Artikeln innehåller annonslänkar för Hemsol.
Börserna är positiva i de asiatiska tidszonerna efter uppgångar i USA, men i Sverige är de extrema elpriserna tillbaka idag. HSB Stockholm varnar för att bostadsrättsföreningarna höjs för lite och att de borde höjas 50% istället för de sex procent som sker i snitt nu.
Stockholmsbörsen steg med +1.16% för OMXS30 igår och +0.92% för breda OMXSPI. Kronan stärks marginellt till 11:27 SEK för EUR och 10:45 för USD. Guldpriset faller till 667:- SEK per gram i skrivande stund.
I USA steg också börserna och S&P-600 stängde på +0.39% medan Nasdaq 100 gick +0.85%. Långa amerikanska räntor var i stort sett oförändrade. Inom FAANGST föll Facebook -2.24% trots stigande Nasdaqbörs och bara Netflix steg med sina +1.35%.
I de asiatiska tidszonerna är det dock positivt under morgonen trots angst hos FAANGST.
ASX 200 +0.50%, Hang Seng +1.20%, KOSPI +0.39%, Nikkei 225 +0.16% och Straits Times +0.38%.
De extrema elpriserna är tillbaka och det i hela landet. Snittpriset idag blir 121 öre i SE3 och SE4 medan det landar på 117 öre i SE1 och SE2. Extrempriset blir 204 öre per kWh i hela landet i eftermiddag, oskattat, onätat och omomsat. Som billigast faller priserna tillbaka till 90 öre vid 23:00 ikväll.
Det ser ut som att vi får vänja oss vid dessa prisnivåer trots relativt blidväder för stunden. Något snack om elprisstöd har inte hörts från politikerna i år, men så är det ju inte heller valår. Samtidigt drog elpriserna iväg 2021 så det är inte så att man inte hunnit reagera som elkonsument.
Vill du installera solkraft till din villa, bostadsrättsförening, jordbruk eller företag, kontakta Hemsol för att få in en eller flera offerter anpassade till din typ av installation.
60% av HSB:s bostadsrättsföreningar i Stockholm höjer avgifterna vid årsskiftet, men endast med i snitt 6% istället för behovet på närmare 50% uppger HSB till Dagens Nyheter. Många föreningar verkar endast ta hänsyn till höjningarna av kommunala taxor för fjärrvärme, avfall och vatten och ignorerar kommande omläggningar av lån.
HSB menar att höjningarna uteblir av rädsla för att bostadspriserna ska falla, så man drar på det så länge som möjligt. HSB säger till DN:
“De som ska köpa en bostad köper den baserat på föreningens befintliga avgift, inte på vad avgiften egentligen borde vara. De får inte speciellt mycket info från exempelvis årsredovisningen för att kunna ta ett väl informerat beslut när de köper en bostad.”
Styrelsen har ju själva lägenheter i föreningarna och vågar alltså inte ta ut rätt avgifter.
En slutsats är att man bör vänta med bostadsrättsköpet, och då inte bara i Stockholm, om det inte är panikläge av de så kallade vanliga orsakerna, samt budgetera med att avgiften kommer höjas 50% och att det i så fall kan ta många år innan man kan få tillbaka pengarna. Och räkna inte heller med att få dagens pris på befintlig lägenhet efter avgiftshöjning under 2024.
Att artikeln bara handlar om Stockholm beror förstås på att det är jobbigt för Stockholmsjournalister att fråga hur det ser ut i resten av landet. Antagligen motsvarande.
Vi kan således få se många föreningar som tvingas höja priserna senare under året när befintliga föreningslån löper ut. För övrigt så jag att lägenheter precis intill Stockholms C går för ca 80 000:- SEK per m2 nu mot Stockholms normala lägenhetspriser på runt 100 000:- SEK. Kanske en förening där man väntar sig 50% höjning av medlemsavgiften?
115 kommentarer
Är det så höga priser för att det blåser för lite månne? Kollade på https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/ och vad jag framförallt inte gillar är “värmekraft”, det är väl gas, olja och sopeldning?
Mer kärnkraft! Samt lite soliga fina dagar i hela Europa så vi får lite solkraft…
Sopeldning måste ju göras ändå så varför inte använda värmen när man ändå håller på? De andra två vill vi ju minska användningen av ja.
Måste vi elda sopor? Det enda som hamnar i min soptunna numera är helt utslitna skor och strumpor…
Skall vi lägga gamla utslitna skor på deponi, menar du? Det blir ett väldigt högt, och stinkande, berg till slut..
Tänkte återvinning av materialet.
Utslitna skor sopsorteras som brännbart. Är de inte utslitna kan de återbrukas, men det är rätt hårda krav på det då sulor inte får vara snedslita (eller slitna alls). Och skulle de ha återvunnits så borde de inte ha hamnat i soptunnan. 🙂
Därav återvinna materialet, gummi/plast från sulorna borde väl kunna göras nya sulor av? De skor som jag tröttnat på/inte använder längre skänks till behövande. Jag slänger aldrig användbara saker!
Precis, plast tex är mycket svårt att återvinna 70% av det som idag samlas in bränns upp ändå, jag sorterar aldrig ut plast om det inte är större mängder som inte ryms i hushållsoporna!
Hamna fel, iofs svar till er båda AKLEJA occh MASJA_13..
Precis. Min bostadsrättsförening låtsas som om den här hopplösa blandningen av papper och plast och plastinmängt papper återvinns. Nej den här blandningen är perfekt att tända ugnarna med i Värtaverket.
Producentansvaret stipulerar att vi ska sortera tidningar, pappersförpackningar och plastförpackningar, inget som din brf hittat på. Brf:en upplåter plats och merkostnaden är marginell jämfört med att bara samla kommunala sopor.
Din Brf dvs i slutändan du betalar straffavgifter om stickprov visar undermålig sortering.
Kommer inspektörer från producenterna och gör stickprov ibland? Eftersom det heter producentansvar, menar jag.
Annars kan man ju tänka sig att eftersom det heter producentansvar så är det inte konsumenternas ansvar.
Det kommer blåst och mildväder. På lördag kommer en dos och på tisdag kommer en dos till. Allt enligt windy com.
Här har du en indikation på kommande elpriser, scrolla ner en bit på sidan ser du lastprognos och vindprognos för kommande 7 dagar.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/information-fran-driften/
Lite vind, kallt med hög förbrukning större delen av veckan och mildare väder med mer vind mot helgen.
Speciellt torsdag blir kämpigt utan de nerlagda reaktorerna.
Väldigt lite gas och olja i Sverige, i “värmekraft” . Mest stödeldning (hålla temperatur för att undvika exempelvis dioxiner) uppstart och reservkraft. Det är mest biomatrial, returflis och avfall. Med rätt temperatur och filtersystem så blir det mindre skador på miljön av avfallsförbränning än att lägga det på “tippen”
Tack för informationen! 🙏
Sammansatta material är alltid svåra att återvinna. En sko har tyg av olika slag, kanske läder, ofta EVA i mellansulan och yttersula av olika gummimaterial. Och dessa är ihopsydda eller fastlimmade. Inte lönt att försöka återvinna. Annat är det med tex bildäck.
Fick upp en “reklamvideo” eller kanske snarare propagandafilm på den blåvita sociala-medier-sidan som börjar på F nyligen, som talade så varmt om hur Karlshamnsverket fungerar – avsändare Uniper.
“Det är här det börjar, det stora som ni ser bakom mig. Det är kraftverkspannan, och det är här vi kokar vatten. Och då bildas ånga.”
Den lilla detaljen kring *hur* vattnet fås att koka valde man att hoppa över.
Var det en trevlig rödlätt manlig ingenjör?
Träffat honom, en uuuunderbar människa.
Mkt trevlig, i alla fall.
Kan mycket väl stämma. Inget ont om honom som person, det var bara hur det framställdes att ja, vi kokar lite vatten här och så blir allting jättebra.
Jag är ingen stor försvarare av Tidölaget men elpriserna är, trots inflationen, ungefär hälften av vad de var gör ett år sedan, och har så varit hela året. Elprisstöd borde inte vara nödvändigt. Dessutom har inte Svk samma flaskhalsintäkter i år.
Ja “stödet” var väl enbart en återbetalning av flaskhalsintäkter, även om politikerna ville kalla det stöd för att det skulle låta som att ge gav oss pengar (förutom det “stöd” som gick till Norrland, där var det ju en gåva av flaskhalspengar som vi i södra Sverige betalat in). Så om flaskhalsintäkterna är för höga borde de återbetalas den här vintern också. Annars inte.
Det första stödet, som S regeringen delade ut var baserat på skattepengar. Det var därför det gick till de som behövde det minst av alla , dvs SE1+2.
Efterföljande stöd som planerades av S regeringen och adminstrerades av MLKD regeringen var baserat på återbetalning av kapacitetsavgifterna.
Jag hade hellre sett att de investerades i att bygga bort flaskhalsarna så att norra Sverige får liknande elpriser som södra.
Ja men SE1+2 fick ju ta del av det sista “stödet” också, så där var det ju en ren omfördelning av kapacitetsavgifterna vi i SE3+4 betalat in.
Jag säger inte emot. Naturligtvis var det en ren kapitalöverföring från elkunder i söder till elkunder i norr.
Även om viktningen var till fördel för söder. Det handlade om ganska många miljarder.
De extrema elpriserna är ju en effekt av att vi sitter ihop med Tyskland, vars inrikespolitik på energisidan totalhavererat. Det drabbar ju även kunder i SE1-2, om än inte lika mycket pga kapacitetsbrist i överföring. Eftersom tyskarna är 10 ggr fler än vi lönar det sig inte att bygga elledningar mellan SE1/2 och 3/4, man höjer bara priset för norrlänningarna. Ingen nettobesparing för Sverige, bara konstig missunnsamhet att kräva det. Om industrisatsningarna i norr går igenom blir dessutom nettoeffekten på priset noll, kanske t.o.m. ökning i söder. Energibrist botas med mer energi, inte grövre ledning.
Vad gäller stödet så gav man tillbaka pengar utifrån ett tänkt nationellt normalpris, likt gamla tider då vi fortfarande hade kärnkraft i söder och inte elbrist, inga elprisområden och intra-nationella prisskillnader. Den nedlagda kärnkraften är orsaken, och stödet utformades för att neutralisera effekten. Sen kan man bokföra det hur man vill.
Men nåt litet straff ska sörlänningarna allt ha för att dem röstat fram kommunpolitiker som blockerar vindkraft.
Citerar vad jag svarar på för tydligheten:
“Jag hade hellre sett att de investerades i att bygga bort flaskhalsarna så att norra Sverige får liknande elpriser som södra.”
Långtidsprognosen är ju att det ska byggas mycket elslukande industri i norr, så mycket att produktionen där inte räcker till utan måste byggas ut kraftigt. Det gör att det blir mindre el att “internexportera” till SE3 och SE4 på lång sikt, och då kanske det inte är lika kritiskt med överföringskapaciteten.
I gengäld betyder det att det är ännu mera bråttom att bygga ut produktion i SE3 och, framför allt, SE4.
Men med den frenesi som projekteringen pågår för kärnkraft i söder, är det säkert inget problem. (sista meningen var en sarkasm, för den som inte insåg det).
Viktigt att tänka på när det gäller bostadsrätter är om föreningen äger sin mark eller om man har tomträtt. Kommunerna som ofta äger marken kommer få sina utgifter höjda med inflationen men deras intäkter kommer säkert inte öka så mycket. Att höja tomträttsavgiften blir nog ett alternativ.
Kommunerna MÅSTE ta betalt enligt marknadspris för tomträtt. Därför har många bostadsrättsföreningar fått höjda avgifter för just tomträtt men såvitt jag har sett är det ändå billigare att bita ihop och betala än att köpa loss marken och ta ett lån för detta.
Men tomträtt är väl ovanligt idag? Vet att brf:en jag bodde i tidigare ägde marken.
Finns massor av gamla föreningar med tomträtt. Å andra sidan har många av dessa inte höga lån.
Googlade faktiskt på det. Det finns 40000 tomträtter i Sverige idag. Så inte många enligt mitt sätt att se. Vanligare i citykärnor i stora städer?
Det finns ca 30 000 aktiva bostadsrättsföreningar. De flesta tomträtter är dock för småhus vilket förklarar 40 000.
Det finns ca 1500 föreningar med tomträtt i Stockholm och drygt 4000 bostadsföreningar i helhet.
Knappt tusentalet i Göteborg och kanske några hundra i Malmö med tomträtt.
Det är nog ett storstadsfenoment, ja.
Vi har tomträtt och avgiften förhandlades (dvs till domstol) med kommunen förra året och gäller för 10 år, så just nu kommer vi inte se någon ökning av avgifter på 50 % men mycket annat har gått upp så en viss avgiftsökning kommer
“De som ska köpa en bostad köper den baserat på föreningens befintliga avgift, inte på vad avgiften egentligen borde vara. De får inte speciellt mycket info från exempelvis årsredovisningen för att kunna ta ett väl informerat beslut när de köper en bostad.”
Det där stämmer väl inte? De flesta föreningar redovisar räntekostnader, skulder och ofta vilka löptider lånen har i noterna.
Ialla fall en förening som inte redovisar detta är verkligen att köpa grisen i säcken. För räntekostnader är ofta största utgiftsposten.
Steg 1. Addera bostadsrättens andel av föreningens skulder till begärt pris för att få ett rättvisande jämförelsevärde.
Steg 2. Dividera föreningens räntekostnader med skulderna för att få snitträntan förra året.
Steg 3. Leta efter eller fråga om föreningens nuvarande räntor och återstående löptiden.
Man brukar också prata om föreningar med skulder på 10-15000kr/kvm som högt belånade. Då betalar man idag 500-750kr/kvm år i räntekostnad. En tvåa på 55 kvm har alltså 28000-47000 av sin totala årsavgift bara i räntekostander till föreningens lån då.
Alltså av månadsavgift är 2500-4500/månad är räntekostnader till föreningens lån.
De skulle minska med 30% ungefär om alla medlemmarna pitchade in och tog privata lån som kapitaltillskott för att sänka föreningens skuld.
Kan gå i mindre föreningar. Men risken är att inte alla medlemmar vill/får ta upp lån, och då måste man trixa med andelstal vilket kräver dubbla stämmor och mycket tålamod med medlemmar som inte förstår. Eftersom de flesta brf:er anses som riskfria att låna ut till får dem bättre lånevillkor än enskilda medlemmar. Om det är mer eller mindre än 30% låter jag vara osagt.
Idag räcker inte den extra rabatten för att täcka dessa 30%. För några år sedan fick min förra förening under 0,5%. Väldigt få privatpersoner fick då under 1%. Så förenklat, under nollränteeran var det bättre att föreningen hade lånet, nu är det tvärtom. Brytpunkten ligger killgissat runt 2% för de olika bindningstiderna. Antagligen har bankerna krympt räntediffen mer idag (säkert tjänar de mer, som med råge täcker den högre risken), vilket gör kapitaltillskott mer attraktivt vid “höga räntor”.
Skillnad i avdragsrätt också på vem som har lånet, brf eller medlem!
Gemene man är inte kunniga nog att läsa BR/RR/CF.
Då får de bo i hyresrätt, alternativt köpa grisen i säcken
Glömmer inte när vi letade hus i mitten av 1990-talet (ni minns väl räntorna?) och tittade på BRF-radhus som skulle byggas. Vi ville se föreningens kalkyl vilket vi nästan fick dra ur mäklaren med tång. Det framgick tydligt att en relativt måttlig ränteökning skulle ge en sjujävla höjning av månadsavgiften.. det blev ingen affär.
Nu, med facit i hand, var räntorna vid toppen och det gick bra för BRF:en. Men jag tycker det var rätt beslut att avstå.
De s.k. K3-reglerna som de flesta brf:er bokför efter har inte särskilt långtgående krav på redovisning av räntekänslighet i årsredovisningen. All information finns där om man förstår matematik och ekonomi, vilket kanske är 1% av spekulanter. Inte många nog för att påverka priset.
Vår revisor sammanställde mer utförlig rapport i samband med revision, inkl beräkning av föreningens utgifter vid olika räntehöjningar. Men den fick bara tillgängliggöras styrelsen och befintliga medlemmar.
Verkar ju trots allt vara en vändning på gång. Fick från säkra källor höra att en av de större hustillverkarna på västkusten, nu börjat sälja hus igen, att man nu sålt 30 hus senaste 2 veckorna.
Nu vänder det, när det börjar bli billiga räntor igen. Elen är billig, och COP28 är verkar kunna enas om mera olja
Va?
Ljusare framtid med mer olja ?
I call fiskmåstjurskit.
Mina källor säger precis tvärtom. Att det inte finns några jobb alls för byggarna som jobbar med att montera ihop modulhus/stommar från enfamiljshustillverkarna.
De har lutat sig mot flerfamiljshusen men då det är extremt få byggstarter nu så kommer slakten snart.
Varför tror du LO skriker om att det ska sänkas räntor….. Det slår enormt hårt mot deras “tillverkande” medlemmar när det tvärtstannar nu.
Småhusen lär vänta väldigt sent denna konjunktur.
30 hus på 2 veckor, för att citera Gordon Ramsey “fucking hell”!!!
Kan det verkligen stämma?
Reagerade på exakt samma sätt. Men säljer man hus i hela norden så hjälper norge o danmark till.
Cool fläckt, villhöver!
Hoppas den ger mer flöde än min peltier dito som bara funkar som konversationskatalysator. Tänk lavalampa.
Håller med, men har inte riktigt utrymme till denna höjd på fläkten då min kamin är rund ovanpå så jag får ställa in den “luckan”. Har eldat upp två stycken fläktar då det blivit för varmt för fläkten när någon stängt till utrymmet. Men fläktarna har ändå varit så värdelösa när det kommer till luften de förflyttar.
Dags för en ny kamin först.
Du har det så jäkla bra hela tiden, kan man få önska sig en review på fläkten sen? Den är löjligt snygg.
Jag tänker det borde skilja väldigt mycket på hur mycket olika brf:er borde behöva höja. Jag har bott i två, den ena hade nästan löjligt låga lån så en fyrdubbling av räntekostnaderna inte borde behöva leda till någon större avgiftsökning, den andra … tja, lånen per kvadratmeter var lite högre.
Dagens inflationsspaning, upptäckte igår att Bravo fruktjuice 2 l gått från ca 32 kr till 45 kr i ett steg oavsett innehåll som äpple eller apelsin.
Det har varit en dålig bapelsinskörd. Och såklart passar man på att höja priserna. Det var mycket extrapris på apelsinjuice i oktober.
Det är en indikation på kommande höjningar, om ICA kör mycket extrapriser ett tag.
Helt klart… Priserna höjs och man sätter extrapris så det billigt ut. Sen försvinner extrapriset och vips har priset stigit utan att folk fattar det.
Dagens hälsotillstånd från en rabiat LCHFare: Drick inte juice eller smoothies mm… Gillar ni frukt så ät den som den är och inte i pressat/mixat format. Fruktjuice, även om det är hög kvalité utan tillsatser, ger samma eller värre blodsockerspikar än läsk.
Hälsotips naturligtvis, inte hälsotillstånd 🤣
Det är exakt noll skillnad på att dricka smoothie och äta frukt, men den förstnämnda håller längre och är lättare att förvara. Juice däremot innehåller inga fibrer och är i princip sockerdricka.
Enormt skillnad på butiker.
Lokala Ica tar 50 för juice.
Åker man till kvantum är det 35 för samma.
Ja, ska man jaga pris får man ligga i. Det kan skilja upp mot typ 30 kr kg på ost (samma sort/märke). När det är så stor skillnad så jagar jag. Gillar inte att bli “rånad”.
Nätbolagen jobbar på att få bort lönsamheten på solcellsanläggningar.
https://www.realtid.se/kalldusch-for-skanska-solelsproducenter-nar-natbolagen-byter-ersattningsmodell/
…Som ett brev på posten. När en tendens till minskande konsumption ses (lägre vinster) förändrar man så ersättningsmodellerna för att upprätthålla vinstnivåerna. Ett motmedel för villaägare med solceller kan då bli hemmabatterier så att överskott lagras under dagtid och konsumeras nattetid. Att “räkna hem” en sådan investering kan bli svårt men att reducera överskott som annars går till spillo ger i alla fall en inre tillfredsställelse…
Darzyl, jag fick just igår hembatteri uppsatt, inkopplas snart.
Synkronicitet!
Det kom ett erbjudande som var svårt att motstå, kraftig rabatt och installation av batteri i år och solpaneler nästa, så diar man mera bidrag 😈
Dessutom hyr jag ut batterikapaciteten för nätutjämning vilket ger skaplig garanterad intäkt i minst ett år. Netto återbetalningstid uppskattat högst fem år. Men man får se hur marknaderna går …
Vad jag förstår är det nästan omöjligt att räkna hem batterier eftersom hållbarheten är dålig och kapitalkostnaderna relativt stor. Det verkar vara enklare att köpa en globalfond och slippa ingrepp på huset.
Ja den har man ju sett komma . Gratis el på sommaren och dyyyrt vintertid
Får köpa en Volter
https://volter.fi/en/products/walter-powerplant/
Ja det är så det fungerar, lite som tjänstebilssörjan, när man bestämt sig för en etanolbil/gasbil/elhybrid/elbil och en kritisk massa uppstår, försvinner hastigt och lustigt alla fördelar och man står där snopen. Grannen har precis installerat solceller i slänten till villan, är revisor och har gottat sig åt noggranna kalkyler för återbetalningstid mm; ska inte fråga honom hur livet som solfarmare är..tror han blir ilsk då.
Problemet med solcellskalkyler är att de baseras på antaganden om framtida elpriser över 30 år, och att skattesubventionen om 63 öre behålls. Din granne revisorn har inte facit förrän om 20-25 år, så fram tills dess är det nog fritt fram att fråga..
Ju fler som installerar solel desto lägre priser vid sol, och förmodligen ökad sannolikhet för att subventioner försvinner.
Ja men i skåne har man ju varken byggt kraftverk eller elledningar på 60 år. Man har ju snarare monterat ner infrastrukturen.
Så det är väl naturligt att nätanvändare där får bekosta det.
Det är inte vi som stängt produktionen. Det är ni i Stockholm. Vi har byggt nya kraftledningar så sent som i år för övrigt.
Så det är dubbelfel. Som vanligt, kioskmongo.
Sluta ljuga nu. typiskt skåningar att vara som barn
Ni kan bara skylla från er. Producera nått var länge sen ni gjorde
Det är ni som ville ha bort alla kraftverk och lednignar för att dee är fula.
Såg inte en enda skåning demonstrera mot nedläggningar av barsebäck eller kraftvärmeverken. Jag vet., jag observerade.
Ni däremot var glada att det blev “fint och platt så vi kan supa elefantöl i lugn och ro”
Ni fuckade upp er egen elförsörjning. Ät din egen hundmat.
Skogssverige:
Malmen, timret, vattenkraften.
Östdanmark:
Betor*
*Ruttnar väl i år, åkte förbi sockerbruket för ngn vecka sedan, bilden kunde hämtats från Ukraina.
Verkar vara 5,6% av spotpriset som läggs ovanpå en fast avgift. Den fasta delen sänks från 20 till 16 öre. Så vid ett snittpris på typ 80 öre blir det samma som förut.
Kanske inte en jättestor skillnad utan mer en anpassning till att spotpriset varierar så kraftigt nu att det är svårt att sätta en fast överföringsavgift då elnätsbolaget behöver köpa in till spot för de förluster som uppstår i nätet.
Så solkraftsägarna tappar som värst 4 öre per kWh i intäkt på egenförbrukad el om elen kostar 0 öre hela sommaren. Att det skulle spräcka några kalkyler finner jag osannolikt.
Hur blir det för föreningar, som min egen, som inte har några skulder och har tomträtt? Enbart löpande underhåll då alla nödvändiga reparationer och upprustning är gjorda.
Kan vara idé att lösa ut tomträtten.
Ni har ju garanterat nån form av uppvärmning.
Och tomträtten är en stor last och vad jag skulle säga skuld. (Enligt IFRS16 värderingen)
Jag tippar att Stockholms Kommun vant sig vid att kunna sälja ut tillgångar och ser det som ett normalt sätt att håll julgranen tänd. Främst genom ombildningar i allmännyttan, friköp av tomträtter och mark för exploatering. Många sköna miljarder har trillat in. När nu ombildningskranen är rätt stängd och exploateringen går ”sådär” (humor) stipulerar jag att friköp av tomträtter kommer att läggas på en prisnivå så att det blir intressant för rätt många innehavare av dessa att friköpa dessa till nn% rabatt. Har funnits liknande tankar tidigare (bla Jerlmyr). När Stockholm snart går rejält back kommer nog reakupongerna.
Något jag inte sett en diskussion om är konsekvensen för huresrättsbeståndet. Ja det är klart att en belånad villa drabbas hårdast av ett höjt ränteläge, men där går också priserna ner med räntorna.
För hyresrättsbeståndet kommer knappast fastighetsbolagen sänka hyrorna efter att man några år höjt 10% 12% 10% osv pga högre finansieringskostnader och kostnadsläge generellt.
Där kommer fastighetsbolagen tälja guld om räntorna faller.
Själv tycker jag att det inte har gjorts annat än att gnällts från hyresgänget, först slår man sig på bröstet över att man äntligen har fått till Trepartsöverenskommelsen.
Vilket ska vara enligt följande:
Två reflekterar lokala förhållanden, som avgifter för el, värme, vatten och avlopp och avfall samt förvaltnings- och underhållskostnader. Tre faktorer är nationella – räntor, BNP och BNP/capita samt inflation exklusive hyror, vilket onekligen borde resultera i höjda hyror.
Men nu så skriker sig hyresgästföreningen sig hesa över att bolagen ska ta sitt ansvar och allt över 2% höjning är ett rån av pensionärer..
Problemet med att regulera att man vill ha “rimliga” hyreshöjningar är att det ibland är rimligt att höja rejält.
Så här ser det ut så här långt. Inte så svettiga hyreshöjningar, tycker jag.
https://www.hemhyra.se/nyheter/hela-listan-sa-mycket-vill-din-vard-hoja-hyran-2024/
Nej för man sitter fortfarande med inte hela obligationsstocken i nya räntor så jag tror man kommer höja inte så farligt direkt men i bra många år.
Jo, hyresgästerna får räkna med ganska stora höjningar närmaste åren.
Men på något ställe såg jag att bostadsbolaget renoverat hårt, och sedan, efter stora höjningar, stod flera lägenheter tomma. Kostar det också. Lite av en rävsax.
Hyrorna kommer gå upp över tid. Det är bara en tidsfråga.
Annars kommer hyresbolagen sänka kostnaderna och det är nog underhållet som ligger närmst till. Det märks inte direkt däremot.
Detta vet Hyresgästföreningen om men de räknar med att om några år så sjunker räntorna och därmed höjningstrycket .
Man kan som privatperson nyttja läget genom att övervintra i en hyresrätt som ännu inte fått hyrorna höjda och vänta på att boprisfallet gått slut.
Ungefär som vi som bott ett tag och har bostadsbubblan att tacka så mycket så är fortfarande priserna högre än vad vi köpte för, även när jag räknat med inflationen under tiden. Ergo en positiv avkastning.
Eftersom byggandet kollapsar så innebär det också framtida ökningar när allt fler skall bo i allt färre bostäder. Såtillvida inte flyttkedjorna kommer igång, staten ändrar avdragsreglerna, fastighetsskatten (som borde drabba alla fastigheter lika baserat på marknadsvärdet) , energikostnader, rätt att bo i sitt eget boende (tvångsinflyttning av flyktingar främst i bostadsrättsföreningar) osv osv.
Jo, det stämmer säkert. Vet att planerade stambyten som skulle genomförts i år ännu inte genomförts. Åtminstone vissa bolag har det kämpigt.
På tal om bostadsbyggandet:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/fler-varsel-i-byggbranschen-byggolaget-i-vetlanda-tvingas-minska-personalstyrkan–kv5xcg
Samtidigt så är ju behovet stort …
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/bostadsbristen-riskerar-att-forvarras-rejalt-i-jonkopings-kommun–ayn19f
Nä, ingen kommer att sänka vid bättre tider.
En större hyresvärd (EM, som ju är en massa olika bolag) har i ett nybyggt bestånd, redan från början lagt in 2% höjning under kommande 10 år.
Kan inte avgöra om det är bra eller dåligt för den som hyr, men säkert ett bra sätt för värden att veta vad man har för intäkter kommande år. Antar att varje fastighet sedan ligger i eget bolag.
Intressant obseration.-
Begpriser på bilar och främst Tesla verkar rasa.
Kompis köpte en Tesla Y:
2000 mil
Mindre än ett år gammal (Dvs Ryzen processorn)
AWD Long range, Svart,(drag),vinterhjul
550K
Säljaren hade köpt den för 820K
Så iaf med Tesla verkar vi vara tillbaka med bilsanningen att en bil tappar 30% första året.
Och bara för att fortsätta debatten om Tesla och dess arbetare lite grann så har det avslöjats att Tesla fuskat kraftigt med rapporteringen av arbetsplatsolyckor till den amerikanska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket OSHA. Så ett fett argument från Tesla att inte tillåta fack-anslutning visade sig vara nys, stor överraskning där. Det har ju inte så mycket med just Sverige att göra, men det visar ju på lite hur företags-andan globalt är.
Tyvärr bakom betal-vägg:
https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-03-06/tesla-sent-incomplete-injury-reports-california-regulator-says?sref=P6Q0mxvj
Läs gärna MSDS/säkerhwtsdagabladet på Teslas lack Bluecoat II.
Kräver medicinsk kontroll med tjänstbarhetsbedömning.
Något Tesla ’glömt’.
Men lackerarna kan ju trösta sig med att de ju i alla fall får minst lika bra betalt som andra lackerare på andra bilfirmor. I alla fall enligt Tesla. 🙂
Många Teslaägare har svårt att acceptera att nypriset efter sänkning var mer än det som de vill ha för en begagnad. Det tar lite tid att acceptera.
Och i takt med att konkurrensen ökar så minskar attraktiviteten för just ett specifikt märke.
Mmm, var en förbi här i mitt hus i Skåne med en Tesla, ska åka upp till Göteborg imorgon för att få den reparerad då ingen verkstad tog emot Tesla nu pga blockad.
Hans slutsats var att nästa bil inte blir en Tesla då dom skiter i sina kunder för att ta fajten med facket
Grundproblemet är inte facket även om bloggen och vissa idioter försöker få det att vara så.
Grundproblemet är att Elon Musk fortfarande styr Tesla oavsett vad man försöker lura i sig.
Och Elon Musk är en idiot. Rövhatt. Putinist. Fascist. You name it.
Han och Trump passar bra ihop.
En ny verkar kosta 603 k, skulle säga att begpriset inte är direkt lågt, mindre än 10% under. Mer prissänkningarna som spökar här.
Det är inte snön som faller
Det är nån annan tröst
Picassos akrobater dansar över mitt bröst
😉
Håller hyfsat fortfarande.
https://www.youtube.com/watch?v=4usYs_Xu0oM
👍
God Jul! God Jul!
Jag köpte en bostadsrätt för ett år sedan och genom att kolla igenom årsredovisningarna på de objekt som man tittade på så kan man dra en hel del slutsatser, det viktigaste då för mig var föreningens belåning, räntan och bindningstiden. Eget kapital i föreningen alltså den del som redan är finansierad vid första försäljningen. En annan sak är resultaträkningen då framförallt nya föreningar ofta gör stora förluster vilket verkar vara satt i system. Dessa förluster bör urholka det egna kapitalet. Men så länge man har medel att klara driften så är jag lite osäker på vad det kan leda till. Någon som har koll?
En Brf behöver inget eget kapital eftersom medlemmarna aldrig kan likvidera den och få igen sina insatser. Det enda relevanta är kassaflödet. Det måste komma in pengar för att betala räkningar.
Hastiga ändringar i medlemsavgiften ger stora utslag i pris på bostadsrätter, så bara sunt av styrelserna att bromsa. Man får hoppas att dem haft marginal i ekonomin att göra det. Vår brf:s lägsta rörliga ränta var 0,64%, och vi band ett lån på 8 år till 1,04%. Istället för att sänka avgifterna tänkte vi oss en ”normaliserad ränta” på 3,5% och amorterade mellanskillnaden. Att delar av lånen och ränteutgifterna därmed försvunnit är inte uppenbart i dagens årsredovisning. Om man fortfarande tror på 3,5% normaliserad ränta så gör det inget om räntan tillfälligt blir högre, så föreningen får negativt resultat och tom måste låna tillbaka delar av det man tidigare amorterat. Samma tänk, bara omvänd riktning.
I vilken utsträckning brf:er i gemen verkligen tänkt/tänker så låter jag vara osagt. Tänket ovan passar lågbelånade brf:er bäst. Har man mycket stora lån i förhållande till föreningens ekonomi går det kanske inte att försvara för medlemmarna att halva avgiften går till amortering av lån, även fast man borde. Sådana föreningar borde ist jobba med bunden ränta, säg lägga om en 1/8 av lånestocken var 8:e år med 8 års bindningstid.
På temat konjunktur, ekonomi, räntor och annat så var ju IMF ute och grät ut om att “fragmenteringen av den globala ekonomin i regionala maktblock”, primärt USA och Kina, riskerar 1000-tals miljarder i global produktion.
Får vi den så blir det nog än mer livat och inte bara överbelånade privatpersoner och bostadsrättsföreningar som får klura på strategin framåt. Ska bli intressant och se när Johan Norberg i blänkande rustning nu rider ut till försvar…
Om man ska göra sin största affär i livet och köpa en bostadsrätt för massor med miljoner, så tycker jag att man borde se till att förstå årsredovisningen. Annars köper man grisen i säcken.
Något som skulle underlätta för köpare skulle vara att göra som i Finland, där bostadens andel av föreningens lån ingår i försäljningpriset. Exempel från annons för nybyggd 2:a i Helsingfors som är ute för 489 000 Euro:
Myyntihinta (försäljningspris):175 050,00 €
Velkaosuus (skuldandel): 313 950,00 €
Velaton hinta (pris exklusive skuld): 489 000,00 €
Jävla finnar att de ska vara så rimliga hela tiden 😅 !
Beträffande BRF:ers avgifter, behov och framtida risker:
1. Det stämmer så klart att styrelserna dels av egenintresse, men också av kollektivt intresse för föreningens medlemmar avvaktar med att höja avgifter. Bortsett från taxebundna kostnadsökningar är kapitalkostnader något som tämligen radikalt förändrats under senaste ett och ett halvt åren. Jag tror som bloggaren att man skall ta de befintliga avgifterna med en nypa salt. Att det inte finns information att basera sitt beslut på håller jag däremot inte med om, men man måste kunna läsa en årsredovisning. Det är allt för få köpare av BRF som kan.
2. Det är alldeles för liten skillnad på priset för en BRF där föreningen äger marken och sådan där de innehar rätten till marken via sk. tomträtt. Det är möjligen i största mån ett Stockholmsfenomen, men viktigt icke för ty. Lagen om tomträtt och närmare bestämmelserna om avgäldens storlek ger fastighetsägaren rätt att ta ca 3,25% av taxeringsvärdet i avgäld. Stockholms Stad tillämpar inte den möjligheten fullt ut, utan begränsar det på en massa olika konstruerade sätt för att slippa åsätta de avgälder som följer av lag. Som skattebetalare i Stockholm finner jag det oerhört märkligt av flera skäl. Dels så innebär det att underpriset i avgäld kapitaliseras i överlåtelsepriser av andelar i BRF:er. Konsekvensen av detta blir att den säljande lägenhetsinnehavaren får en otillbörlig förmögenhetsöverföring från det allmänna genom det högre priset samtidigt som köparen ådrar sig en icke obefintlig risk att Staden ändrar sitt synsätt på saken. Det är orimligt att det allmänna skall subventionera välbärgade människors boenden på bekostnad av intäkter till det allmänna. Det borde upphöra omedelbart.
3. I många BRF:er finns det dolda värden som bör beaktas när man funderar på att köpa. Det kan handla om lokaler och lägenheter som upplåts med hyresrätt. Dessa kan mycket väl kapitaliseras på tämligen kort sikt vad gäller lokaler medan bostäder är betydligt mer trögrörligt pga. besittningsskyddet och hyresregleringen. Som exempel fanns det dolda värden motsvarande 4,7% av lägenhetens värde när jag förvärvade den bostadsrätt jag nu innehar. Föreningen var välstrukturerad finansiellt och har nu minskat sin skuldsättning väsentligt eftersom en av bostadslägenheternas hyresgäster gick hädan var på lägenheten kunde säljas och skulderna minskas. Skuldsättningen per m2 bostadsrättsyta i föreningen uppgår idag till mellan 1-2% av bostadsrättens värde.
Det är säkerligen många som tycker att det kapitaliseras för dåligt i salupriser med en sådan, i vart fall i lågränteläge, blygsam belåning men det driver inte heller kostnader när räntan drar iväg.
4. Jag tycker för övrigt att det svenska systemet med en fastighetsmäklare som skall tillvarata både säljares och köpares intressen är undermåligt. Det är ett system där, i princip uteslutande, mäklaren har ett incitament till att överlåtelsen sker till ett högre pris samtidigt som denne symetriskt skall tillvara ta köpares och säljares intressen. Det är självklart att en sådan incitamentsstruktur bidrar till att genomlysningen av helheten i affären blir låghalt.
Blir många BRF som medvetet går med underskott för att slippa sänka värdet,
Vet en vän som köpte nyproduktion i Norrort där man räknar på kapitaltillskott istället för att höja
Frågan är vad man ev vinner mest på, men man är ibland många i samma lilla förening som helt plötsligt tänkte sälja samtidigt löser man årsredovisningen går BRF back redan innan avgifterna höjts och många billiga lån löper ut slutet av 2023, stackars arma ev köpare
Är de balansräkningen eller resultaträkningen som går back?
BR kan knappast gå back om inte RR gör det.
Många BRF:er har positiva kassaflöden, men negativt resultat eftersom man har högt EK. Det är inte särskilt konstigt i sig.
Sterlingfläkten ser cool ut. LW, vet du var Lena hittade den?
Warpfive?