Artikeln innehåller annonslänkar för Hemsol.
Börserna stiger i de asiatiska tidszonerna nu under fredagsmorgonen. Dollarn försvagas men guldpriset stiger. Vitvarujätten Electrolux gjorde förlust drivet av inflationen, höga räntor och dålig försäljning till privatkunder. Elpriserna fortsätter vara bra för stunden.
Stockholmsbörsen steg rätt lugnt igår, vilket är positivt. OMXS30 gick +0.35% och OMXSPI gick +0.39%. Den svenska kronan backade mot euron so nu kostar 11:30 SEK, men stärktes mot dollarn, som hittas på 10:38. Guldpriset stiger dock trots fallande dollar och hittas på 686:- SEK per gram.
Utmärkande nu under morgonen var att Electrolux visade förlust, vilket förvisso var väntat efter en vinstvarning i januari. Rörelseresultatet på -3 215 MSEK låg nära förväntningarna på -3 191 MSEK och är en försämring från -1 964 MSEK fjärde kvartalet förra året. Man skyller på infaltionstrycket, höga räntor och bristande efterfrågan i Nordamerika under Black Friday, som ju är konsumentinriktat, samt under resten av året.
Detta visar på att inflationen och räntorna pressat hushållen, som därmed undviker att konsumera kapitalvaror om de kan undvika det.
Electrolux väntar sig dock förbättringar framöver på grund av förhoppningar om fallande räntor samt den faktiskt lägre inflationen.
I USA steg också börserna och S&P-500 gick +1.25% och NAsdaq 100 +1.21%. Bäst inom FAANGST var Amazon med +2.63% och sämst var Netflix med +0.60%.
I de asiatiska tidszonerna stiger samtliga börsindex bloggen följer nu under morgonen. ASX 200 +1.47%, HAng Seng +0.13%, KOSPI rusar +2.87%, Nikkei 225 går +0.31% och Straits Times +1.09%.
Elpriserna fortsätter vara bra, undantaget normalhöga priser nu under morgonen. I SE3 och SE4 snittar priserna idag på 26 öre, med 68 öre som högsta pris just nu på morgonen vilket ger dagtida snittpriser på 36 öre. Lägsta pris blir ikväll med strax under noll öre.
I SE1 och SE2 i den norra rikshalvan snittar priserna på 19 öre, toppar på 29 öre och dagtida pris blir i snitt 25 öre. Lägsta pris blir också strax under nollan.
Orsaken till bra elpriser är att det blåser kraftigt och med ca 9 000 MW ger ca 60% av den 2022 installerade effekten, mot normala typ 20%, medan kärnkraften tuggar på runt 90% eller något sådant. Jag har inte tid att kolla upp exakt installerad effekt just nu dock, men någon kalenderbitare i kommentarsfältet kanske kan ordna fram installerad effekt per kraftslag per slutet år 2023. Annars får jag lägga tid på det separat, men det finns inte tid för det till morgonartikeln. Poängen är att när vindkraftskramarna tjatar om installerad effekt så är det effekt som sällan uppnås, medan kärnkraften oftast ger sin fulla installerade effekt i form av planerbar baskraft. Man jämför således äpplen och päron när man talar om att installera 1 000 MW vindkraft eller en kärnkraftsreaktor på 1000 MW. Det första ger typ 200 MW normalt och det andra 900 – 1000 MW planerbart.
Med 14.72 kWh i solkraftproduktion igår blev det nytt årsbästa för solkraften igår. Tyvärr kan jag inte ge några grafer då jag håller på att installera helt fräsch Home Assistant på Home Assistant Green, och nu tappat historiska data. Får väl återkomma med ett fredagsmys kring Home Assistant Green.
Det är förstås väntat med solcellsrekord varje gång det är bra väder i takt med att det blir vår. Samtidigt är det stor kontrast med nästan 15 kWh första februari, då min första installation på huset gav 20 – 30 kWh per dag som bäst sommartid. Nu kommer jag med full installation vara uppe där redan senare i februari är min bedömning.
Vill du ta in offerter på solceller till villan, jordbruket, bostadsrättsföreningen eller företaget, kontakta Hemsol så ska du få en eller flera offerter anpassade till din profil och typ av installation. Kom ihåg att det är köparens marknad för solkraft just nu och att själva panelerna aldrig varit billigare än nu.
85 kommentarer
Som det ser ut nu utan de senaste installerad effektsiffrorna så går Vattenkraften ca 50%, vind 75% (förmodligen lägre då det tillkommit en hel del under 22 och 23, kärnkraft ca 90%
Sidonotis är väl att vattenkraften är den mest planerbara kraften vi har i landet.
Utan de Norrländska älvarna skulle vi stått stilla. Skåne däremot klarar alla sig utan 😉
Vattenkraften är det man ser alltid “täcker” upp när resterand kraftslag har underhåll/vindfritt.
Bloggarn är en av de få som uppmärksammat konsekvenserna för energisäkerheten när “vi” (de rödgröna) ska riva dammar och vattenkraft överallt.
Att vindkraften skulle ge i snitt runt 75% av installerad effekt tycker jag låter extremt högt.
Vindkraftlobbyn verkar vara lite ovilliga att berätta hur mycket man har installerat.
Fullständigt anekdotiskt så har jag några vindsnurror inom synhåll hemifrån. Någon enstaka gång står de still. Oftast (säg kanske 90% till 95% av tiden) snurrar de måttligt. Någon enstaka gång snurrar de rejält om det blåser rejält.
Om varvtalet på rotorbladen är linjärt mot av generatorn levererad effekt över en brytpunkt under vilken generatorn inte levererar något alls (låter i mina öron som ett rimligt förstagrads antagande) så borde snittet hamna på kanske 20% till 25% av installerad effekt, givet att installerad effekt är mer än levererad effekt även när det friskar i dvs det finns en marginal för vindstyrkan.
Vilket ligger gott och väl i linje med de 30% som Rikki nämnde i en annan kommentar.
Vindkraftens bidrag är viktigt. Visst, det blåser inte alltid jättemycket och över tid ligger säkert snittet som sägs någonstans runt 30% av maxeffekten. Men i Sveriges fall innebär vindkraftproduktion att vattenkraftproduktion kan minskas och vattenlagren sparas till tillfällen då det blåser mindre. Hade vi inte haft vindkraften hade nivån på vattenmagasinen sannolikt varit ett problem. Kanske inte ett megablött år som detta, men ett vanligt år.
Jag är inte mot vindkraft.
Däremot önskar jag mig en realism i de siffror man slänger fram och tillbaka. Att vindkraften i genomsnitt över tid skulle leverera 75% av installerad effekt låter inte i närheten av rimligt. (Däremot kan jag mycket väl tänka mig att den 75% av tiden levererar någon effekt. Men det är en helt annan sak, nästan värre än när man blandar ihop effekt och energi och säger att bara för att vi har energi så är effekt inget problem…)
I USA bygger man nu en ny gigantisk vindkraftspark med vindsnurror som är uppåt kilometern höga. Denna höjd gör att snurrorna hamnar på en nivå där man kan räkna med att de alltid snurrar, dvs att luften på den höjden alltid rör sig på ett förutsägbart mönster, och snurrorna kan ge vad som kallas “base load”, dvs at de alltid tillför energi till nätet, jämförbart med kärnkraft. Det är säkerligen hitåt vindsnurreindustrin måste dra, dvs: Gigantiska snurror som ger “base load. Mao Inga sådana fjösiga MP-snurror som påverkas av havsbris som uppstår pga solsken, osv.
Känns då som man börjar gå upp i reaktorliknande kostnader för dessa snurror. Fundamenten måste vara absurt stora osv osv.
Givet Lux resultat så borde en hel del företag som har konsumentfokus med kapitalvaror komma in kasst eller, om de för 2023 lyckas med lite bokslutsakrobatik, med guidningar framöver som är rätt sunkiga…
Lite min poäng.
Ja – noterat, vi får se vad som trillar in.
Japp årsrekord på sol-el igår. 13.5 kWp installerad effekt står det, och fick ut nästan exakt 24 kWh, ett par mil norr om Götlaborg. 👍 Första året med installation och redan positivt förvånad att det kan ge såpass redan i februari.
I somras, precis efter installation fick vi en dag med 90 kWh, vilket är toppen än så länge, så 24 nu jämfört är för mig oväntat bra.
Mindre trädskuggning och mer söder än mig gissar jag. Har ju 17 kWp installerat, men träden skuggar fortfarande på morgonen och de är även mot öster.
Värmer man inte med el täcker ju 24 kWh dagsbehovet, netto.
Haha ja, hade firma hemma som tog ned träd runt huset innan installation.
Mer sol på taket och ved att elda i kaminen 😁👍
Och ökat kylbehov på sommaren? Fast då kan du köra ACn på solel iofs.
Det borde vara lösningen för syd Europa.
Gör nog ingen skillnad. Solvinkeln är ju en annan på sommaren.
15,9kW installerad effekt, (från 2018) byggd på markställning, högt upp på ett berg, rakt i söder, 45grader på panelerna, gav 45kWh igår, med en peak på 10kW mitt på dagen, men en fin jämn kurva från 09:30 till 16:00
Mina sitter på klena 27 grader på taket.
Men om jag bygger ut någon gång i framtiden så skulle jag nog försöka få till på en markställning som dig, rejäl vinkel men kanske mer öst/västlig riktning för att fånga solen så tidigt och sent som möjligt, jaga pristopparna mer tänker jag.
Kanske en dum tanke som redan provats med negativt resultat, men hade varit intressant om inte annat. 😁
Gubbar och leksaker… 😂
Inte värt det. Dina 27 grader gör att det bara skiljer 7-8% mot optimala vinkeln vid din breddgrad.
Öst/västriktning har sina fördelar om man säljer på spotpriset eftersom pristopparna kommer samtidigt men du förlorar rätt mycket energi på helheten så jag är tveksam till att det lönar sig. Det beror HELT på hur pristopparna kommer se ut i framtiden. De blir ju som mest extrema på vintern, och då behöver du solpanelerna i sydlig riktning snarare än öst/väst.
Mao är det en chanstagning för en ganska dyr installation som är svår att ändra i efterhand.
Det är om du på något smart sätt kan göra en billig markinstallation med flexibel vinkling. Vilket troligen kräver en gubbe som leker 🙂
Jag gillar hur du tänker. 😁
Najs.
När det är negativa priser på el, så ställer vindkraftsbolag ner produktionen till bara 5% av maxeffekten. Onödigt att slita på verken när man inte får betalt.
Det funkar väl så att varje producent ska rapportera hur mycket el de kommer leverera nästa dag.
Om det kommer blåsa mycket så kommer de rapportera att de kommer leverera mycket och då blir priset lågt.
Om man INTE levererar det man sagt att man kommer leverera så kostar det pengar.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
Det hade ju varit bra om du inte ljuger
Negativa elpriser inatt.
Vindkraft stod för 50% av elproduktionen
Det är långt ifrån alla vindkraftsparker som har styrning på priset, och bland de som har så räknar ofta med en intäkt på ursprungsgarantierna också vilket tillåter att man kör även när elpriset är negativt. Men vissa gör precis så och stänger av produktionen när priset går under noll.
Syns inte på kontrollrummet iaf. Blåser det så levererar de. Kan de inte leverera enligt effekt så ska det meddelas till SVK. Något sådant har jag aldrig sett så påstår att du drar en anekdotisk vals.
Energimyndigheten envisas med att redovisa energiproduktionen överallt så jag fick gräva lite. Enligt Svenskvindenergi’s rapport från maj 2023 så prognosticerade man att 17GW vindkraft skulle vara i drift 2023/2024. Dvs Nu.
Vindkraftseffekt-rekordet verkar vara 12,2GW, som är i runda slängar runt 50% vindmix för årstiden.
SVK rapporterar lite torrt i “rapport från driften” att frekvenshållningen är lite stökigare pga hög vindmix. Tittar man på upphandlade parametrar på Kapacitets- och Energiaktiverings-marknaden så är dom historiskt höga, och förra året missade SVK behovsprognosen med 150% läste jag någonstans. Det är framförallt dom långa paramterararna som ökar kraftig och NCR-D prognoserna är 80% högre än förra året.
Vattenkraften står fortfarande för +95% av frekvensregleringen vilket ingen som sett en vattenkraftstrubin kan tycka är en tekniskt lämplig ide, förutom kapacitets-förlusten och sämre utnyttjandegrad då..
Som lök på laxen gick FCR-marknaden över till marginalprissättning istället som tidigare “pay-as-bid”. I ett möte jag hade med SVK förra veckan så skriker man efter mer balans-resusrser, framförallt långa såna och jag spår att flexmarknaden kommer bli oerhört intressant i takt med att vindmixen når 60, 70%…
rapport här: https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2023/05/Statistik-och-prognos-vindkraft-Sverige-Q1-2023_FINAL.pdf
Ja så är det. Vi har läst en massa om hur batterier räddat elnätet, men de är på FFR marknaden och ersätter svängmassa från förtidsavvecklad kärnkraft bla.
Jag tror balansmarkanden löser sig själv med marginalprissättning. Det har det ju gjort med elmarknaden. Ha.
We are going DOOOOWWWWWWNN
Hahahaha!!! Jo, så är det ju.
Jag verkar ju lite i den marginalmarknaden med produkter och tjänster och ser en framtid där fler paramterar kommer utvecklas på europeisk nivå, bla reaktiv effekt kommer behöva åtgärdas för att nå högre utnyttjandegrad av transmission och produktion (som är i KVA, inte Kw), samt flex-marknad och flex-tjänster för att rädda det regionala och lokala transmissions-nät och produktion. Det finns gott om flaskhalsar ovanpå det generella problemet med effekt-underskott och ökat behov av effektreglering.
Kapacitetsfaktorn för vindkraft på land är ca 30%. Något högre till havs. Glädjesiffror på 60% kan bortses från, det är outliers som kommer upp i 50% och kräver EXTREMT kostsamma höga vindkraftverk (som förhindrar Försvarsmaktens förmåga att försvara Sverige och kräver därför fördyrande åtgärder)
Men ca 15% av tiden ger vindkraften < 10% av installerad effekt. Statistiskt sett inträffar detta sommartid oftare än vintertid. Men det räcker med 3% av tiden så har vi 10 dagar vindstilla en kall vinterdag och det är kört.
Varje dygn med brownouts innebär 1% av BNP.
Ergo, det krävs kostsamma installationer i lagring av överskott av energi för de perioder det inte blåser.
Diskussionerna om svängmassa är inte huvudorsaken, det går att lösa med investeringar på något tiotal miljarder i Sverige. Det är balanskraften som är utmaningen. Men det går såklart att bygga ut storskalig vattenkraft också.
Det kräver också transparenta elnät, dvs en mycket starkare koppling till andra länder.
Detta är orsaken till att EU är för vindkraft och motarbetar planerbar elproduktion. Man vill åt skandinavisk elproduktoon som i stor utsträckning är fossilfri och planerbar. Samtidigt vill man inte lusa ner sina egna marker med vindkraft.
Vätgassamhället kommer. På 40-talet har vi nog en början.
Vätgas är förj*igt svårt att hantera.
Ja, det går att lösa. Men svårt brukar betyda dyrt. (Och då har jag inte sagt någonting om verkningsgrad, som är en helt annan fråga.)
Tycker man att brinnande elbilar med litiumbatterier är ett problem så vill man nog inte fundera på vad det skulle innebära med t.ex. stora delar av persontransport i vätgasdrivna fordon. Ännu mindre i en krigssituation. (Nej, vi ska inte drabbas av panik. Men att inte ens tänka tanken är naivt. Vilket ju iofs brukar vara en svensk paradgren.)
Vätgas har absolut sina fördelar, inte minst i nischtillämpningar. Och det har flera väldigt trevliga egenskaper, till exempel att det kan kombineras med fritt syre i bränsleceller i en väldigt ren process som ger energi och vatten. Men det har också sin beskärda mängd nackdelar.
Någon som vet hur stor den idag största installerade vätgas-generering respektive lagrings anläggningen är?
Det är något som sällan påpekas men som är en icke ringa del.
Nu kommer jag inte ihåg källan men var nån amerikan som gick igenom det hela. Som i grunden gillade vätgas men ville belysa utmaningarna de hade
* Vätgas har en förlust på 30% (minst) när man producerar den. Så ma vill producera den när man har överskottsenergi som inte går att lagra
* Det är en extremt svårhanterad gas pga att den tar sig ut i även mikroskopiska sprickor. Och genom sin explosionsfara behöver man jobba vädigt aktivt med att hanter dessa läckor.
* Genom att den är så pass lättflyktig krävs det i princip samma svetskunskap som vid giftiga gaser. Dvs produktionskostnaden av anläggningen är enorm.
* I USA så gillar man ju eld (Florida man) så man har funktioner för att elda upp gas som ventileras. Så det ser ut som ett raffinaderi med regelbunden facklign av gas….
Så det här med “grönt stål” är nog ett klassiskt stålverk 80. Det bygger på att omvärlden är beredd att betala minst 50% högre priser på stål och järnprodukter. För det komemr vara kostnaden mot att producera på normalt vis.
Nu nmär exv bilarna är svindyra i de flestas ögon. Hur många. Handen på hjärtat. Skulle betala 50.000 till på sin bil för att den är tillverkad av stål från Boden?
Folk köper ju inte ens “Eko gräddfil” nu när matinflationen är det den är.
Så tänker jag också men vilka referens anläggningar finns det? Antar att Hybrit behöver ett “litet lager” även om dom säkert räknar med att använda Porjus både som huvudkälla till elen och som reglering för ev bidrag från vindkraft.
Lär ju inte vara populärt att behöva ta en liten paus i stålverket…
Sverige ska satsa hundratalsmiljarder att bygga “referensanläggningar” för fullskalig produktion….
Glöm inte att de där sprickorna också finns i fogar i kopplingsanordningar. T.ex. när man ska fylla på tanken i fordonet och på ett eller annat sätt ska koppla ihop tankställets vätgastank (eller distributionssystemet) med fordonets vätgastank. Titta på en del av de bilar som rullar på våra vägar idag – lycka till med att inte få några vätgasläckor alls vid påfyllning!
Och så har du två punkter som antagligen inte är på exakt samma elektriska potential. Vips så har du en liten gnista. Lägg därtill lättflyktigheten och antändligheten. (Titta på när någon tankar ett litet flygplan. Det första man gör är att jorda flygplanet genom att elektriskt koppla ihop det med tankanläggningen. Först därefter är det ens att tänka på att börja tanka – och att koppla loss jordningen är det sista man gör på slutet. Och då är det ofta närapå vanlig bensin vi pratar om, inte speciellt annorlunda än det du hittar på vilken bilbensinmack som helst.)
Det går säkert att ordna så att man som “lekman” (dvs inte något i stil med en pilot med månaders eller års utbildning och som är van vid att följa checklistor, eller på större flygplatser tankare som har det som en stor del av sitt jobb) klarar sig fint säg 99,99% av gångerna. Kanske till och med 99,999%. Men de där sista 0,001% skulle fortfarande innebära ett stort antal allvarliga olyckor varje år.
Precis
Se hur det gick med gasbilarna….
Ett mycket mindre explosivt bränsle men ändå stora problem.
Bara se hur många bilar som skrotades ut i förtid pga problem med tankarna dessutom.
Vätgashajpen är vårt stora bländverk. Jag har inte orkat följa det men…. “Follow the moneys” brukar vara en bra ledtråd till varför det satsas på vansinniga projekt. I detta fall misstänker jag (som sagt utan belägg) om att det handlar om stora bidrag.
För övrigt.
Vätgas. Något av det mest explosiva och svårhanterliga vi vet.
Stålverk. En av de mest skitiga och jävliga miljöerna vi vet. Med öppen eld och tusengradigt stål.
Lycka till.
Så jävla (o)lustigt att det knappt finns nån journalist som har kompetensen att granska detta.
JCB:s lösningar: https://www.jcb.com/en-gb/campaigns/hydrogen
I någon av Harry Metcalfe:s videor så pratar de något mer i detalj om just tankningen med trycksänkning i flera steg och säkerhetssystem för tankanslutningarna.
G2G har vätgas ca 30% verkningsgrad.
Ungefär 30-20% av energin förloras när du framställer vätgasen med elektrolys och bara en del av förlusten går att ta tillvara som spillvärme och fördyrar CAPEX rejält. (det har framförts av vindkraftsmiffon att man kan göra fjärrvärme av värmeförlusterna men det kan man isåfall göra med värmeöverskott från kärnkraft också, du placerar ingetdera av anläggningarna i närheten av Stockholm)
Sedan går 10% av energin åt när du komprimerar den. Ca 50% kan du få tillbaka när du gör el av väggasen om du betalar för en dyr turboexpander.
Slutligen förlorar du ca 50% av energin när du bränner den i en gasturbin. En del av energin kan du återanvända som fjärrvärme, men återigen vill du inte placera anläggningen nära stockholmska väljare.
Varje bergrum av Globens storlek innehåller vätgas motsvarande ett taktiskt kärnvapen. Trycktankar har en tendens att läcka. Får man en blowout blir det ett roligt scenario.
Jag har byggt en högtryckshydreringsanläggning. Vätgas är djävulens påfund.
Risken är att stålverket går fullständigt i luften.
Väteatomen är det absolut vanligaste atomen i universum (90%). Så det lär närmare vara Guds påfund, inte djävulens…
Har hört från trovärdiga källor att det planeras 3 GW installerad effekt av batterilager innan 2030. Naturligtvist skall detta tas med en nypa salt – om alla vindkraftprojekt som väntar på O.K. godkändes imorgon skulle vi ha runt 40 GW extra installerad vindkraft till 2030, men många av dessa kommer blockeras av NIMBY aktivister och många andra är antingen-eller, antingen byggs det på plats A eller B. Inte både och. Samma sak med batterilagrena, alla 3GW kommer förmodligen inte installeras, men om ens hälften installeras är det en gamechanger.
De flesta av dessa lager har 1-4 timmars lagringskapacitet på full effekt, åtminstone till att börja med. Att lägga till extra kapacitet handlar i stort sett bara om att slänga dit en extra container, nätanslutningen finns ju redan då.
Med det i åtanke tror jag att 2035 har batterilagrena helt konkurrerat ut alla peaker plants i Sverige. Vattenkraften kommer gå över till att jobba mer på vintern medan batterierna tar över den kortsiktiga reglerkraften. Sen får vi väl se hur länge det går att hålla kärnkraften vid liv, även om jag tror den kostar alldeles för mycket för att kunna fungera i längden, skulle jag korka upp skumpan och dra ut på gatorna och festa natten lång om jag blev motbevisad.
Låt oss veta vilka källorna är
Och framförallt. vars ska pengarna komma till detta med en kapitalkostnad på minst 7%?
Enligt svaret jag gav nedan skulle det behövas 12 GWh lagring för 99.99% uptime på SVB.
Hur mycket kostar 12 GWh lagring? Med ett pris på ~75 dollar per kWh, c:a 900 miljoner dollar eller ~10 miljarder svenska kronor över sex år. Notera att det ser ut som att detta pris kommer halveras eller mer innan 2030. Redan nu är det lönsamt att bygga batteriparker, något Neoen bevisar med sina två batteriparker i Sollefteå som 2025 kommer stå för 150 MW av dessa 3000 MW.
https://sweden.neoen.com/sv/okategoriserad/2024/neoen-borjar-bygga-sveriges-storsta-batteri-isbillen-power-reserve/
Notera även att vi svenskar förra året installerade en ohygglig mängd nya solanläggningar, mellan 1050 MW till 1 350 MW (riktiga siffror kommer lite senare på året). Eftersom varje kW går på runt 13k, har vi alltså inte råd att dra in så mycket sol, för det skulle ju gå på hiskeliga 13-17 miljarder kr. På ett år.
Ja. Du läste det rätt. Svenska hushåll och företag har alltså på ett år lagt 13-17 miljarder kronor på att installera lika mycket solkraftseffekt som ett helt kärnkraftverk. Dessa paneler genererar mindre energi, faktum är att kärnkraftverket genererar 6,5 ggr mer energi än dessa paneler. Men ändå.
Var ska pengarna komma för denna förbannade “gröna” energi? De är redan här. 🙂
Wertigon, du blandar effekt och energi och är uppfyller du energifrågornas Godwins lag.
Nej, faktiskt inte. Med 3GW effekt här menar jag 3GW effekt. Dvs, att dessa samlade batterilager kan, under korta perioder, ersätta upp till 3GW av produktion. Så hur långa perioder då, undrar vän av ordning?
Man brukar prata om att 4 timmar av batterilagring är bra nog för 99.99% uptime om nätet drivs enbart av SVB. Det betyder inte att vi måste nöja oss där, eller bara ha batterikraft som enda alternativ för Dunkelflaute. Men låt oss för diskussionens skull anta att det är det vi vill uppnå. Då är det 12 GWh lagring som gäller. Är det görbart, ja. Se mitt svar till Sebulon ovan.
Kärnkraft installerad effekt enligt Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraft_i_Sverige#K%C3%A4rnkraftverk_i_Sverige
R3 1062 MW
R4 1120 MW
F1 990 MW
R2 1118 MW
R3 1172 MW
O3 1450 MW
Det gör en total installerad effekt på 6912 MW.
Enligt Kontrollrummet gav svensk kärnkraft klockan 10:01 totalt 6348 MW.
Alltså ungefär 91,8%.
Ursäkta. “R2” och “R3” mot slutet ska vara F2 respektive F3 och inget annat. Alltså R3, R4, F1, F2, F3, O3.
Angående Volvo så är diskussionen utanför Sverige att Polestar är “värdelöst och ett sänke” för Volvo Kinabilar
Så orsaken till kursrusningen igår är att man vill dela ut Polestar till ägarna som får finansiera hålet på 20 miljarder separat från Vovo Kinabilar.
I detta fallet så innebär det ju att Geely tar över Polestar från Volvo Kinabilar.
Satt på Arken Hotell & Konferens & Spa igår och det var förstås en Volvo-konferens pågående och jag hörde en massa om uppspelta människor som pratade om “aktien upp 20%”. Gissar att många chefer har bonusprogram …
“Poängen är att när vindkraftskramarna tjatar om installerad effekt så är det effekt som sällan uppnås, medan kärnkraften oftast ger sin fulla installerade effekt i form av planerbar baskraft. ”
Strawman, much?
Bloggarens åsikt stämmer ganska väl med mina egna observationer.
Dessutom, varje gång ett kärnkraftverk reducerar sin effekt p.g.a. strul eller planerat underhåll och kärnkraftens bidrag därmed minskar med 10% eller 20% så blir det tidningsrubriker följt av löjliga kommentarer från vindskraftsgänget av typen “hö hö… planerarbar kraft var det ja”, men när vindkraftens bidrag minskar med 50% eller 90% är det som regel knäpptyst i media.
Ja det är ett ganska så tröttsamt halmgubbeargument. Olika kraftslag har olika förutsättningar. Använder man samma sätt att argumentera med vattenkraften så inser man snabbt hur absurt argumentet är då den inte heller levererar den installerade effekten eftersom turbinerna inte snurrar max 24/7.
Givetvis är vinden inte reglerbar men ganska förutsägbar i längre perspektiv. Den levererar ungefär lika mycket GW per år och 60% av det under okt-mar. Oftast regleras detta med vattenkraft och blåsiga dagar kan energi lagras i vattenmagasinen (i enlighet med vattendomar). Vecka 4 var t ex fyllnadsgraden ca 43% mot medelvärdet 53% (dvs underskott), så om det blåser nu så kan man spara i vattenkraften.
Har försökt ta reda på vilken minsta sammanlagda effekt är från vattenkraften. I dagarnas storm så var vindkraften upp kring 14 GW och vatten på runt 4-6 GW, är det minsta möjliga nivå enligt vattendommar? Det sätter ju gränsen på hur det kan regleras utan att spilla vind och dra ner vindturbinerna. Ifs kommer kanske kärnkraften reglera ner innan vinden då vinden har lägre marginalkostnad.
Man sparar vattnet i magasinen tills det behövs. Dvs kalla dagar när det inte blåser.
Det är det som gör att ni kan tända lampan söder om dalälven 😉
Jo, så långt hänger jag med. Man lagrar allt man kan lagra när priset är rätt. Men allt går inte att lagra då vattenkraften inte kan dra ner sin effekt till 0 W. De måste ha ett visst flöde hela tiden. Det sätter den övre gränsen på när vindkraften kan lagra all sin el vid toppeffekten.
Om vi till exempel dubblar vindkraften så skulle vi hamna i dagar då den står för 100% av Sveriges effektbehov. Då måste alla andra kraftverk stängas av då de har högre marginalkostnad än vinden.
Jag var bara nyfiken på vid vilken toppeffekt på vindkraften som vattenkraften inte kan agera lager på marginalen längre.
Dvs frågan var endast: Hur litet är minflödet (i W) som den samlade vattekraften i Sverige kan ha?
Det är en relevant fråga!
Vattenkraften har minimum flöden att hålla sig till för att inte flödena ska vara helt tomma.
Har också för mig att vattenkraften flöjlar turbiner som ett snabbt sätt att reglera mot effektbehov. Det är vatten som släpps ut som skulle genererat kraft annars.
Någon på detta eminenta forum vet säkert detta 😀
Ja det är intressant. Jag tror att olika vattenkraftverk är byggda för olika sorters drift.
Trängslet till exempel tror jag används för att reglera snabbt medan Harsprånget har jämnare flöde.
Men ja, vad som händer om vi får total överskott på el och inget mer kan exporteras eller stoppas vet jag faktiskt inte. Vindkraftverken lär ju inte gå att stanna eller?
I värsta fall får man väl köra turbinerna baklänges i vattenkraftverken?
Det är inga direkta tekniska problem att reglera ner vindkraft eller kärnkraft. Det är bara väldigt kostsamt att slösa bort kratis bränsle i vindkraftens fall och att inte få avkastning på extremt dyr anläggning i kärnkraftens fall.
Vindkraftverk kan så att säga stoppas genom att vinkla bladen. Det behövs vid för starka vindar, annars skulle dom snurra sönder.
Så neråt har vi ganska bra möjligheter med långsam reglering rent tekniskt men ekonomiskt vansinne. Tror dock att vi utan problem kan bygga exportkablar som matchar ökad vindkraft om nu någon el blir kvar efter all elekrifiering.
Tack Qvirre!
Det här är ju en intressant aspekt och konsekvens av att det är tillåtet att ansluta solcellsanläggningar utan krav på balanskraft.
https://www.tn.se/naringsliv/35230/darfor-far-du-betala-for-grannens-solpaneler/
Ingress: “Sveriges elsystem är byggt för storskalig produktion i ena änden och konsumtion i andra. I takt med att solcellsanläggningar tillkommer i den mest svaga delen av elnätet uppstår problem, förklarar Per Everhill på Tekniska verken. ”När nätet måste förstärkas läggs kostnaden på kundkollektivet. De som bor i bostadsrätt får betala för att villaägare kopplar upp solceller”, säger han till TN.”
Solkraften är ju bra för småskalig produktion, men inte när man levererar ut det på nätet. Att dessa problem uppstått krävdes ju ingen raketforskare för att förstå utan det visste “alla” om. Istället för att uppmuntra till försäljning borde lagring ha uppmuntrats. Sol och vind skapar en större andel reaktiv effekt i näten som ställer till det.
En simpel beskrivning av fenomenet:
https://www.youtube.com/watch?v=Tv_7XWf96gg
Solkraft levererar iaf när behovet är som störst, dvs dagtid.
Dagtid i November-Februari?
Jämför man solkraft med vindkraft så har ju vindkraften iaf möjlighet att producera el även dessa perioder.
Solkraft är ett bra sätt att producera din egen el delar av året men jag tror inte det kommer bli någon större källa för elproduktion i Sverige.
Använd elen du producerar själv – sälj det som blir över. Du tjänar mest på att använda elen själv – att sälja ger inte så mycket – och detta är med de där 60 öre skatteavdrag man får för varje levererad kwh.
Tas detta skatteavdrag bort så skulle det helt plötsligt blir lättare att räkna hem batterier.
Är prisskillnaden mellan dag och natt större än 60öre+transmission så lönar det sig väl att sälja dyrt och köpa billigt om man kan, eller är det mer jag glömt?
Vindkraften har definitivt en bättre profil mot Sveriges behov än solkraft. Inget fel på solkraft men den har ingen större roll i det Svenska elsystemet och kommer nog inte heller få. Vind är ju tiopotenser större.
Annat är det på de flesta andra ställen på jorden, där matchar profilen väldigt bra.
Jag bor på landet men ändå stadsnära i en större svensk kommun, jag betalar för snöröjning i stan via skattsedeln men måste via vägföreningen betala vår egen snöröjning. Nu får alla bostadsrättsägare vara med och betala för att mina solceller ska kunna mata ut på nätet. Är inte det någon form av rättvisa ändå??
Svar till BJOELF ovan naturligtvis
Eftersom BR är mer yteffektivare än fristående hus så är det nog snarare så att bostadsrättsägare är med och sponsrar snöröjning för villaägarkollektivet i det vittförgrenade gatunätet i villaförorterna.
Flesta vägföreningar får kommunalt bidrag som ska motsvara skatteinbetalningen.
Kan inte någon lägga en bluesky-kod i ekonomitråden, så att jag KANSKE har en chans att hinna med.
bsky-social-bdlxm-2e5wr
Blågula bilen – 123 607 66 65
Tack Falk, min rövare gick hem! Tyvärr fortsatta efterdyningar av bortskämda barn i julhelgerna, så det blir bara 300 kr till Blågula bilen. Tack och förlåt.
Helt otroligt förresten, Bluesky känns verkligen som att återse gamla Twitter innan det helt överbelamrades av reklam och irrelevanta “For you”-inlägg från troll- och tramsarméer.
Inga problem. Har samma bekymmer. Alla bidrag är bra bidrag! 🙂
Har tänkt utöka beredskapsskafferiet med inlagda grönsaker, som ukrainarna. Men vad använder de för lag till sina burkar som vi sett? De svenska recept jag hittar ger en hållbarhet på max ett par månader?
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/rikshanteringsrapport_inlaggning-gravning-syrning-och-konservering-livsmedelsverket-rapport-8-2017del-1.pdf
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/riskvarderingsrapport_inlaggning-gravning-syrning-och-konservering-livsmedelsverkets-rapport-8-2017-del-2.pdf
Jag litar mer på Livsmedelsverket än SVT och diverse bloggare.
Dessutom behöver du ju inte ha mycket längre hållbarhet än 1 år, sedan får du ny skörd.
Tack för länkarna! Ett års hållbarhet är jag helt och hållet nöjd med. Sex månader hade också kunnat vara okej, men två månader är för lite.
Solcellerna producerar som mest effekt vid låga temperaturer. Under varma delen av sommaren sjunker effekten märkbart.
Så dessa dagar med sol ger fin fina förutsättningar.
Men den som idag har en ny anläggning och extrapolerar utifrån dessa värden som är som igår kommer att bli besviken till sommaren.
Det finns lite statistik på SVK:s sida.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/elstatistik/
https://www.svk.se/siteassets/1.om-kraftsystemet/kraftsystemdata/statistik/hela-landet-per-manad/sve-sta-2023.xls