I förrgår presenterades Italiens fd premiärminister och tidigare ECB-ordföranden Mario “Super Mario” Draghis rapport om EU:s framtida konkurrenskraft. Bland annat anser den att EU-länder ska köpa europeisk försvarsmateriel istället för amerikansk när så är möjligt och att innovativa små och mellanstora företag ska få regelförenklingar.
Rapporten heter The future of European competitivneness och tillgänglig på engelska borde till och med svenska journalister kunna skriva om den, om det inte vore för att de är upptagna med USA:s inrikespolitik istället för inrikespolitiken i den union som Sverige ingår i. Dock krävs det att man läser lite mer än ett pressmeddelande, så det kanske inte hinns med.
Rapporten identifierar tre punkter för att öka EU:s konkurrenskraft internationellt och gå från stagnation till innovation, tillväxt och med det välstånd och bättre liv för alla i unionen.
Den första punkten handlar om innovation och att omfamna teknikutvecklingen inklusive inom AI och stödja entreprenörsskap istället för att dränka det under alla tunga EU-lagar och regleringar. Den andra punkten handlar om att upprätta en gemensam plan för energiförsörjning och att kliva bort från beroendet av fossila bränslen. Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina och de fossilbränslepriser de medförde har varit en väckarklocka för ett tidigare ryssgasknarkande EU. Den tredje punkten handlar om säkerhetspolitiken och att minska de geopolitiska riskerna genom att sluta vara bereonde av andra länder inte bara för energi, råvaror och t ex mikrochip, men också (amerikansk) försvarsmateriel.
När det gäller försvarsmateriel och försvarsindustrin föreslås bland annat en europeisk preferensprincip, där man ska köpa i första hand europeisk försvarsmateriel istället för att vara beroende av utomeuropeiska länder som kan ha sina egna agendor (läs: USA). Rapporten skriver som förslag:
“Introduce a reinforced European preference principle and substantive incentive mechanisms to valorise European defence solutions and excellence over non-EU solutions. A European preference principle could be introduced in the form of political commitment or through reformed public procurement legislation, which would indicate that EU solutions would need to be considered as first options. Substantive incentive mechanisms of financial nature to buy and procure European solutions could be supported by EU funding under existing or new instruments. Targeted eligibility criteria could give access to funding only for solutions provided by EU-based companies, similar to the mechanisms used by the European Defence Fund (EDF) and the proposals under the European Defence Industry Programme (EDIP).”
Lagar om offentlig upphandling behöver alltså uppdateras till att EU-alternativ ska prioriteras.
Uppföljande förslag anger också att eventuella amerikanska lösningar ska tillverkas i EU och därtill få användas fritt och överföras fritt.
“Improve coordination and combine the acquisition of US systems by sub-groups of EU Member States. Demand aggregation in this case would aim to achieve better terms and, where needed, European specifications of US defence products, including local production and support, freedom of action rights, customisation and IPR transfer. To partly rebalance trade in defence, the EU and its Member States could further promote the use of European defence solutions within NATO.”
USA pekas alltså specifikt ut här.
När det gäller företagande och innovation så drunknar idag företag i att även det minsta företag måste följa samma regler som internationella miljardföretag med egna juridiska avdelningar och administration. Exempelvis kan man se på GDPR som gäller lika oavsett om man är ett nystartat techföretag med tre anställda eller ett gammalt industribolag med 30 000 anställda.
Det ska dock inte gälla alla företag utan det handlar om SME:er (dvs small and medium enterprises) där jag är osäker på exakt var gränsen går, och man ska också klassas som ett innovativt bolag (IEC- innovative european company). En IEC ska definieras på kriterier som kvalifickationerna hos de anställda, pengar man lägger på forskning och utveckling och ägande av immateriella rättigheter. Företag av denna typ ser också ut att bli någon form av EU-företag med central registrering istället för som idag registrering i varje land.
Ett citat:
“Adoption of the IEC status would provide companies with access to harmonised legislation across Member States concerning corporate law, insolvency procedure, as well as a few key aspects of labour law and taxation, to be made progressively more ambitious. Innovative European Companies could operate in all Member States through subsidiaries without needing to incorporate separately in each one. An innovative European Company will have a single digital identity valid throughout the EU and recognised by all Member States. Registration will be centralised at the EU level.”
Detta skulle förstås kraftfullt förenkla för EU-företag att expandera dit det finns kompetens utan att behöva starta nya bolag, och skatte- och arbetsmarknadsregler ska också harmoniseras.
IEC-SME:er föreslås också få fördelaktig behandling vid offentlig upphandling för att på så vis kunna få tillgång till allmänna medel för sin expansion.
Sveriges techsektor tas för övrigt upp som ett positivt exempel med dubbla produktiviteten ot EU-medlet och att man för innovation behöver ett socialt skyddsnät, eller “shared prosperity”, vilket förstås ger en trygghet att våga satsa. EU föreslås arbeta för sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare.
Rapporten sågar för övrigt EU:s nuvarande paradigm och visar på att välståndsökningen i USA har varit dubbelt så stor som EU sedan år 2000, och alltså snarare ett hinder för välstånd än en möjliggörare.
Exempel ges på att 60% av företagen i EU anger att EU:s regelverk hindrar investeringar och 55% av SME:er anger regelverkens hinder och administrativa börda som deras största utmaning. Rapporten ger GDPR och reglerna för återvinning av förpackningar som exempel.
Med över 500 sidor som ska översättas till förståeligt språk så finns förstås en stor risk att allt rapporten gör är river upp lite i ankdammen, och sedan fortsätter allt som vanligt, dvs mot allt tyngre regelbördor som fortsätter göra att EU hamnar på efterkälken enligt devisen US innovates, China replicates, EU regulates. Att rapporten föreslår att man ska satsa på självbehärskning och undvika att öka bördorna för företag går förstås rakt emot allt EU gjort och står för och det finns nog många som sitter och bevakar sina vallgravar för att detta ska fortsätta.
Som jämförelse kan man ta den anglosaxiska sfären där t ex småföretag i England är undantagna från momsredovisning eller i Australien där man slipper bokföring de första fyra åren, bara en platt skatt på pengar man tar ut ur bolaget.
Själv har jag bara skummat rapporten och det krävs en del att översätta formuleringarna till vad de faktiskt innebär. Många har i media börjat citera varandra om att rapporten handlar om att EU måste skjuta till mer skattepengar, men rapporten är djupare än så. Totalt finns ca 170 rekommendationer.
Chatham House påtalar att rapporten säger att enskilda länder (hej Sveriges regering) inte behöver vänta på EU, utan kan läsa rapporten och ta till sig och implementera rekommendationer på egen hand. Att förenkla för nya företag torde vara en lågt hängande frukt för svensk del. Många av dem drar ändå inte in några skattepengar de första åren.
Men frågan är alltså om EU förmår att ändra kurs, eller bara kommer fortsätta hamna på efterkälken. Alla vill förstås väl, och bara min ytterligare regel införs så blir allt bra …
Överlag är min personliga åsikt att inga nya lagar ska få stiftas utan att två befintliga lagar tas bort. Men så är jag liberal och anser att friheten ska öka, inte ständigt minska. Inte ens ett utbyte att varje ny lag ska ta bort en gammal går nog att uppnå, och under lagar och regler dränks vi till slut ner. Att vara politiker är trots allt att via lagstiftning utöva förtryck
65 kommentarer
“Targeted eligibility criteria could give access to funding only for solutions provided by EU-based companies, similar to the mechanisms used by the European Defence Fund (EDF) and the proposals under the European Defence Industry Programme (EDIP).”
Detta är inget nytt. Bara politiska floskler.
Taurus, IRIS-T, Meteor och NLAW mm. togs fram i europa för europa just med anledningen att inte vara alltför beroende av USAs försvarsindustri.
Dessa projekt började mer än 20+ år sedan och tyvärr har det ju inte hänt något efter det då politiker i Europa haft andra prioriteringar såsom att lägga ned försvaret, bygga pipelines till Ryssland, “Wandel dursch handel” mm.
2022 vaknade man och två krigsår senare (!) är man tillbaka till de slutsatser man hade för 20+ år sedan. Man lär sig tydligen aldrig.
Ett stort problem är att USA har ett fåtal stora leverantörer av försvarsmateriel och köper i stora volymer. Europa har ett stort antal små leverantörer och köper i små volymer. Därför har det en tendens att bli dyrt så fort man ska göra någonting i Europa. Hur många olika upphandlingsorganisationer av försvarsmateriel som det finns för USA respektive Europa ska vi inte ens tala om.
Att varje ny lag ersätter en gammal är väl ett bra mål att sträva efter. Ska man reglera någonting på ett annat sätt så behövs inte längre den gamla regleringen, och behöver man reglera något helt nytt så finns det säkert något gammalt som man kan släppa.
“Att vara politiker är trots allt att via lagstiftning utöva förtryck”
Ojdå! Det finns ingen frihet och demokrati att försvara i Sverige då, får man förmoda?
Båd stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter dignar ner?
Sverige har ju lite att tag i, det kan vi nog alla vara överens om. Vårat parlament ägnar en stor del av höstens första arbetsdag där alla partier beskyller varandra att vara antisemiter.
Bra skrivet Bloggarn. Har själv ärvt ett pyttelitet AB från en släkting. Utan varken kunder eller leverantörer och utan gäldenärer och borgenärer. Ett stendött AB. Det borde kunna läggas ner med ett penndrag. Men det ska utses både likvidator (en advokat) och en konkursförvaltare (en advokatbyrå) precis som det var ett stort AB. Och så ska det kallas på okända borgenärer -en hundra år gammal regel. Jo då även årsredovisning ska in. Jag får en känsla av att staten vill gynna revisionsbranschen och advokatbyråerna. Små AB:n ska inte behöva ha samma regelverk som stora. Mina kafka-liknande kontakter med Bolagsverket kring underkända årsredovisningar vill jag bespara läsarna av bloggen.
Jag tycker nog att det luktar rätt protektionistiskt unket om andan i förslagen.
Det blir sällan bra när stater/unioner skall in och fingra i marknaden.
Vad händer med Svenske/Europeisk försvarsindustri om USA svarar genom att öka sin protektionism? Inga granatgevär och pansarskott från gamla Bofors (Det var USA’s order och krav som gjorde att AT4 blev av och dessutom blev bättre än originalförslaget). SAAB/SAAB får Inget samarbete om skolflygplan och glsdb med Boeing.
Skulle vi bygga Gripen i framtiden så behöver vi utveckla motorn själva och skriva hela fly by wire paketet självt.
Och för helikoptrar skulle vi få nöja oss med något samarbete i NH-90 stil istället för att köpa blackhawk från hyllan.
RB-17 skulle ha byggts från grunden istället för att anpassa en Hellfire till våra behov.
Alla drönare måste byggas från grunden istället för att utnyttja kinesisk massproduktion.
Osv Osv.
Skall vi gör allt själva får vi helt enkelt acceptera att vi bara har råd med ett mikroskopiskt försvar.
Nej. Hoppas brüssel tänker ett varv till.
Jag har svårt att se varför inte t.ex. Safran skulle kunna ta fram en lämplig motor till gripen.
Fransmännen skulle antagligtvis, precis som USA, sätta käpper i hjulen för att ge fördelar till Dassault istället för SAAB. Finns väl risk för samma också vad gäller Rolls Royce jetmotorer och Tempest.
Vore intressant med samarbete Ukraina för jetmotorer (Motor Sich, Ivchenko Progress/Lotarev) och SAAB, finns nog mindre risk för Conflict-of-Interests där.
Ukraina lär anekdotiskt vara (ha varit, före öppet krig) duktiga på turbinteknik. Med mycket mera användbart i bl a försvaret.
Ja, Sverige + Ukraina skulle kanske fungera bra inom flera områden, t.ex. flyg + jetmotorer, missiler speciellt med lång räckvidd, EW, droner…
Det finns en anledning till att Ukraina i princip bara säljer turbinmotorer till länder som Ryssland och Kina och inte till väst. Väldigt få leverantörer kan leverera moderna turbinmotorer och till nästa generation stridsflyg så lär vi tala om ytterligare ett stort, och dyrt tekniskt kliv som vi inte kan finansiera själva.
När det gäller något så viktigt som försvar så förstår jag förslaget. Det är helt omöjligt att Europas säkerhet och trygghet vilar på valet av president i USA. Vi kan ju inte lita på vår viktigaste leverantör. Det tror jag att USA förstår också eftersom de agerar ju så själva. Sedan kanske man kan tänka ut något genom att tänka ett varv till, absolut.
USA har egna protektionistiska lagar på plats (DPAS), och eftersom behovet av att ha åtmionstone vissa militära system utan amerikanska begränsningar, tycker jag generellt att förslaget är väldigt positivt.
För att anses vara en SME så måste ett företag ha: Fewer than 250 employees, Annual turnover not exceeding €50 million, balance sheet total not exceeding €43 million.
https://single-market-economy.ec.europa.eu/smes/sme-fundamentals/sme-definition_en
Ett universitet i Schweiz gjorde en undersökning om digital konkurrenskraft och cyber säkerhet.
I det digitala kom Sverige på en fin tredjeplats👍
I cybersäkerheten kom vi på placering mellan Grekland och Vietnam😕
Uppgifterna kommer från boken Hotet från Ryssland.
Å andra sidan om man pratar med en Estländare framstår vår digitalisering inom offantliga sektorn som efterbliven och trög.
Vi var snabba på digitalisering men vi lever på gamla meriter….
“Vi var snabba på digitalisering men vi lever på gamla meriter….” – den principen är ju för i helsike fastslagen i vår nationalsång (du tronar på minnen från fornstora dar…) inget man bara kan klampa in och pilla på…
🙂
Nu ger jag mig ut på väldigt tunn is. Något jag tycker mig ha sett, på anekdotisk nivå givetvis, är att i Sverige så jobbar man antingen hela livet i privat sektor, eller i offentlig. I privat sektor belönas oftast att visa resultat, även om det inte är helt perfekt. I det offentliga råder akademiska ideal, dvs. aldrig fel, analysera gärna för mycket än för lite och regelverk är den viktigaste tillgången. Kan det vara så att Europa ser liknande ut överlag? Att politiska världen har för lite koppling mot näringlivet (annat än mutor och användandet av “kund”-begreppet för vårdpatienter osv.) och vice versa? Ursäkta för om det är svårbegripligt. Anledningen till att jag tar upp det är för att Europa verkar ha en förkärlek för reglering och jag undrar om det har med att många kommer från den akademiska världen och träder in i politikens och statens offentliga värld och blir kvar där utan att riktigt förstå vad de reglerar och stiftar lagar om.
Tror det offentligas förkärlek för manualen och formalismen är stor, ett pedagogiskt exempel är när Folkhälsomyndigheten avrådde från vaccinerna som kom att rädda livet på många, dom tyckte inte det fanns tillräckligt evidens.
Uppgifterna kommer från boken vaccinjägarna.
För övrigt var det då tegnell försvann från rutan.
Tegnell gick i pension.
Förståeligt om han kände sig lite sliten då.
Dom har ett stort ansvar, det krävs normalt 5 år av tester innan man kan säga hur säkert och bra ett vaccin är. Nu var det bara några enstaka månader man hade testat vaccinerna. Man mindes vad som hände med Pandemrix och ville inte att det skulle upprepas. Det visade sig också senare att Astras och Modernas hade allvarliga biverkningar, så de drogs tillbaka. Man kan väll säga att Folkhälsomyndigheten gjorde mycket rätt när dom vägde mellan nyttan och osäkerheterna .
Just här kunde läkarnas formalism blivit förödande. Regeringen körde över fhm och beställde.
EU anses ju vara eurokraternas högborg. Det finaste som finns är EG-rätten. Jag jobbade med den en gång. Det finns en teknokratmentalitet som leder till passivitet. Man lutar sig mot regelverken. Man ser det som att alla konflikter i samhället redan är omhändertagna av lagstiftning och administrativa anordningar som domtolar. Det handlar bara om att förvalta/administrera det som redan finns. Man gör inget i praktiken, tar inga egna initiativ och reagerar bara då man blir sparkad på uppifrån. Jo vi har teknokrater i Sverige också. De finns i vår regering. Jag vill inte nämna några namn. Men segheten när det gäller rättspolitiken är rätt så talande.
Otroligt välbehövligt. Det är inte de stora drakarna som skapar jobb längre. Tvärtom. Att stötta dem kan nästan ses som att man Zombifierar ekonomin. Tänk om alla miljarder som Eriscsson bränt på korruption och dåliga uppköp lagts på innovativa mindre bolag istället.
Komplicerade regler kring upphandling har främst gött inkompetenta jättar som Tieto (som hade samma lösenord på flertalet av sina servrar….). Småföretag som vill vara agila och snabba skulle aldrig ge sig in att jobba mot offantliga sektorn. Detta gör att vi har en extremt låg förändringstakt mot kommuner och landsting och närmast institutionell ineffektivitet.
Sen måste man verkligen göra något i Sverige med snedfördelningen av kapital och inkomstbeskattning. En duktig ingenjör/tekniker idag kommer aldrig bli lika rik på arbete som om denne flyttar till USA.
Många utbildade flyktingar och migranter drar till USA för att där kan du snabbt jobba ihop en insats till ett eget företag eller dylikt. Men i Sverige med sin brutala beskattning av inkomster (arbetsgivaravgifter är en dold inkomstskatt) så är det väldigt svårt att bli ekonomisk oberoende bara på sin talang.
De drivna, duktigaste ingenjörerna och utvecklarna från min utbildningstid är samtliga i USA och arbetar sen 20 år tillbaka.
Man skulle kunna börja med att iaf lägga en fastighets/förmögenhets/arvsskatt som är i en rimlig nivå mot omvärlden och kompensera detta med kraftigt sänkta skatter på inkomster/pensioner.
Man bör även lägga in incitament för att de som är med som driver upp företag som skapar arbeten kan ta ut sin insaats på ett vettigt sätt. Idag skattas fortfarande alla options/vinstdelningar som inkomst av tjänst…
Staten och kapitalet är i samma båt. Sossarna redan på Palmes tid såg till att det viktigaste var storföretagen och dess lobbyism och säkra arbeten (kolla exv var alla pensionerade miljöpartister jobbar…. Ofta som anställda av ett storföretag inom “hållbarhet” som tack för lång och troget samarbete). Så storföretagen kommer alltid att sträva mot att det är regelverk och stöd som gynnar dem och deras storägare. Inte delar som gynnar se SME som de inte längre rör sig inom.
För övrigt. Hur många nyemissioner är gränsen för att man ska ses som ett tillväxtföretag eller en pengabarännare.
Samtidigt svensk media:
“TayLoR SwiFt GiLLar KamALa! TruMp Ä dÖMm!”
Vilket inte är nån nyhet då hon varit uttalat för Demokratiska kandidater i ett flertal sammanhang innan….
Ta och syna din egen bransch innan du klagar på alla andra. Vad betalar ni era “agila coacher”,”verksamhetsutvecklare”, “säljcoacher” kontra vad ni betalar era ingenjörer och utvecklare.
Men Hani. Bitterheten igen.
Den ger dig varken jobb eller internetpoäng…
Så du hade med andra ord inga svar på frågorna.
Tror du att jag tycker att det är kul att se en 28åring med några få poäng a och b-kurs statsvetenskap från UU lyfta 140000 i månader i lön för att hon är bra på att snacka när jag får reda på att masterexamen och minst 5 års erfarenhet är ett absolut krav för att ens få en juniortjänst?
Definitionen på galenskap är att försöka samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat
Som ditt jobbsökande och dina inlägg här. Sluta älta
Jag orkar inte att argumentera med dig när du visat här och på andra delar av nätet att du är mer intresserad av att gnälla och älta än förändra dig
@Sebulon Starfighter
Och ändå fortsätter du argumentera.
Antar att du överdriver men det krävs inga fem års erfarenhet för få jobb. Har du fått hjälp av någon att kolla igenom ditt cv, mm? Fundera över vilka jobb du söker, kanske första jobbet inte riktigt är drömjobbet men ger ändå erfarenhet som gör det lättare att hitta nästa jobb.
@ojl Ok, visa programmerarjobben som inte kräver 3-5 års tidigare erfarenhet idag.
Tog mig ett par minuter att hitta en platsannons på Saab i Göteborg där det står följande:
” Vi ser gärna att du som är nyutexaminerad från civilingenjörsutbildning (Data, IT, Elektro, Teknisk Fysik), och har stort intresse av att utvecklas, skickar in din ansökan.”
Detta var bara ett exempel. Finns nog en hel del jobb för juniorer på diverse konsultbolag. Sen spelar det roll vilken typ av bransch du vill jobba inom så klart.
OJL.
Hani har långa trådar på andra ställen på nätet där folk kommit med många välmenta tips.
Då han inte vill ha tipsen utan enbart klaga har han lämnat de andra platserna och är nu här istället.
Det är viktigare att hålla med honom om att det är fel på hela IT branschen än att det är fel på hans approach.
Ja, jag har märkt det. Han fick ett konkret exempel på jobb för juniora utvecklare, men jag tänker inte lägga mer tid på att argumentera med honom.
Istället för att svara på frågorna om varför en 28-åring med några lösa a- och b-kurser i statsvetenskap tjänar 140.000:-/månad eller vad man betalar “agila coacher”, “kommunikatörer” och “verksamhetsutvecklare” kontra vad man betalar ingenjörer och tekniker så börjar hen att attackera min person. Uppenbarligen var det en öm tå.
Du tror väl ändå inte att någon här ska kunna svar på de frågorna?
Fråga 28-åringens arbetsgivare!
Har du synat dig själv innan du klagar på alla andra arbetsgivare och ingenjörer?
Vad har min person med hur lönesättningen i svenska företag sköts att göra? Uppenbarligen är den en synnerligen öm tå att ifrågasätta varför klippare och krängare betalas betydligt bättre än ingenjörer i en marknad som påstår sig skrika efter ingenjörer.
Håller med dig i det mesta. Skatterna är absolut för höga, och dessutom är ingenjörslönerna för låga. Jag flyttade till Norge för olje/gas — mycket bättre löner och också lägre skatter än i Sverige. Efter några år startade jag ett litet teknik-orienterat företag — arb. giv. avgifterna är lägre i Norge, 14.1%, men nu måste jag betala höga löner till mina anställda — funderar på att sätta upp kontor i Sverige…
Förmögenhetsskatten är ett stort problem, i vart fall så som den är utformad i Norge: många som äger företag har på pappret stora förmögenheter, och måste därför gradvis sälja av delar av företaget varje år eller ha extra höga utdelningar för att kunna betala förmögenhetsskatten. Men detta gäller ju bara företagare som är bosatta i Norge! Utländska investerare betalar ju ingen förmögenhetsskatt. Detta har resulterat i att många miljardärer och andra som har startat företag flyttar till t.ex. Schweiz, vilket lär leda till minskade investeringar och aktiviteter i Norge. De borde ta bort förmögenhetsskatten. Mycket prat om detta i Norge, har också sett intervju med Anders Borg om slopandet av förmögenhetsskatten.
När Sverige och andra länder hade förmögenhetsskatt så försvann kapitalet till Schweiz och liknande länder. Det tillströmmande kapitalet till Schweiz gjorde att Schweiz kunde ha mycket lägre räntor än andra länder vilket gynnade de schweiziska företagen som då ofta kunde konkurrera ut andra länders företag.
Jag bor i Norge och har eget företag, och dessvärre har Norge fortfarande kvar förmögenhetsskatten, både höger och vänster regeringar har vägrat tagit bort den. Men nuvarande regering är så otroligt opopulär och många som driver företag har lämnat landet, så för första gången så har jag förhoppning om att nästa regering möjligtvis kan tänkas ta bort den…
Det är ju inte alla som vill bo i USA även om lönerna är höga. Hört om en hel del utvecklare som får flytta från Silicon Valley när de skaffar familj för att de inte har råd med tillräckligt stort boende eller har råd att bo tillräckligt nära bra skolor. Men som ung och singel kan man nog jobba ihop en skaplig slant under några år.
Jag förväntar mig att för att kunna bli klassat som IEC kommer man att behöva gå igenom minst två års myndighetsutredning och lägga ner ungefär 100 dagsverken på att fylla i diverse ansökningshandlingar och frågeformulär. Som kommer med 3 dagars svarstid utan möjlighet till uppskov.
Nä, ja ä int bitter.
Antar att EU:s konkurrenskraft mår bättre av att utsättas för mer konkurrens i tävlan med andra demokratiska länder utanför EU. Därför behövs mer frihandel i sann Adam Smith anda som bygger gemensamt välstånd i egenintressets namn.
Inom näringslivet sköljs vi bokstavligen i nya EU regler som vi skall följa. Kan inte ens redogöra för allt som kommer. Mycket är såklart bra men det blir så sjukt omfattande. Tex så har vi det nya Tillgänglighetsdirektivet, regler om produkttexter, prisinformations lagar, spårbarhet för produkter, regler kring AI och jag vet inte vad. Det kommer nya saker hela tiden och inte ens ledningen på vårt företag kan hänga med i allt nytt som kommer eller ens avsätta tillräckligt med resurser för att bli compliant. Och så har vi resten av värden som skiter i allt det här och kör på ändå.
Japp, dessvärre stämmer LW’s “US innovates, China replicates, EU regulates” alltför bra.
Och mycket värre blir det: Snart kommer det krävas ett “Digital Product Passport” för många produkter:
https://blog.frontkom.com/en/who-needs-to-comply-with-digital-product-passport
Det är lagarnas innehåll som har betydelse. Inte antalet lagar.
Det är nog bara NATO/Flygvapnet som sitter med svaret.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xmMamV/uppgifter-svenska-spaningsplan-vagledde-dronare-mot-rysk-flygplats?utm_source=iosapp&utm_medium=share
Ryssarna ljuger alltid, så utgå från att det som Mash skrev är fel.
En branch som inte får så mycket utrymme i rapporten men som drabbats hårt av LOU och EU förordningar är medicinteknik, där i stort sätt alla små innovativa företag försvunnit eller köpts upp. Produktsäkerheten har säkert förbättrats men kostnaden är hög och det är vi som får betala det genom skatten och sämre vård då regionernas pengar går till att täcka kostnaderna för tillverkarnas regulatoriska efterlevnad.
Med viss erfarenhet av EU så drar jag lite på munnen när jag ser:
1) Mindre företag får regelförenklingar.
2) Men… (följande är en pastich)
Gäller emellertid endast de företag som klassas som STG enligt kriterierna i SWOSH30 och som inte mellan 2018 och 2022 var i åtnjutande av stöd enligt de nationella direktiven för riktad innovationssrimulans, direkt eller indirekt, och som har haft minst 10 fte anställda i GD5-kategorin av vilka minst 5 personer och högst 70% av anställda (utom de som faller i GD6-GD9, och GD10b som räknas till 50% de första 12 månaderna och därefter 30%, efter 20150630) med 18 månaders sammanhängande anställning, samt har haft anställda under samma period från minst tre länder inom ESS, ESS+5 eller partnerländer. Kontakta den nationella noden för Innovation for European Futures för frågor om hur du kan anmäla intresse för att inleda en certifiering för förenklade regler.
Nå, vad jag vill säga är att om man inte måste ha med EU att göra så blir livet mycket enklare om man inte har det.
Det vore typiskt minst sagt om processen för att få enklare regler vore inbäddad i minst tio gånger mer administration än den msn sedan slipper.
De största administrativa puckarna med förslaget lär ju vara harmoniseringen av skatte- och insolvensreglerna. Harmoniseringsförsök har väl gjorts förr med i alla fall insolvensregelverket, men ansågs alltför komplicerat att tillämpa mellan stater.
Att harmonisera skattereglerna törs man ju knappt föreställa sig. Skulle en EU-förordning dimpa ner som ett brev på posten på hvudkontoret i Sundbyberg så skulle det skapa sådan panik bland tjänstemännen att hela kontoret skulle implodera i någon form av svart hål.
Bra!
Nu måste man bygga lämplig miljöer, titta på Is**l.
Efter att ha snabbskummat en summering av förslaget så har det ju sina ljusa stunder, låt nu 27 medlemsländers parlament, diverse intresseorganisationer, fackförbund och lokala småpåvar sätta tänderna i det här så har vi status quo att se fram emot…
För många med för stor påverkan har för mycket att förlora!
Har inte en sketen aaning pga. bastu och >haj-kåst – sånndäringa vihisky
greejs ,
‘på min tid’ ‘SAAB it’ eller nått sånt pga. nånting tvingades hyvla gissar USA-silcicon intigreraede grejserna så hade MITT Sverige halvhyfsad intelligens o egenproduktion av intelligenta grejs , idag äre jämlikhet och genus , inte framåt.
Jag hittar ut ,men slammar igen dörren då jag som 40-talist Och Z80 nörd anser att NI . . . ni får hitta ordet som kränker er till svordomar och . . .
Är verkligen Sveriges kompetens på logik i progarmmering så låg att dom-NI inte ska klara av att skilja på en buske och krigsutrustning ??
‘PÅ min tid’ så . . . men tydligen inte idag , ni jangsters verkar mer intresserad av att gå några månader genus i läkarutbildningen än praktiskt kunskap
stänger dörren . . fasikken handtaget lossnade , vem vare som fusdkade i monteringen ‘ . . oops hiitar utgången ljuste skiner
Milde himmel , men tur att jag fattar mig själv iaf.
Inte dåligt för en onsdag! 🤣
Man ska alltså “minska” EUs byråkrati och sedan ska man omedelbart därefter ha mer byråkrati och en “gemensam plan” för energiförsörjning. Det låter onekligen som EU.
Jag tror snarare vi kommer gå från stagnation till dystopi i Europa. Och under den processen så kommer vi se mer och mer “satsningar” och otaliga planer för att “höja Europas konkurrenskraft”. Detta modebegrepp för politiker som inte har minsta aning om vad riktig utveckling är för något. Alla som har minsta aning om Sovjetunionen borde veta vid det här laget att skapa välstånd är ingenting som politiker kan göra. En politiker skulle t.ex. aldrig kunna skapa en iphone om de så fick 10 000 år på sig. Det skulle däremot kosta tio gånger så mycket att utveckla. Ta tio gånger så lång tid, och du skulle få en “bärbar” telefon med snurrplatta och sladd som väger 10 kilo. Och den skulle gå att ringa med, endast, för det var kravspecifikationen.
Nu är det mer och mer av Europas näringsliv som ser ut som telefonen med snurrplatta. Energimarknaden är ren planekonomi. Det hade kunnat vara mycket, mycket billigare och bättre, men man får inte bygga något bättre. Det är olagligt. Och så går våra pengar nu till att köpa dyr energi helt i onödan istället för att användas till något roligare och bättre. Man gör folk fattigare således. Fastighetsmarknaden är lika illa. Bostäder är snordyra idag, inte för att de kostar så vansinnigt mycket att skapa, utan för att det är en miljard regler och oändliga processer innan spaden ens kommer i marken. Precis som en Lada kostade en förmögenhet i Sovjet och hade åratal i väntetid trots att den var skit. Man kan förstöra marknader på det sättet och folk blir fattigare.
Poängen är att det finns inga gränser för hur mycket man kan förstöra för sig själv om man verkligen vill. Man kan envisas med att promenera baklänges eller tvångsmässigt kasta ner sina husnycklar i kloaker och hisschakt och då blir livet ganska tufft. Samma sak gäller för stater och det är lite det vi håller på med i Europa. Vi ägnar oss åt det här självsabotaget på bred front i nästan alla branscher i näringslivet, för att inte tala om vetenskap och forskning. Och det mest sorgesamma är att vi kan inte ens förställa oss vad vi går miste om genom allt detta, för man ser inte det som aldrig skapats. Det är som att man lever i Nordkorea och du vet inte ens om att Sydkorea finns. Och så lever du i din lilla bubbla, ovetandes om vad som hade kunnat vara.
IEC – Ytterligare byråkrati som ska bedöma och klassa bolag. Tja, det minskar väl arbetslösheten bland byråkrater (som om det behovet finns …).
Nu kommer jag låta som en gammal övervintrad Göran Greider men ställer mig fan tveksam till hur mycket trickle down den där välfärdsökningen i USA lett till senaste 20 åren. Har genom nördig fritidssysselsättningar ganska brett kontaktnät inom diverse högavlönade branscher i USA (finans och tech). Det är inte så jävla gott som man kan tro det och jag lever göttigare på min sunkiga offentlighets-tjänstemannalön än vad de gör på sina $1mil/year och då bor jag i Stockholm och bör relativt inkomst betala maximalt för mitt boende relativt andra i Sverige.
Min anekdotiska erfarenhet är också att alla storstäder i USA numera är riktiga skithålor där gatubilden domineras av ekonomiskt och socialt utslagna människor, ingen ljusning alls verkar finnas.
Sen är ju min relativa köpkraft när jag åker utomlands röv jämfört med jänkare. Men den har de ju ingen nytta av när de inte har semester ändå.
Din argumentationsstrategi är anpassad för att vinna val, inte för att vinna och kvarhålla talang.