Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna nu under morgonen. Svensk konjunktur steg enligt konjunkturbarometern upp ur tidigare djup lågkonjunktur, men Konjunkturinstitutets generaldriektör varnar för fortsatt inflation och att räntesänkningar kommer dröja. Elen är mycket billig idag undantaget precis nu på morgonen.
Stockholmsbörsen var återigen oförändrad, men man ska komma ihåg att en lugn börs är en bra börs och talar för långsiktiga uppgångar. OMXS#0 gick +0.01% medan bredare OMXSPI gick +0.08%. Även kronan var stabil på 11:29 SEK för euro och 10:44 SEK för USD, samt med guldet på 682:- SEK per gram.
Konjunkturbarometern steg kraftigt och tog Sverige ur djup lågkonjunktur enligt Konjunkturinstitutet. Barometern baserar sig på enkäter till företag och hushåll, och inkluderar både nuläge och framåtblickande tro, så den återspeglar inte enbart läget just nu, utan framtidstro.
Nu är det inte första gången som indikatorn popat upp över -10 enligt ovan, men det är som alla vet alltid som mörkast innan det börjar ljusna, och nu skedde uppgången från det mest deprimerade läget denna nedvändan, och dessutom i fattigmånaden januari. Alla huvudindikatorer steg, inklusive byggbranschen, som förvisso steg minst. De enda som är kvar i djup lågkonjunktur är nu hushållen, medan tillverkningsindustrin på -0.7 bara är decimaler från högkonjunktur och steg 4.2 punkter. Mest steg dock de manodepressiva hushållen med 7.5 punkter till -17.7.
Uppgången innebär inget enligt konjunkturmodellen, som redan låg i köp av aktier och börs.
Hos TT framgår det dock att Konjunkturinstitutets (KI) generaldirektör varnar för att inflationen biter sig fast och att räntesänkningar fördröjs. Företagen höjer priserna betydligt oftare nu och en färsk mätning från KI visar att det kommer bli historiskt höga prishöjningar de kommande månaderna och det hela sker på stor bredd.
“Vi ser ingen nedgång. Prishöjningsplanerna ligger relativt stabilt, vilket så klart är oroande.”
KI menar att Riksbanken har fel i sina smalare mätningar och enkäter och att sänkningar av styrräntan kommer ske först i augusti. Med tanke på hur dåliga Riksbanken är på att ponduspostulera sitt eget högaavlönade och högutbildade beteende så ska man kanske lita mer på KI.
I USA backade börserna. S&P-500 var oförändrad på -0.06% men techtunga indexet Nasdaq 100 gick -0.68%. Sämst inom FAANGST gick Netflix med -2.25% och bäst gick Tesla med +0.35%, trots att vatniken Elon Muskovitj nu är arg på indexfonderna som köpt aktier i bolaget och drivit upp kursen och därmed hotar hans oinskränkta makt och storhetsvansinne genom sitt passiva ägande. Han vill att aktierna ska vara hans istället.
Den amerikanska tioåringen backade med 0.02 procentenheter till 4.06%, men tvååringen rusade från 4.29% till 4.36% så räntegapet ökade.
I de asiatiska tidszonerna går börserna återigen blandat. ASX 200 går +1.06%, Hang Seng -1.24%, KOSPI -0.07%, Nikkei 225 +0.61% och Straits Times +0.21%.
Elpriserna är låga idag och blir som lägst -2 öre ikväll och en ponduspostulering är negativa elpriser i natt.
Snittpriset i norra rikshalvans SE1 och SE2 blir 17 öre per kWh med toppriser på 22 öre, medan vi får snittpriser på 21 öre här i söderns SE3 och SE4, samt snittpriser på 21 öre. Bra tvättdag alltså.
På tal om det så återkommer jag med en artikel om förra årets elkonsumtion i hushållet och en teaser är att tvätt drog 131 kWh, medan torktumling på helåret förbrukade otroliga 77 kWh, vilket bara understryker det jag bloggat om förut – det är inte via småsaker som disk och tvätt man kan spara på elen. Jag ska installera om hela hemautomationssystemet, och blir då av med historiska data när jag går från Home Assistant Core på MacOS till nya Home Assistant Green. Migrering fungerar inte, så får passa på att blogga om detta nu.
Iaf, om man t ex jagar timpriser för tvättmaskinen och lyckas sänka priset 50 öre i snitt så blev det en besparing på 65:- SEK plus moms på ett helt år. Det är ingen bra timpenning på att jaga timpriser, utan det man tjänar på är att automatisera de faktiska storförbrukarna värme, varmvatten och elbil.
76 kommentarer
Tror det är helt rätt att jaga de stora förbrukarna. Så har jag tänkt också och det bör alla göra. Men jag blev faktiskt chockad när elpriset en fredag var uppe på 8kr/kwh+elnätsavgift och transmissionsavgift. Då tvekade jag faktiskt att köra igång tvättmaskinen, spisen och ugnen (det förstörde ju min fina statistik(!) och medelvärde). Nu var det såklart ett udda tillfälle men man har ju farhågan att detta kommer bli mer regel än undantag. Fast att räkna hem ett batteri går ju inte, det är fortfarande småpengar.
Du är inne på rätt spår.
Batterier och dyrare utrustningen som krävs för detta handlar fortfarande om rätt stora pengar. MED 50% bidrag.
Inte ovanligt man hör om 70.000-150.000 i investeringar i bara batterier. (plus installation och övrigt material)
Då ska man ha rätt goda möjligheter att förbruka när det är som dyrast och/eller köpa in/producera el under lågpristid
Antagligen kan man lägga de pengarna på att minska förbrukningen istället.
“svensk konjunktur ut ur djup lågkonjunktur men KI varnar för fortsatt inflation”
Det verkar så bakvänt.
Om konjunkturen ökar så brukar inflationen också öka – dvs inflationen drivs av konjunkturen.
Nu verkar det vara tvärt om – inflationen driver konjunkturen neråt.
Det är 70-taleta klassiker STAGFLATIONEN som är tillbaka. Blir så när man en längre tid levt över sina tillgångar och brukar innebära att decenniet är förlorat.
Troligen återhämtar sig ekonomin framåt 2027-2028.
Prisökningar, som vi vanligtvis menar med inflation, behöver inte bara vara styrd av efterfrågan. Just nu verkar det som att ekonomin fastnat i en squeeze för utbudet i mellanleden vilket tvingar fram nedläggningar, eller prisökningar mot slutkonsument. Vi behöver lägga mer av vår lön på livets nödvändigheter istället för lånefinansierade nice to haves igen.
Alternativet, att vi låter räntenivån vara fortsatt låg, skulle innebära en kostnad som måste betalas någon annanstans. Kronkursen är en lågoddsare som i sin tur skulle dra upp priserna och spiralen är igång. Hej Argentina.
Jag måste ändå säga HAR VI VERKLIGEN HAFT EN LÅGKONJUNKTUR?
De enda som upplevt detta är bygg och måleribrancherna.
I min omgivning skulle jag säga nej.
Man har inte längre “fått gratis pengar” vilket gör att man upplever att det blivit dyrare.
Men folk har kvar jobbet. Man har inte behövt byta boende.
Det är lyxkonsumtionen som folk fått justera. Och så har man börjat handla på Lidl/wallys istället för ICA
Andra länder skulle garvar om de hörde om våra “uppoffringar”
Jag förstår din fråga. Men det skakar lite här och där.
Eftersom vi var så duktiga och höll igen på löneökningarna (klapp, klapp) så har det kanske inte synts så tydligt med arbetslöshet osv. Men hushållen har definitivt tappat köpkraft. Den här inflationsspiralen har definitivt inte eldats på av löntagarna. Det är vi aktieägare som har kompenserats för inflationen av bolagen.
Så bolag som är beroende av inhemsk konsumtion verkar inte mås så bra. En promenad koll runt mina centrumkvarter bjuder på en hel del skyltfönster med papp och reklam för hyresvärden. Så anekdotiskt verkar avdödandet av stadscentrumen har accelererat (handlar aldrig ute på parkeringsplatserna så jag vet inte hur det ser ut i köpcentrumen. Men enligt ryktet är det rätt skakigt där ute också). Samma sak för restauranger och fik. De verkar inte ha hunnit bygga upp styrkan efter pesten.
Sen har vi hela TV/streaming-branschen där framtiden ser lika kul ut som för en lokaltidningsjournalist. För att inte tala om elektronik och sport/friluftshandeln som verkar ha trott att covid-boomen skulle vara lika länge som den låga räntan.
Sen har vi (nästan) alla landsting/regioner/sekundärkommuner/vad fan dom nu skall kallas. Där pågår det en obehaglig bantningskur.
Så, anständig arbetslöshet men ganska obehagligt i största allmänhet.
Ähh, torskade på ett censurord. testar med synonym istället.
Jag förstår din fråga. Men det skakar lite här och där.
Eftersom vi löntagare var så duktiga och höll igen på löneökningarna (klapp, klapp) så har det kanske inte synts så tydligt med arbetslöshet osv. Men hushållen har tappat duktigt med köpkraft. Den här inflationsspiralen har definitivt inte eldats på av löntagarna. Det är vi aktieägare som har kompenserats för inflationen av bolagens prishöjningar.
Så bolag som är beroende av inhemsk konsumtion verkar inte må strålande. En promenad koll runt mina centrumkvarter skänker åsynen av en hel del skyltfönster med papp och reklam för hyresvärden. Så anekdotiskt verkar avdödandet av stadscentrumen har accelererat (handlar aldrig ute på parkeringsplatserna så jag vet inte hur det ser ut i köpcentrumen. Men enligt ryktet är det rätt skakigt där ute också). Samma sak för restauranger och fik. De verkar inte ha hunnit bygga upp styrkan efter pesten.
Sen har vi hela TV/streaming-branschen där framtiden ser lika kul ut som för en lokaltidningsjournalist. För att inte tala om elektronik och sport/friluftshandeln som verkar ha trott att covid-boomen skulle vara lika länge som den låga räntan.
Sen har vi (nästan) alla landsting/regioner/sekundärkommuner/vad fan dom nu skall kallas. Där pågår det en obehaglig bantningskur.
Kanske lite revansch för den svenska modellen med centrala löneförhandlingar och ansvarstagande fackföreningar? Även om vissa stora AB eldade på inflationen trots att de anställda tog ansvar så sitter det nog en hel del ägare av småföretag och svettas för att få det att gå ihop.
Vilket trams MINDREVETANDE. Löntagare har inte varit duktiga och hållit tillbaka löneanspråk, fackförbunden har. Listan på personer som tackat nej till ökad lön pga. inflationen är nog nära noll. Det har hållit nere arbetslösheten vilket alltså är bra. Utdelning på aktier är avkastning på investering och att tänka på som ränta. Inte något hemskt och omoraliskt.
Att TV-branschen ändras har lite att göra med reallöner och mer med vanor och teknik. Om dina andra anekdotiska exempel stämmer vet jag inte men någon massdöd i handeln verkar det ju inte vara (än i alla fall).
Besparingarna inom Kommuner och Regioner är också snömos. För första gången på över ett decennium får man inte full kompensation för inflation eller mer. De får inte mindre utan MER, enbart realt mindre. Att den offantliga sektorn inte skulle kunna spara några procent är nys.
Jag tycker nog INYOURBO satte huvudet på spiken. Om det som varit ska föreställa botten i konjunkturcykeln ska vi vara nöjda. Inte en knapp miljon som blir av med jobbet, inte stora grupper som fått gå från hus och hem osv. eller vad krisen på 90-talet skulle motsvara idag. 90-talet då vi hade centrala löneförhandlingar.
Svårt att svara när du kallar mitt inlägg för trams och sedan bekräftar allt jag skrev.
Trams i meningen att du målar onödigt svart om hur det är och föreslår fantasilösningar på problemen. Det bekräftar jag verkligen inte. Tonen i första stycket beskriver en felaktig konflikt mellan arbetstagare och aktieägare. Det andra stycket får de att låta som om våra städer ser ut som USA under 30-talsdepressionen samt att underhållningsbranschen har problem huvudsakligen beroende på minskad konsumtion och inte det uppenbara faktum att färre tittar på sänd TV. I det tredje stycket beskriver du att det pågår en “obehaglig bantningskur” inom det offentliga när det rör sig om någon procents besparing realt. Alltihop kraftigt överdrivet eller missvisande.
Du rundar sedan av det med att önska en mindre dynamisk ekonomi som antagligen skulle göra allt värre.
Jag upprepar min avslutning från förra inlägget. Jag tycker nog INYOURBO satte huvudet på spiken. Om det som varit ska föreställa botten i konjunkturcykeln ska vi vara nöjda. Inte en knapp miljon som blir av med jobbet, inte stora grupper som fått gå från hus och hem osv. eller vad krisen på 90-talet skulle motsvara idag. 90-talet då vi hade centrala löneförhandlingar.
Jag fortsätter att tänka “higher for longer” och att folk/marknaden varit lite snabba med sina positiva gissningar över räntebanan. Varför skulle företagen plötsligt sluta höja sina priser? De behöver ju inte vara i en formell kartell bara för att företagsledarna simultant ska inse och agera på att konsumenterna är vana att se en högre prisökningstakt nu och till viss del accepterat situationen och att företagen därför kommer klamra sig fast vid detta som ett önskat normalläge. Konsumenten är ett vanedjur och fortsätter att använda och böja sig framåt för samma leverantörer, så länge det inte blir en plötslig chockhöjning hos den specifika leverantören. Människans girighet (företagen som har pricing power) och lättja (konsumenten) gör att det saknas incitament att återgå till en mer normal prisökningstakt. Den effektiva marknaden funkar säkert bra i teorin annars.
Det vore kul att läsa lite mer utförliga artiklar om den nya setupen för hemautomationen sen när det närmar sig!
Jag tror u har rätt. Vi har ett litet uppsving nu pga att folk är lite för positiva. Men tror faktiskt ingen räntesänkning innan sommaren.
Jag upplever tvärtom att många branscher är pressade och det krävs reor för att vissa varor ska sälja. Det gäller inte bara i Sverige utan Europa i stort. Inom min bransch (mjukvara) är det definitivt marginalpress på både produkter och tjänster. Möjligen kan priser på livsmedel och liknande fortsätta upp, samt fossilbränslen om konjunkturen tar fart men höjer man priser nu sjunker omsättningen.
Vad är det som driver bytet från Home Assistant Core till Home Assistant Green?
Kan inte uppgradera. Fastnat i 2023.5 och alla försök att uppgradera för att installationen går sönder. Så mer och mer grejer går sönder när t ex leverantörer ändrar sina API och jag kan inte installera nya integrationer.
Om man skulle sätta upp Home Assistant nytt idag, är en gammal Mac Mini och Green det som gäller?
Green är en egen hårdvara med HaOS och som kommer uppgradera sig själv. Jag kommer skrota min Mac Mini.
Blir intressant att följa. Själv lite intresserad av att skrotta min gamla Homey och köra HA Green.
Blir intressant att följa. Själv lite intresserad av att skrotta min gamla Homey och köra HA Green.
Jag har en ”blue”
Enormt bekvämt jämfört med min tidigare docker-installation på en NAS
Jag skulle satt upp en gammal PC med proxmox för att virtualisera på och sen satt upp en Home Assistant OS på den. Home Assistant Green är just en sådan lösning, men en paketerad och färdig. Det är lite mer flexibelt med att kunna köra egna maskiner för annat sedan. Typ sätta upp en frigate-instans för detektering av personer för kameror m.m.
Home Assistant Green rymmer alltså enbart home assistant, och kan inte användas för så mycket annat sedan. En vanlig PC är lite mer flexibel.
Är det väldigt mycket restaurangkonkurser nu eller är det bara mina lunchrestaurangalternativ som konkar? Tre i min närhet som inte kommit igång efter helgstängningen. Samtidigt ökar gänget med matlådor i lunchrummet.
Din känsla kan nog stämma, en prognos säger 700 restaurangkonkurser i år men det kan nog vara i underkant.
https://www.foodnet.se/article/view/1076974/annu_ett_morkt_ar_for_branschen_700_restauranger_vantas_ga_i_konkurs?ref=newsletter&utm_medium=email&utm_source=newsletter&utm_campaign=daily
När en dagens lunch kostar 3X mer än en nyttig och vettig matlåda och man dessutom sparar 20-30 min på att slafsa i sig lådan med kollegorna i lunchrummet och kan tom hinna ta en promenad om man vill ha långlunch så förstår jag att lunchrestaurangerna konkar.
Jupp, jag kom på detta för många år sedan. Och som du säger täcker tidsvonsten in lunchpromenaden. Jag brukar gå 20-30 minuter varje lunch.
Mina matlådor måste vara onyttiga och/eller ovettiga, för de kostar inte en tredjedel av en utelunch kostar.
Två cheeseburgare på Donken är inte en utelunch.
Käkade utelunch igår för första gången på flera år(kör alltid låda). Efter att lite lagom mätt på den lilla portionen betalat 182kr så inser jag att det förmodligen var den sista utelunchen innan pension och jag har ändå ett antal år kvar.
Ouch, 182kr.
Jag betalar 100kr för typisk mat som lax, potatis och någon god sås alternativ någon god pluma med ris. Inte en chans att jag gör bättre med för under 60kr om vi nu inkluderar salladsbuffe och bröd.
Tidsutgången till att förbereda matlådan lägger jag på en promenad och passar på lunchen på att träffa andra kollegor.
Tror du missförstår. En “riktig” utelunch kostar ca 120 kr häromkring. Mina matlådor kostar sällan så mycket som 40 kr, så man får anta de är onyttiga och eller ovettiga.
Man får ju känslan att de inte alls kan ta ut sina kostnadsökningar i prisökning
Många sitter på indexreglerade hyror och har du bra råvaror kanske det är en ökning på kostnaderna per serverad portion på 30-40%
Mycket få som kan höja priserna så mycket.
Samtidigt som folk är mer medvetna om vad de betalar för. Tycker det är fler som säger “om det är mat jag kan laga bättre hemma själv så tar jag hellre lunchlåda och lägger pengarna på annat”
Säg att du sparar 50 kr per dag på att ha med dig låda (lågt räknat. Här kostar en ok lunch 120 kr) så ger det 10.000 per år (med 200 arbetsdagar på kontoret). Det är mycket pengar
Bra råvaror? När fick du svenskt kött på en restaurang senast?
Idag.
(Om skånskt ska räknas som svenskt).
Det beror väl på om man är skåning eller ej..? 😉
Ja, jag ser också många som har lunchlådor på jobbet nu. I min bransch är det även många som jobbar allt mer hemifrån och äter jobblunchen i egna köket. Då spar man ännu mer i både tid och pengar.
Kylskåpet på jobbet har blivit allt fullare det sista året.
Här i byn öppnar snarare nya restaurangar hela tiden och helgen innan lönehelgen i Januari var det helt fullsatt på de lite bättre restaurangerna.
Skulle jag någon gång har lunchlåda med skulle jag kanske spara 50 kr per dag. Eller blott 10k på ett helt år.
I höstas såg man fler lunchlådor här, men det verka återgått till det normala igen.
Alla som löneförhandlar för sig själva vill ju kompenseras för inflationen. Den där kostnadssmällen på 30% ska ju tas in på nått sätt. Ett jobbyte är nog det enklaste sättet för de flesta då det brukar ge en sisådär 20% ökning
På så sätt tror jag att vi må vara förbi den höga inflationen men frågan är hur lång tid det kommer att komma ner till/under 2%.
Samtidigt finns det ju indikatorer att det inte är lönerna som är inflationsdrivande utan företagens prisökningar främst. I USA har ju lönerna ökat i samma takt som inflationen och där har man varken skenande inflation eller lågkonjunktur…
Jag såg att det var någon bank som proggade att vi skulle vara nere vid 2-3% kring årsslutet.
Många(primärt SN:are) påstår att löner ska vara inflationsdrivande, men samtidigt har jag aldrig sett några studier på att det är sant.
Det beror helt på bransch i så fall. Vi har försökt höja priser mot befintliga kunder men det slutade med att omsättningen minskade för att kunder sökte sig till billigare alternativ. Nu ger vi istället stora rabatter för att vinna nya affärer. Jobbar på ett marknadsledande företag inom mjukvara mot företag. Vi har surfat på en räkmacka i 10 år men det är ett helt annat sentiment på marknaden nu.
en av de stora faktorerana är valuta kurs. Räknade lite på det.. om man har 38000 (höftade lite men någonstans där ligger väl en normal lön?) i dag ska det motsvara 31000 i 2014 års valuta då fick man 4000$ ska man få 4000$ idag behöver man få 44700 i lön och då har man inte tagit någon hänsyn till inflation i dollar så om man vill använda sin lön på import eller utomlands så har man tappat mer än så. inflations driven del av import blir ju med där lite indirekt men om man själv köper eller reser så blir det en markant skillnad
2022 var medel 38300kr och medianen låg på 34200, Lucky Luke hade tippat på hatten efter det skottet från höften
Att vi är förbi den höga inflationen är ganska klart.
Det räcker att titta på de olika KPI-talen månad för månad bakåt. De har legat ganska stilla senaste 10-11 månaderna så om inget konstigt händer så kommer inflationen sjunka de kommande månaderna.
Inflation = ökning i olika KPI-tal på ett år.
Om inflationen för t ex Februari blir 0% så betyder det att de olika KPI-talen kommer vara samma Februari 2024 som Februari 2023 – inte att priserna sjunker till vad de var innan inflationen började öka.
Kollar vi på t ex KPIF (dvs priser i allmänhet men räntekostnader får leva sitt egna liv) så kommer vi nu i början av året se låg inflation- kanske till och med under 2%.
Jovisst, men samtidigt har folk inga marginaler kvar efter mer än ett års turboinflation så varje procent svider rejält numera. Kolla Booli.se, utbudet är mycket högt.
Anekdotiskt är det pensionerade föräldrar i radhus som håller sina frånskilda ensamstående barn över ytan. De som försökt ta klivet upp utan föräldrar med pengar i bostaden har det inte roligt nu. I Stockholms söderorter finns det stora femmor till salu där avgiften nyligen har gått upp från 6 000 till 12 000. Treor har rasat i utgångspris, från drygt tre till strax under två miljoner. Människor med ett socialt skyddsnät kommer klara sig, det är alla utan föräldrar med resurser som åker dit nu.
Det är säkerligen kämpigt att vara ensamstående förälder i sthlm i nuläget. Även att vara överbelånad förstagångsköpare. Frågan är väl hur stor andel, rent procentuellt, som faktiskt hamnar i det facket. Om vi ser till riket i stort och inte enbart sthlm.
I min egen del av landet, en (tämligen välmående) mindre ort i en göteborgsk kranskommun, kostar villorna fortfarande inte mer än att lånen nog för det mesta ligger i intervallet 1-3 miljoner (jag förutsätter nu att folk går in med betydligt mer än 15 procent, vilket jag tror är realistiskt). Trist så klart när räntan går från 1,29 till 4 procent, men har man jobb löser man det.
Självfallet är det tragiskt i varje enskilt fall. I synnerhet när folk verkligen blir bostadslösa. Men för de allra, allra flesta drabbade innebär konsekvenserna indragna semesterresor och färre restaurangbesök under några år.
Så är det. Det är för den stora massan färre tillfällen för lyxkonsumtion.
Man får tänka vad man gör mer pengarna.
Men man behöver inte ändra boende eller livssstil.
Visst är det som Herr Bloggaren skriver att man sparar väldigt lite på att jaga timpris för relativa småförbrukare även om man har timpris (undantaget riktiga extremer då, och knappt ens då). Det som däremot kan göra stor skillnad är om man har ett elnätsföretag som tar ut någon form av effektavgift. I mitt fall kan merkostnaden dra iväg mot närmare tresiffrigt antal kronor bara för att jag kör diskmaskin och tvättmaskin samtidigt istället för efter varandra – vid ett enda tillfälle. Finns inte en chans att det är motiverat av elnätsföretagets faktiska merkostnader. Då använder jag hellre fördröjning på ena maskinen och skickar pengarna till något gott ändamål för Ukrainas sak!
Även om det inte ger stora besparingar i SEKiner räknat så kan man säkert tillgodoräkna sig skrytpoäng i klimatdebatten – alla besparingar är viktiga brukar det ju heta bland “the usual suspects” i dagstidningarnas debatt- och insändarsidor. Ju mindre och ju mer lokal besparingen är, desto viktigare tycks den vara. Om man nu tycker skrytpoäng är viktigt.
Är väl inget fel i att göra vad man kan. 🙂 Med rätt bevekelsegrunder.
Sant. Många bäckar små kan vara en bonus, men man ska lägga mest krut på de stora sakerna. Suboptimering är inget självändamål och brukar kosta mer än det smakar.
Svårt att säga vad som är en befogad avgift, men helt klart är nog att elnätsföretaget har mycket att spara på att sänka topp effekter. Här kanske man kan hitta en ny nisch för batterier hemma? Borde ju gå att minska toppar fast då till en totalt högre förbrukning med förluster i laddnig av batteri. Men enklast är nog att automatisera fler av hemmets prylar de flesta kan utan någon komfort sänkning köras efter varandra. Ja får väl se mitt elnätsbolag har aviserat att de ska byta elmätare så kanske kommer spännande förändringar..
Jag kan inte tänka mig att en extra kWh förbrukning på en timme kan kosta elnätsföretaget närmare 100 SEK eller ens 50 SEK och det dessutom helt oavsett vad elen kostar. Då är de osedvanligt dåliga på att förhandla med sina egna leverantörer.
Märk väl att det alltså handlar om förbrukning och inte effekt. Per klocktimme är alldeles för lång tid för att fånga upp variationer i effektuttaget.
Sällan värt merkostnaden i alla fall för mig att inte ställa in fördröjd start på endera maskinen om jag behöver köra mer än en av maskinerna.
Jag kan misstänka att skälet till ockerprissättningen antingen är flaskhals i nätet eller aktivism för att styra mot MP:s flagellantidéer om “flexibel elanvändning”. Den ännu mer cyniske j-veln på andra axeln säger att de försöker sno åt sig extra vinst genom att skylla på att man belastar för mycket relativt andra.
Har man elbil är det bara att ge upp. Kommer betala maximal tarifftaxa ändå.
Ett problem med batterier är att grönt avdrag förutsätter att du har solceller installerat vilket höjer insatsen avsevärt.
[SVÄRJIS DETECTED]
Nu har du kanske trillat in i fel forum?
Hej då.
med vilken parameter på välfärd då? HDI iofs från wikipedia och 2015, men de säger 0,939 för Schweiz och 0,913 för Sverige
Mycket intressant beräkning av besparingarna på tvätt/tork etc
Billaddning är ju enormt enkelt att styra till billigaste perioden (Tibbers inbyggda tex).
Värme, varmvatten tycker jag är svårare… men det märktes enorm skillnad när värmepumpen trilskades. Så för min egen del: automation av värme, kanske… se till att den funkar på bästa möjliga sätt (och är servad inför vintern så inget händer ) -jajamänsan
Varmvatten är förstås enklast, det räcker hela dygnet om man har tillräckligt med tank. Värmepumpen i huset styr jag bara på topppriser dagtid vid plusgrader, medan det är enklare att styra värmen i maskinhallen. Sedan styrs spabadet också vid plusgrader, och allt detta endast om priset är över 50 eller 100 öre. Annars kan det kvitta.
Jag såg mer ”mikromanagement” av värmepumpen och varmvattnet framför mig… men det där är ju klart genomförbart
Hej
När man klickar på ki- diagrammet så ser man inte sista året
För liten skärm? Lägg telefonen på tvären?
För att se hur elpriserna ligger till jmf med historiska priser så måste man inflationsjustera. För SE4 så är de inflationsjusterade priserna:
December 2010: 1.00 SEK/kWh
December 2019: 0.47 SEK/kWh
December 2023: 0.80 SEK/kWh
Elpriserna är indirekt påverkade av Ukraina-kriget (via gaspriserna), och dessförinnan COVID, så får nog se 2019 som det sista “normala” året. Det skall nämnas att år 2010 var lite högre än normalt, men likaväl, generellt sjunker elpriserna år efter år, i och med att kostnaderna för vind- och solkraft sjunker så snabbt.
Vore intressant att se de senaste 30 årens justerade priser, så vi kan få med såväl Barsebäcks som Ringhals påverkan, samt när elområdena infördes.
Här har du två länkar så kan du göra det själv. Nordpool har priserna tillbaka till 1999-06, så du får inte med nedläggningen av B1.
Jan 2000: 0.26 SEK/kWh
Jan 2005: 0.31 SEK/kWh
Jan 2006: 0.54 SEK/kWh (B2 nedlagd)
Jan 2010: 0.91 SEK/kWh
Jan 2012: 0.45 SEK/kWh (SE uppdelat i fyra elområden)
Jan 2015: 0.38 SEK/kWh
Jan 2016: 0.38 SEK/kWh (O2 nedlagd)
Jan 2017: 0.41 SEK/kWh
Jan 2018: 0.41 SEK/kWh (O1 nedlagd)
Jan 2019: 0.70 SEK/kWh
Jan 2020: 0.34 SEK/kWh (R2 nedlagd)
Jan 2021: 0.60 SEK/kWh (R1 nedlagd)
Jan 2022: 1.22 SEK/kWh (Ryssland stör gasleveranser innan invasion)
Jan 2023: 1.07 SEK/kWh
Jan 2024: 0.84 SEK/kWh
(Priser för SE4. Reservation för felräkning.)
https://www.nordpoolgroup.com/en/Market-data1/Dayahead/Area-Prices/SE/Monthly/?view=table
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/
Kan tillägga att preliminära siffror för vindkraften i januari 2024 pekar på ett all-time produktionsrekord för en enskild månad på ca 4500-4600 GWh.
Alltid retar det någon…
Nog märks väl att det svänger sakta men säkert, byggen i området har så smått börjat puttra på igen om än i sakta gemak.
Men för hushållen är det nog fortsatt rätt trist. Störst av allt må vara kärleken, men fasta avgifter är en god tvåa.
Lån som ska läggas om, kraftiga avgiftshöjningar på VA och sopor. Lägg till att kartellen bland livsmedelsbutiker snurrar på, de tycks göra gemensam sak i att se till att Svensson ska blöda ut sina sista kronor.
Nåja, köttbullar från Uruguay är väl också husmanskost, och ett salladshuvud ett bra alternativ till roligare grönsaker (lyxvara) som paprika eller pak choi.
Än så länge har det inte lagts en krona på de nödvändiga energilagringslösningar i stor skala som behövs när det finns massor av vindkraft i systemet. Dessutom är det i huvudsak landbaserad vindkraft som kostar knappt hälften av havsbaserad som är installerad.
När den storskaliga havsbaserade vindkraften tillkommer minskar det behovet av energilagring men på bekostnad av signifikant högre kapitalkostnader.
Ni kan inte ta enskilda månader eftersom vädret påverkar priserna extremt mycket.
Du har i grunden fel Quark.
Svensk kärnkraft har lägre produktionskostnader än så här.
Det är en fråga om marknad.
Genom att förtidsavveckla 3000MW skapas utrymne för nya investeringar i vindkraft. Ren kapitalförstöring alltså.
Sedan har tre sista åren varit turbulenta och inga slutsatser kan dras.