en knapptryckning bort på telefonen. Tänk på det nästa gång ni är inne på Facebook.
Man får se det positivt. Kanske lär sig folk att det enda som verkligen gäller är att träffas ansikte mot ansikte. Även video kan ju numera manipuleras så att klipp inte ens märks och man kan sätta ihop förfalskade intervjuer.
